Falun vann seriefinalen mot Pixbo med 6-4.
Inga stora marginaler, det var tajt och ovisst i slutet när Pixbo låg på för en kvitteringsboll och det kunde absolut ha studsat annorlunda.
Samtidigt går det inte att blunda för att Falun så gott som alltid drar längsta strået.
Förklaringen är egentligen enkel:
Falun har den bästa spetsen.
Falun har den bästa bredden.
Det blev talande i seriefinalen också.
Spetsen var sylvass. Målskyttarnas målskytt Alexander Galante Carlström sköt tre mål, Rasmus Enström dominerade på de små ytorna, Emil Johansson var briljant i både löpningarna och passningsspelet, Johan Rehn i kassen svarade för några sylvassa räddningar.
Samtidigt malde Falun på med tre femmor i hela matchen till skillnad från Pixbo som gick ner på två i sista. Det syntes att orken tröt hos hemmalaget till slut, medan Falun orkade hålla skärpan uppe, fullföljde den strålande defensiven i 60 minuter där man låg som iglar på Pixbospelare som hade lite svängrum, och där man orkade gå för fullt i spelvändningarna hela vägen in i kaklet.
Pixbo har bra spets och bredd.
Men Falun har bäst spets och bredd.
Men sedan har Falun ytterligare en sak. Kanske den viktigaste.
Hungern.
Något som också personifieras av skyttekungen Alexander Galante Carlström. Trots tre raka guld, trots skytteligaledning, trots vinst i seriefinalen, trots tre satta kassar så är han inte nöjd.
Han har vunnit allt – men det räcker inte.
Detsamma gäller hela Falun.
Det finns ingen mättnad. Och så länge den inte infinner sig så kommer Falun att vara ett topplag.
Så här sa Galante Carlström efter seriefinalen:
– Äh, det är som vanligt när jag gör mål, jag tycker att jag kunde ha gjort fler. Jag är nöjd med dem jag hängde dit men jag hade ännu fler chanser.
– Jag har höga krav på mig själv. Det har inte varit någon bra höst, jag måste upp. Nu vänder serien och jag gillar när det drar ihop sig så förhoppningsvis kommer ett lyft.
Laget kan också mer, menar han:
– Vi har inte haft igång alla femmorna på samma gång. När vi får ihop allt blir det här väldigt bra, men vi har en bit kvar.
Galante Carlström personifierar Faluns största styrkor.
Förmågan att aldrig bli nöjd, viljan att hela tiden bli bättre.

***

AIK vann med 7-6 efter övertid mot Granlo.
Hemmalaget var det bättre laget, men gästerna imponerade med sin inställning, moral och förmåga att hela tiden bita sig kvar, vilket alltså gav en pinne till slut.
Tacka assistkungen och fältherren Johan Samuelsson för det.
Han var rejält förbannad efter andra perioden då AIK fått sitt 5-4-mål inslaget på paussignalen godkänt.
– AIK fick frislag när klockan stod på 19.58 och hann peta, passa, skjuta och ta retur. Min uppfattning är att det inte går att hinna göra det på den tiden, sa han när jag fick tag i honom på bussen till Sundsvall.
Jag har svårt att bedöma situationen.
Hur som helst:
Efter det var Samuelsson en monstergigant i sista perioden.
Vann varenda duell.
Och låg bakom upphämtningen.
5-5 kom efter en soloprestation och misslyckat skott ur ingen vinkel alls, en boll som ställde keepern Patrik Åman helt.
5-6 kom efter en uppvisning i box play där Samuelsson efter att ha snurrat upp ett gäng hemmaspelare till översta bänkraden serverade bollen till Ondrej Mikes som målade.
Samuelsson är så viktig för Granlo.
Assistkungen himself.
– Men jag kanske måste ta fram målklubban och skjuta lite mer, sa han.
– Jag har fått höra från spelare, tränare, förbundskapten och farsan att jag måste skjuta mer. Men äh, jag tycker det är roligare att passa.
En viktig pinne för Granlo, men laget ligger alltjämt näst sist i tabellen.
– Januari blir en viktig månad där vi möter många av lagen på placeringarna fem till tolv i tabellen, sa Samuelsson.
Min givna fråga: snackar Granlo om slutspel eller nytt kontrakt?
– Vi har inte pratat i dem termerna alls, men personligen så vill jag till slutspel. Så länge möjligheten finns tycker jag vi ska sikta dit. Ser man till säsongen så har vi varit med i nästan alla matcher men inte räckt hela vägen, så vi vet att vi kan hänga med alla lag i serien. Dessutom, kommer vi till slutspel så blir det automatiskt nytt kontrakt. Svårare än så är det inte, resonerade Samuelsson.
AIK?
Var det bättre laget och kanske borde haft tre pinnar.
Men fick alltså två.
Det tack vare formstarke Rickie Hyvärinen som dunkade in övertidsmålet. Finländaren har därmed gjort mål i tio (!) raka matcher. Imponerande.

