Jag förstår om ni inte riktigt har känt igen mig de senaste veckoavtrampen.

Hårde Kling, liksom. Han som bara skriver om musik som låter likt en startande Dreamliner eller en tunnelsprängning (inte helt sant) har klivit åt sidan och behandlat allt ifrån modern dubstepcore via Crossfaith) till organiskt sjuttiotalsgung à la Horisont.

Misströsta inte. I dag kan ni återigen sortera in mig i en kategori som tycks passa de som anser att en som lyssnare bara kan uppskatta en sorts musik. Enkelt och förutsägbart. Så som många tycks vilja ha det.

Jag har tidigare i detta forum skrivit om detta rumlargäng, då jag önskade uppmärksamma då aktuella låtsläppet ”Thank you Budd Dwyer”, som valdes till prolog till andraalbumet ”Hellbound” (eOne/Steamhammer/Playground).

Har ni läst detta inlägg torde namnet med andra ord vara bekant. Liksom dess deathcorerotade muller som i en tvärdöd genre, om ordvitsen tillåts, framstår som ytterst levande. Kanske för att låtarna här inte bara känns som Suffocation-rusningar rakt in i fantasilösa breakdowns, måhända för att det faktiskt handlar om just det. Om låtar, alltså.

Visst. Jag tror inte att Fit For An Autopsy har mycket emot att sorteras in i samma genrefack som exempelvis Job For A Cowboy, The Acacia Strain eller Whitechapel. Det är nämnt i största välmening, något sextetten säkert också uppskattar. Och som till fullo använder de möjligheter som tre gitarrister erbjuder då det gäller att fylla ljudbilden med tyngd och kraft. Ett tilltag likt detta – att slänga på ytterligare sex strängar, två ben och ännu en tjock nacke i hopp om att beefa upp soundet – kan verka överilat och överflödigt, men här funkar det. Speciellt då låtarna – där var det igen – känns avsevärt mognare, mer genomarbetade och välkomponerade än på debutresan ”The process of human extermination”.

Med sådant gott grundarbete behöver man liksom inte krångla till det. 37 minuter fördelade på 10 låtar är fullkomligt rimligt, liksom gästinhopp från The Acacia Strains Vincent Bennett och Thy Art Is Murders CJ McMahon. Det är detaljer såväl som helhet. Ett proffsigt fullständighetstänk som går hem.

Ska du bara köpa en enda deathcoreplatta i höst kanske du inte väljer Fit For An Autopsy. Det är synd. För det borde du göra. Och samtidigt hålla en moshpittumme för att sextetten snart hoppar på en Sverigevänligpaketturné.

Lyssna på det hela? Det går så bra så. Exempelvis genom att som Spotifyanvändare klicka här, medan ni som föredrar Wimp i stället pekar här.