Veckans avsnitt av Kungligt med Jenny Alexandersson är nummer 20 i ordningen och säsongens sista innan vi alla tar semester några veckor. I dagens avsnitt pratade vi mycket om Meghan och Harrys strategi för att hålla sonen Archie borta från offentligheten.

Det är lätt att ha förståelse för parets önskan om att skydda sitt barn. Och kanske särskilt med tanke på Harrys – och även hans mamma prinsessan Dianas – erfarenheter av paparazzis. Men i det här fallet blir det komplicerat.

Meghan och Harry har bestämt sig för att porta alla fotografer från sonens dop på lördag. Archie döps i St George’s chapel vid Windsor Castle. 

De brittiska dopen är ju mycket mer privata än vad vi är vana vid här i Sverige och journalister får inte vara med i kyrkan. Men de har haft fotografer på plats utanför som tar bilder på gästerna och kungligheterna. 

Parets beslut har skapat starka reaktioner. En del kritiker menar att deras ambition att skydda Archie från offentligheten kan slå tillbaka mot dem själva. Nyligen släppte brittiska hovet sin årsredovisning och folk har reagerat på att Harry och Meghan använt runt 36 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar för att lyxrenovera sitt nya hem – samtidigt som de inte vill dela med sig av sitt kungliga liv. 

Meghan och Harry har stått i rampljuset vecka ut och vecka in sedan de offentliggjorde sin förlovning och jag kan tänka mig att uppmärksamheten är överväldigande. Men jag undrar om de inte gör sig själva en björntjänst genom att porta medierna vid just det här tillfället. Även om de lägger upp egna bilder på sina sociala medier efteråt så blir det en väldigt stor uppmärksamhet kring dopet – fast på fel sätt. Kanske hade de lika gärna låtit en handfull fotografer ta bilder när de kommer till kyrkan och låtit det vara bra så.

Om du är nyfiken på vårens sista avsnitt av Kungligt med Jenny Alexanderson så kan du hitta det här! 

Vi pratade även om Mette-Marits son Marius som än en gång ger sig på en försäljning av prylar på norska motsvarigheten av Blocket. Och så tar vi upp en för oss ny och ganska hemlig kunglighet som utsetts till världens hetaste kunglighet. Och svarar på tittarfrågor om Victorias glasögon och kungafamiljens sommar.

Det finns två frågor som aldrig slutar att fascinera människor och båda frågorna handlar om prinsessan Madeleine. Det är ett intresse som vida överstiger andra frågor som handlar om kungafamiljen. Dels vill folk veta allt om relationen mellan Sofia och Madeleine. Dels vill man veta hur mycket pengar Madeleine får i apanage.

Okej. Vi bestämde att vi skulle adressera båda frågorna i dagens avsnitt av Kungligt med Jenny Alexandersson.

Vi börjar med de två prinsessornas relation. Ni kan ju se och höra hela diskussionen här nedan i avsnittet. Men om jag ska koka ihop det till några meningar så kan jag säga så här:

Det tog längre tid för Madeleine och Sofia att komma varandra riktigt nära. Dels fanns det en viss avvaktan från Madeleines sida, en naturlig sådan som säkerligen existerar i många andra familjer, när en familjemedlem presenterar en ny partner. Särskilt med tanke på att vi pratar om en familj i det offentliga och som är extremt utsatt för andra människors tyckande och kritik. Jag vet att det fanns många ”tyckare” i kungafamiljens och Madeleines närhet när det gäller Sofia. Man ska även ha i minnet att Madeleine bott utomlands sedan 2010 då Sofia på allvar klev in i den kungliga familjen och att relationen fick djupna på distans.

Och så det här med Madeleines apanage:

Hovet har konstaterat att prinsessan får del av apanaget vid de tillfällen då hon representerar. Det kan handla om flygbiljetter, klädinköp och annat som behövs för uppdraget. Det är kungen som avgör hur mycket pengar Madeleine för för sin jobbinsats. Vi kan inte på något vis kontrollera Madeleines ersättning eftersom hovet inte har någon redovisningsplikt vad gäller de olika familjemedlemmarnas del av det statliga anslaget.

Nästa år får kungafamiljen två miljoner mer i statligt anslag, från årets 137 miljoner till 139 miljoner 2018. 2019 höjs det till 141 miljoner och 2020 till 147 miljoner kronor.

Anledningen till höjningen är kungens äskande om mer pengar för att höja säkerheten på slotten. Men det handlar även om pris- och löneutveckling enligt hovet.

Så långt råder inga konstigheter.

Men igår när finansministern presenterade årets budget fick hon frågan av Expressen om vad det ökade anslaget/apanaget innebär. Magdalena Andersson svarade ”Det behövs eftersom kungafamiljen växer”.

Hovet dementerade bestämt.

– Det stämmer inte. Majoriteten av det ökade anslaget går till att höja säkerheten på Stockholms slott. Det framgår också av budgeten. I övrigt är det ökade anslaget en följd av pris- och löneutvecklingen, sa Margareta Thorgren, informationschef vid hovet.

Okej, många turer här så häng med. Finansministerns pressekreterare förklarade senare att Magdalena Andersson hade svarat skämtsamt (!).

Oavsett om det var ett skämtsamt svar eller inte så blir det rörigt det här. Magdalena Andersson säger ju det som många tänker – en växande kunglig familj innebär ju ökade kostnader och det hade inte varit konstigt om kungen äskat pengar för att det tillkommit fler familjemedlemmar. Faktiskt nio stycken sedan 2010.