***

Men Hyvärinen är inte ensam om att ha gjort mål i tio raka matcher.
Daniel Johnsson, Helsingborg, har gjort detsamma.
I 8-7-segern hemma mot Sirius blev det en kasse, en patenterad zorro-fint som var omöjlig att värja sig från. Snyggt, läckert och fräckt.
Jag vet att det finns många som inte tycker om zorro-finten, men vad sjutton, den praktiseras inte så ofta numera och det går inte att säga att det gått inflation i zorro-mål precis. Numera känns de där konstmålen som en härlig krydda i SSL-vardagen.
Dessutom:
Fyra nya poäng av Linus Nordgren som befäste ledningen i poängligan. Succén fortsätter för supercentern.
Helsingborg ledde med 4-0 – precis som i första mötet för säsongen med Sirius, men då tappade skåningarna till övertidsförlust – och lyckades hålla undan, även om Sirius lyfte sig rejält i andra och tredje perioden och nosade på att komma ikapp.
Viktiga poäng för Helsingborg som därmed skuttade upp till en femteplats i en haltande SSL-tabell. En placering i paritet med förväntningarna.
Sirius?
Jovisst har laget lyft sig på sistone. Att man saknade viktiga pjäser i den här matchen – Johan Eriksson, Bobby Edberg, Erik Svenson – är dock ingen ursäkt för den usla starten. Laget har fortfarande en del att jobba med, men är på rätt spår.
Känslan är dock att kampen i första hand handlar om nytt kontrakt, inte om slutspel.

***

Dagens matinéföreställning på damsidan blev en överkörning.
Ett effektivt Pixbo slog tillbaka ett tunt Huddinge med hela 7-2.
Det var inget snack, faktiskt. Pixbo var bättre på allt, från keepern till sista spelare. Pixbo hade dessutom hela sju målskyttar, vilket är ett bevis på bredden som finns. Coachen Jonas Eliasson, som efterfrågat fler mål och bättre offensiv, var säkert nöjd med den utdelningen.
Debuterande Therese Landén fick dessutom måla i sin SSL-debut, ett bra skott efter en fin crosspassning.
Men mest imponerad är jag över Frida Ahlstrand. 17-åringen spelar oerhört moget, får mycket förtroende och känns som framtida stjärnmaterial. Matchades i power play, bland annat.
Huddinge?
Nja, försvarsspelet imponerade inte vid flera tillfällen. Försvaret sjönk väldigt lågt när Caroline Böcker dunkade in 3-0, Julia Larsson fick slag på bollen trots uppvaktning av två försvarare vid 5-2 och Linne Ahlberg fick ett alldeles för lättvindigt friläge vilket resulterade i 6-2.
Så tamt får man inte agera mot Pixbo.
Att Huddinge bara kom till Göteborg med tolv utespelare får ses som en anledning till resultatet, men inte en ursäkt. Tråkigt att ett SSL-lag inte kan få ihop en hel trupp, det ger lite fadd stämpel på ligan.
Nåväl, ska inte ta något från Pixbo.

Övriga dammatcher idag:

Falun – Karlstad 5-7: Som sagt, en av få matcher där Falun på förhand hade poängchans då man mötte ett sargat Karlstad. Men värmländskorna vann med 7-5 till slut och visst blev det heta målskytten Linnea Wallgren som sköt det matchvinnande målet när hon gjorde 6-4 i slutet av den andra perioden. Två baljor från henne i den här matchen – och sex mål på de tre senaste fajterna.

Täby – Jönköping 2-4: Oj, vilken skräll! Avsågade Jönköping tog säsongens första seger efter att ha vunnit mot Täby borta. Småländskorna seglade ifrån till 0-3 efter knappt halva fajten, och det orkade inte hemmalaget äta ikapp. Snacka om skalp för seriejumbon. Och vilket bottennapp av Täby.

***

Igår då.
Mullsjö!
Seger med 6-5 borta mot Storvreta. Och innan dess hemmaseger mot Pixbo. Snacka om att västgötarna skapar respekt inför fortsättningen och det här gänget är – som jag rapar en gång till, jag vet inte för vilken gång i ordningen – verkligen en rejäl dark horse den här säsongen.
Mullsjö har tagit små men tydliga kliv framåt de senaste åren: etablerat sig i SSL, gjorde en häftig kvartsfinalserie mot Storvreta för ett par år sedan, och i våras tog man sig till semi där det till slut blev torsk mot Falun i fyra raka (men det var tajta matcher, och Mullsjö hade varit förtjänt av att ta någon fajt i alla fall).
Vad blir nästa steg?
Vi får se…
Segern borta mot Storvreta då:
Petter Van Keppel, som var så bra i vårens slutspel men som hade en något trög uppstartsträcka i höst, dunkade in tre baljor och klev fram som den stora matchvinnaren. Att han varvar upp, och med David Gillek tillbaka, gör att Mullsjö utökar sina alternativ och möjligheter.
Som sagt, Mullsjö är en outsider.

***

Mer från gårdagen:
Karlstad plockade en mer väntad seger i nykomlingsmötet mot Gävle.
Slutresultat: 7-4.
Glödhete Adam Colling dunkade in två nya mål.
Värmlänningarna har därmed studsat tillbaka rejält efter tre raka nederlag och har plockat sex poäng (vann ju med förkrossande 9-1 mot Warberg borta innan jul) på två matcher. De poängen innebär att laget distanserat sig från den bottenstrid som såg ut att närma sig, och just nu istället främst är involverade i slutspelskampen.
Starkt av Karlstad att studsa tillbaka efter de där förlusterna. Att nykomlingar kan starta starkt är ju annars ingen nyhet, men det är i november och december det gäller att hålla i. Det har laget verkligen gjort hittills.

***

En dammatch igår också.
Iksu slog tillbaka Uppsala med 5-2.
Helt enligt plan, även om det var tajtare än väntat. Uppsala orkade inte till slut.
Det var för övrigt första Uppsalamatchen utan flyktande Amanda Delgado Johansson, och det verkade inte påverka supermycket. Men frågan är hur det påverkar på längre sikt, något som vi får se framöver.
Det var ju också sista Iksumatchen utan ”DJ” (om inget oförutsett händer).
Ska bli väldigt spännande att följa landslagsstjärnan i en stjärnomgivning.

***

Då så: Gott Nytt År!