Ibland suckar någon uppgivet och frågar mig om man verkligen måste hålla på och jaga lyckan, räcker det inte med att vara nöjd med vad man har?

Det är en väldigt bra fråga. Jag ser det som att det är om inte samma sak så i alla fall tätt förknippat. Om du saknar förmågan att vara nöjd med det du har kommer du inte vara nöjd med mer heller. Av någon anledning tror många människor att de bättre kommer kunna uppskatta sakerna i sitt liv om de har mer saker. De ser inte att bristen ligger i förmågan att känna uppskattning. Kan du inte uppskatta det du har behöver du öva på att känna uppskattning, inte skaffa fler saker som du inte heller kommer kunna uppskatta.

Nyckeln ligger i att hitta balans mellan att vara nöjd och känna tacksamhet för det som redan är (och varit), och att känna förväntan inför allt spännande som ska komma. Låter inte det som en ganska lycklig inställning, så säg?