Jag har tagit upp dilemmat flera gånger både här på bloggen och i Kungligt med Jenny Alexandersson. I framtiden hamnar kungen i en sits där han tvingas välja mellan att be regeringen om mer pengar till sin familj eller att låta verksamheten påverkas.

Som jag ser det har kungen tre val.

Antingen kan han i framtiden begära ökat anslag på grund av att fler familjemedlemmar ska ta del av apanaget. Eller så får han låta fler människor dela på den kaka som finns. Inget av de två är optimalt varken för oss skattebetalare eller för kungafamiljen. Jag tror få av oss har lust att lägga de pengar som skulle krävas för nio nya kungliga medlemmar. Det sistnämnda alternativet kan leda till att verksamheten vid hovet måste bantas eller att kvalitén på vården av vårt kulturarv blir lidande.

Det tredje alternativet är att minska antalet familjemedlemmar som har rätt till apanage. Då måste de som blir utan skapa sig andra möjligheter till försörjning. Det kommer inte att bli ett problem, Carl Philip har redan ett eget företag, Sofia likaså. Både Madeleine och hennes bror har privata förmögenheter som de redan i dagsläget delvis lever på. Men det ska bli intressant att se hur kungen och regeringen väljer att ta sig an problemet med tiden.

Så Magdalena Anderssons kommentar är inte tagen ur luften. Men eftersom man på Finansdepartementet inte ser några tecken på att det statliga anslaget ökar på grund av en växande familj, och inte heller hovet anser att det är på det viset – så får vi lita på att kungen och hovet vet vad de gör och att kungen i framtiden kan sätta ner foten så som man gjorde i Danmark. Där konstaterade hovet att det enbart är statschefen och tronföljaren med familj som får ta del av apanaget – oavsett om barnbarnen har kungliga titlar eller inte.

Kungen har dessutom en privat förmögenhet och om den och de hemliga och miljonstinna stiftelserna diskuterar jag med Helena Trus och Maria Bjaring i veckans avsnitt av Kungligt med Jenny Alexandersson, se avsnittet här nedan!

I tisdags var drottning Silvia på Madeira för att inviga en ny avdelning för äldre på sjukhemmet Hospício Princesa Dona Maria Amélia. Avdelningen kommer att rymma 40 seniorer och på sjukhusområdet finns även en skola, ett barnhem och en förskola.

Jag läste om invigningen först på Svensk Damtidning och det kom en hel del reaktioner på texten. Många i kommentarsfältet undrar varför våra skattepengar ska gå till ett sjukhem på Madeira? Upprinnelsen till reaktionerna var troligtvis överintendent Jan Lindmans kommentar om att nybygget är helt finansierat av det svenska kungahuset. Jan Lindman är hovets ekonomichef. Jag gissar att många läste in att en del av det statliga anslaget går till den här verksamheten, det gjorde även jag. Men så är det inte.

Det finns en stark koppling mellan det svenska kungahuset och det här sjukhuset.

Hospicio Donna Maria Amélia grundades av kejsarinnan Amelie av Brasilien efter det att hennes dotter gick bort i en lungsjukdom. Amelie var syster till Sveriges drottning Josefina som var gift med kung Oscar I.

När kejsarinnan gick bort testamenterade hon sjukhuset till sin syster Josefina och 1877 omvandlade Josefina hospicet till en stiftelse.

Hovet berättar hur finansieringen ser ut:

”Betalningarna från Sverige till Hospicio Princesa D. Maria Amelia sker ur en fond som ursprungligen instiftades av kejsarinnan Amelia av Brasilien (drottning Josefinas syster).

Fonden förvaltas i Sverige men har en ekonomi helt skild från den del av hovet som bekostas av anslaget från staten. Således bekostas inga kostnader på Madeira av det statliga anslaget till Kungl. Hovstaterna”.

Så nu vet ni – några skattepengar går inte till verksamheten på Madeira.

Kommer ni ihåg den liberala Riksdagsledamoten Robert Hannahs motion om att prins Carl Philip och prinsessan Madeleine inte skulle få ta del av apanaget? Han skrev bland annat:

”Det är orimligt att staten ska försörja en sådan stor kungafamilj när de har förmågan att försörja sig själva. Svenska skattebetalarnas pengar gör mycket större nytta till exempel genom stöd (…) till ensamstående föräldrar än till en av Sveriges rikaste familjer”.

Robert Hannah menade på att nu när familjen växer och familjemedlemmarna blir allt fler, då kommer även apanaget att öka och det kan bli dyrt för oss skattebetalare. Bara de senaste sex åren har vi fått åtta nya kungligheter i familjen: Daniel, Estelle, Oscar, Chris, Leonore, Nicolas, Sofia och Alexander. Nästa år får kungen ca 137 miljoner kronor i statligt anslag. 2020 ska summan vara 145 miljoner kronor.

Men stämmer det verkligen att apanaget ökar på grund av den växande familjen? Läs Lena Westins svar här! Hon är ämnesråd på finansdepartementet och administrerar hovets begäran om pengar.

Motionen skrevs i september och nu väntas riksdagen avslå motionen.

Konstitutionsutskottet skriver i sitt betänkande att man vill ”respektera statschefens privata sfär” och inte avser föreslå några ändringar i den konstitutionella ordningen. Man menar också att det under de senaste åren slutits en överenskommelse om ökad insyn i hovstatens verksamhet.