Tittade du på Solsidan igår när Mickan försökte förklara för Fredde hur man ger feedback på rätt sätt? Även om det inte gick särskilt bra för henne har hon helt rätt i att det spelar stor roll hur vi ger oss själva, varandra och våra barn feedback.

I experimentet i klippet här under får barn göra pussel som de enkelt klarar av, och hälften av dem får höra ”Det där gick ju jättebra, du måste vara väldigt smart.” Resten av dem får höra ”Det där gick ju jättebra, du måste ha ansträngt dig ordentligt.” Det kan låta som en helt obetydlig skillnad, men plötsligt börjar barnen bete sig olika beroende på vilken feedback de fått…

Sen får barnen nämligen göra ett svårare pussel som kräver mycket mer ansträngning. Gruppen som tidigare fått beröm för att de ansträngt sig gillar det svårare pusslet. De har ju tack vare feedbacken förstått att ansträngning är vägen till framgång och att ju mer man anstränger sig, desto bättre kommer det att gå. Den inställningen är vad forskaren bakom studien, Carol Dweck, kallar för ett växande mindset.

Barnen som fått beröm för sin intelligens är däremot inte alls lika intresserade av de svårare uppgifterna utan är väldigt angelägna om att återgå till de enkla som stärker deras självbild som smarta. När de fått höra att de är smarta fick de ju något att leva upp till. Om de är smarta när de lyckas lösa pusslet, vad är de då när de misslyckas..? De gillade att känna sig smarta och vågar inte utmana sig av rädsla för att misslyckas och gå miste om sin smarthet. De har hamnat i ett så kallat fast mindset. 

Carol Dweck menar att både barn och vuxna är oerhört skickliga på att känna av och anpassa sig till det som värderas i en situation och avgöra hur vi blir bedömda i den. Ett fast eller växande mindset är därför något som kan skifta hos samma person mellan olika situationer, områden eller egenskaper. De flesta har tex ett växande mindset när det gäller konditionsträning, men ett fast mindset när det gäller konstnärliga saker som att kunna sjunga eller måla.

Som du säkert förstår leder det växande tankesättet till bättre självbild, högre välbefinnande, ökad motivation och en större lust att lära sig nya saker. Eftersom något så enkelt som en kommentar kan påverka någons mindset är det viktigt att vara medveten om hur du ger feedback till dig själv och andra.

Ett effektivt sätt att skapa ett växande mindset är att göra skillnad mellan person och prestation, alltså mellan vad någon är och vad någon gör. Ge specifik feedback och beröm för ansträngningen du syftar på, istället för personen. Annars finns risken att man bara känner sig älskad och uppskattad när man presterar vilket inte är sunt alls. (Du kan förstås gärna fortsätta säga till människor du uppskattar att de är bra, grymma och härliga men undvik att göra det i prestationsbaserade sammanhang för de är ju bra, grymma och härliga oavsett vad de presterar!)

Exempel på feedback som skapar växande mindset:
Wow, vilken insats!
Vilken grym blogg/målning/presentation!
Bra jobbat med disken/uppsatsen/bokföringen

Exempel på feedback som skapar fast mindset:
Du är bäst!
Vad grym du är!
Vad du är duktig!

Jag har nördat ner mig på examenstal på youtube. Det är en vild blandning av framgångsrika människor som håller tal på stora amerikanska universitet och bjuder avgångsstudenterna på sina bästa livsvisdomar. Steve Jobs citeras ofta från sitt tal vid Stanford:

”Your work is going to fill a large part of your life, and the only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the only way to do great work is to love what you do. If you haven’t found it yet, keep looking. Don’t settle. As with all matters of the heart, you’ll know when you find it.”

JK Rowling har talat vid Harvard:

”Some failure in life is inevitable. It is impossible to live without failing at something, unless you live so cautiously that you might as well not have lived at all – in which case, you fail by default.” 

Ett av mina favorittal är av Oprah, som också talar vid Harvard och säger några riktigt kloka ord om mänskligheten.

Jag måste säga att den allra viktigaste läxa jag lärt mig efter att ha pratat med människor i varje dag under 25 år är att det finns en gemensam nämnare i vår mänskliga upplevelse. De flesta av oss vill inte bli uppdelade. Vad vi vill ha – den gemensamma nämnare jag fann i varenda intervju – är att vi vill vara bekräftade. Vi vill vara förstådda.

Jag har gjort över 35000 intervjuer under min karriär och så fort kameran stängs av vänder sig alla oundvikligen till mig och frågar  på sitt eget sätt ”var det okej?”

Jag hörde det från president Bush, jag hörde det från president Omaba, jag har hört det från hjältar och hemmafruar, jag har hört det från offer och förövare av brott, jag hörde det till och med från Beyoncé med all hennes Beyoncéness! Hon avslutade sitt framträdande, gav mig mikrofonen och sa ”var det okej?”

Vänner och familj, fiender, främlingar, i varje diskussion, varje möte och utbyte de vill alla veta en sak. Var det okej? Hörde du mig? Ser du mig? Betyder det jag sa något för dig?

Det är det vi alla längtar efter. Mänsklig kontakt och förståelse. Inte konstigt att goda relationer är en av de allra viktigast faktorerna för ett lyckligt liv.

Kan du förresten gissa hur Oprah avslutar sitt tal? 😉

”Om jag bara fick den där nya tjänsten, DÅ skulle jag bli lycklig.”

”När barnen börjat skolan, DÅ ska jag gå den där kursen.”

”När jag gått ner X kg, DÅ ska jag köpa kläder jag trivs i”.

”När sommaren kommer, DÅ ska jag njuta.”

”När projektet är klart…”

”När jag har en pojkvän…”

”När jag är klar med utbildningen/fått jobbet/har en bra lön/är chef/gått i pension…”

Du kommer alltid att ha fullt upp med att leva ditt liv. Som du säkert märkt blir det inte alls särskilt mycket lugnare inför semestern, under semestern, efter semestern, i höst, till jul, efter jul, nästa år, i vår eller när du fått högre lön, gått ner i vikt, byggt om verandan, flyttat eller köpt en båt.

Allt det där är yttre omständigheter som har väldigt liten påverkan på hur du mår och uppfattar livet. Det som spelar roll är inte hur du har det utan din förmåga att njuta av det du har, känna uppskattning och vara tacksam. Kan du inte njuta av det du har idag kommer du inte njuta av det du har i morgon heller. Det du har idag är det du drömde om igår!

Fortsätt gärna längta, sätta mål och drömma, för det är också viktigt och vi behöver alla känna att vi bidrar, utvecklas och rör oss framåt, men gör det också, inte istället för att njuta av det du redan har.

Häromveckan skrev jag om självmedkänsla. I grund och botten handlar det om att behandla dig själv med samma respekt och empati som alla andra människor, och vara medveten om när du inte gör det. I teorin kan det låta väldigt självklart men i praktiken är det inte alltid lika enkelt och det finns ofta många små saker man gör mot sig själv men inte mot andra.

Jag märkte för en tid sedan att varje gång jag gick förbi en spegel tittade jag med nollställd min och granskande blick på min kropp. Jag insåg att det är ju fruktansvärt otrevligt att bete sig så mot folk – inklusive mig själv – och bestämde mig för att sluta med det. Numera lyfter jag blicken och ser mig själv i ögonen istället.

Det är ett sätt att påminna mig om att jag är mer än min kropp. Jag är inte mina lår. Jag är inte min mage. Jag är så mycket mer än det som går att se i en spegel. Jag är en människa med drömmar, rädslor, erfarenheter, känslor, framgångar, misslyckanden, utmaningar, förhoppningar… Och när jag ser mig själv i ögonen påminns jag om det.

Med jämna mellanrum dyker den där kritiska blicken ändå upp igen. När jag upptäcker det går jag tillbaka till spegeln och ser mig själv i ögonen. Because I’m worth it, bokstavligt talat. Jag är värd att bli sedd i ögonen, att bli mött och respekterad. Precis som alla andra. För alla andra är ju också människor med drömmar, rädslor, erfarenheter, känslor, framgångar, misslyckanden, utmaningar, förhoppningar. Alla. Din chef, dina barn, den där störiga människan i facebooktråden, tjejen på reklampelaren, mannen som säljer blommor på torget, Kungen, Kim Kardashian och Blondinbella.

Det gör fantastiska saker med relationen till dig själv och till andra när du kan se världen med empatisk och medmänsklig blick. Prova att se dig själv och alla du möter idag i ögonen och känn skillnaden!

Jag skrev igår om och hur positiva känslor ökar din förmåga att upptäcka nya möjligheter och vägar. Andra delen av Broaden and build-teorin handlar förstås om ”building”, att bygga upp och stärka dina förmågor.

En vanlig effekt av att känna sig deppig eller må dåligt är ju att man inte riktigt har lust med särskilt mycket alls och därmed inte använder eller utvecklar sina förmågor. När du mår bra blir du däremot betydligt mer öppen, nyfiken och aktiv. Barbara Fredrickson nämner fyra olika tillgångar som byggs upp av positiva känslor: fysiska, sociala, intellektuella och psykologiska resurser. När du mår bra blir du alltså mer benägen att röra på kroppen, umgås med andra människor, lösa problem och tänka optimistiskt.

Det är förstås oerhört användbart i krävande situationer, och du kan säkert se hur det får den positiva spiralen att börja snurra.

Positiva känslor påverkar dig dessutom även fysiskt genom att underlätta stressåterhämtningen. Barbara Fredrickson har testat detta i en studie där hon utsatte försökspersonerna för en stressig situation (hon sa åt dem att de strax skulle  hålla ett spontant föredrag) som höjde deras puls och blodtryck. Därefter fick de se ett filmklipp som gjorde dem glada, ledsna, lugna, arga, rädda eller neutrala.

Sen mättes puls och blodtryck igen och det visade sig att hos dem som fick se den glada filmen återgick blodflödet till normalläget avsevärt snabbare än hos de andra. Att kunna skratta i en jobbig situation är alltså väldigt bra för den fysiska hälsan och för stressåterhämtningen, så tro inte att du inte har tid för skoj när du är stressad, för det kan vara till stor nytta.

Du har väl inte missat min artikel om positiva bieffekter av lycka i senaste numret av Wellness? Det finns faktiskt ganska många och riktigt häftiga effekter av välbefinnande och positiva känslor och jag tänkte börja bloggveckan med att skriva om några av dem.

Barbara Fredrickson är en av mina stora idoler bland positiv psykologi-forskarna (japp så nördig är jag, mina idoler är forskare). Hon forskar på positiva känslor och varför vi har dem och har gjort mängder med studier om hur känslor som optimism, glädje och tacksamhet påverkar oss på olika sätt. En del av hennes forskningsresultat sammanfattas i en modell som kallas Broaden and build och förklarar några av de goda effekterna av positiva känslor. 

Första delen i Broaden and build är ”the broadening effect” som innebär att positiva känslor breddar dina tankar och upplevelser och ger dig förmågan att se fler och större möjligheter. Din hjärna uppfattar bokstavligen mer av omvärlden när du är i ett positivt känslotillstånd. Negativa känslor fungerar på motsatt sätt, nämligen genom att rikta fokus på det problem som gjort dig upprörd. Men det går inte att se lösningen när du tittar på problemet (iaf inte så länge det kräver en mer sofistikerad lösning än fight or flight).

Undvik därför att försöka lösa dina problem när du är arg, ledsen eller stressad eftersom du inte har tillgång till din fulla kapacitet då. Steg ett när du är upprörd över ett problem är alltså att skifta ditt emotionella sinnestillstånd så att du blir öppen för att se möjliga lösningar. Positiva känslor tar bort skygglapparna, gör att du kan se saker i ett större perspektiv och ger dig en klarare bild av helheten.

Föreställ dig att du är omringad av fem hungriga lejon.
Vad behöver du göra för att de ska försvinna?

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Sluta föreställa dig hungriga lejon.

😉

Ibland får jag höra att det är ett typiskt i-landsproblem att inte vara tillräckligt lycklig från personer som tycker att det verkar egoistiskt att lägga tid och energi på att bli lycklig när det finns människor som svälter i världen.

I västvärlden har vi det materiellt sett väldigt mycket bättre ställt än i många andra delar av världen så det är förstås lätt att tänka att vi ska sluta gnälla och vara tacksamma. Men utvecklingen av vårt välbefinnande har inte följt samma uppåtgående kurva som tillväxten de senaste decennierna och det är faktiskt ett relevant problem. Människor som mår dåligt har så fullt upp med att ta hand om sig själva att det inte finns lika mycket energi och vilja att hjälpa andra. Det är precis som med syrgasmasken på flygplanet – du måste se till att du kan andas själv innan du hjälper någon annan.

Att ta hand om ditt eget välbefinnande blir alltså ett viktigt steg för att kunna ta hand om och hjälpa andra människor på ett bra sätt, oavsett om det handlar om dina egna barn eller människor i katastrofområden.

Intervju med lyckoforskaren Filip Fors i artikel om lyckomyter.

Hur är det egentligen med det omtalade sambandet mellan lycka och pengar? Det finns en hel del forskning och studier om detta och det är en högst relevant fråga, inte minst här i västvärlden där reklambudord och shoppingtempel ständigt försöker frälsa oss från ondo med nya krediterbjudanden. Det är lätt att tro att lycka ingår i priset, oavsett vilken vara vi har framför oss och ofta blir vi lurade av vår egen upplevelse – man FÅR ju en lyckokick av att shopping.

Trots att vi gärna vill finna lyckan finns i nästa pryl, lägenhet eller löneökning visar lyckoforskningen att det inte går utan bara upprätthåller en jakt efter mer. Allt du äger har en gång varit nytt, ändå vill vi ständigt ha mer.

Den här onda cirkeln kallas för hedonistisk tillvänjning och är anledningen till att yttre förändringar inte gör särskilt stor skillnad för välbefinnandet. Vi vänjer oss snabbt vid den högre lönen, större bilen och nya garderoben. Annars skulle det ju faktiskt vara så att den med mest och tuffast prylar var lyckligast, men som du förhoppningsvis märkt är det ju inte så det fungerar.

Lyckligtvis finns det saker i livet som vi inte tröttnar på, till exempel relationer. Bra kompisar byter man ju inte ut i första taget, de blir ju istället bara bättre med tiden. Så nästa gång du känner dig sugen på att köpa ännu en pryl kanske du skulle prova att ringa en vän och föreslå att ni ses istället?

Vill du få optimal lyckoavkastning på dina pengar kan jag rekommendera en artikel jag skrivit om lyckoforskning och konsumtion här.