Nej, det blev ingen Mikael Lemker-effekt i AIK.
Inte omedelbart i alla fall.
AIK höll målmässigt hyfsat jämna steg med Växjö, men föll till slut med 7-5. Det enda som räknas för AIK just nu är poäng, och det blev det inga.
Samtidigt norpade Örebro en pinne mot Helsingborg, och drygade därmed ut sitt avstånd ner till AIK till fem poäng.
Höllviken föll, och är alltjämt fyra poäng före.
Ja, läget är sannerligen inte ljust för AIK som har ett tufft spelschema och ett enormt poängbehov.
Hyfsat ok att lasta på Mikael Lemker.
Räddar han kvar AIK så har han gjort en bragd.
Det är så det känns just nu.
Noll AIK-pinnar alltså – och matchens story blev en helt annan:
André Andersson.
Växjös stjärna råkade ut för en låsning i ryggen under uppvärmningen och berättade att han knappt kunde röra sig. Nu lättade det ändå skapligt fort, han cyklade sig varm i två perioder och klev sedan in och sköt det matchvinnande målet.
Andersson om hela grejen:
– Det var helt galet. Vi körde kvadraten som vi gör inför varje match. Jag satt på sargkanten och skulle resa mig, men då gick luften ur mig och jag kunde knappt stå, sa han.
– Jag kunde knappt röra mig och inte lyfta på benen. Detta var en timme innan matchstart så jag ströks från laguppställningen, det kändes inte som en chans att jag skulle kunna spela, jag kunde ju inte röra mig.
Spelade gjorde han ändå, efter att i sista stund skrivits in i laguppställningen igen.
Galet så klart.
Ur flera perspektiv: själva låsningen i sig naturligtvis, men kanske också att överhuvudtaget spela när man råkar ut för något sådant och inte vet vad det får för följdeffekter.
Förhoppningsvis var det en engångsgrej som försvinner lika snabbt som den kom, för ryggproblem är inget att leka med.
Tre nya pinnar till Växjö alltså.
Laget håller på att kassera in hemmaplansfördel i kvarten – nu skiljer det hela fem poäng ner till femteplatsen.

***

Dalen hymlade inte med vad man ville få ut av Jim Johansson när det stod klart att han skulle göra SSL-comeback under slutspurten:
Mål.
Det sa han själv till Sportbladet också:
– Jag är väl inte den största playmakern utan jag kan skjuta och göra mål, det är min starka sida. Jag hoppas kunna bidra med en del mål, sa han.
Vad gjorde han då i första matchen?
En avgörande assist, så klart.
Det var ingen Wayne Gretzky- eller Filip Kjellsson-macka, men väl en fin passning upp till Jonas Svahn som tog något kliv in och klippte in 5-4-bollen mot Linköping, ett mål som kom att bli matchens sista.
Snacka om att JJ klev in i en avgörande roll direkt alltså.
Dalen bröt därmed en fyra matcher lång förlusttrend, och de tre inspelade poängen innebär också att man behåller åttondeplatsen i tabellen. Hade man torskat hade formraketen Sirius klivit om.
Det blir en tuff slutspelsstrid för Dalen, men kanske kan Jim Johansson bli den injektion som man behöver för att komma igång på allvar.
Linköping?
Ja, man blandar och ger lite resultatmässigt just nu.
Under 2018 har man spelat sju matcher där det blivit tre vinster och fyra förluster.

***

Ett mål och tre assist av Johannes Wilhelmsson och tre mål av Pontus Karlson Martell.
När Höllvikens stjärnor levererar så brukar laget vinna, men så var inte fallet under söndagen.
Istället vann Storvreta – efter att ett helt knippe av Uppsalalagets stjärnor klivit fram och levererat:
Två mål och två assist från Jimmie Pettersson, Henrik Stenberg och Robin Nilsberth.
Ett mål och tre assist från Albin Sjögren.
Två mål av Valdemar Ahlroth.
För att summera:
Båda lagens stjärnor producerade, grejen var bara att Storvreta hade en knippe fler stjärnor än Höllviken.
Det doftade ju annars lite skräll i den tredje perioden när Höllviken gjorde 4-4 efter bara 50 sekunder, och där man sedan orkade komma tillbaka till 6-6 efter ett 4-6-underläge, hinna ikapp-mål som brukar stärka hemmalag.
Men Storvreta var för skarpa.
Under de avslutande sju minuterna gjorde serieledarna fem mål – och vann målkalaset med 11-6.
Skotten i tredje perioden?
Maffiga 13-16.
Storvreta ångar alltså på.
Tuffare för Höllviken som nu spelat sex raka matcher utan att ta poäng. Skåningarna är nu nere som tolva i sammandraget, fyra poäng före jagande AIK under strecket.

***

Så var sviten bruten.
Jönköping hade fram till idag vunnit alla matcher mot lagen utanför slutspelsplatserna, men föll nu mot Sirius.
Uppsalalaget vann med 5-1 och tog således en ganska klar seger, även om de sista bollarna trillade in i slutet.
Jag har ältat det sjuttioelva gånger redan, men Sirius uppvaknande under David Ahlmarks ledning är anmärkningsvärt. Hade inte Dalen vunnit mot Linköping med uddamålet, så hade man i och med den här segern varit på slutspelsplats nu.
Känslan just nu är Sirius kommer att snuva Helsingborg eller Dalen på sista slutspelsbiljetten.
Så heta är man.
En spelare som sannerligen mått bra av coachbytet är ju finska nyförvärvet Kevin Söderling.
Efter att fört en ganska anonym tillvaro så blixtrar han nu och har klivit fram som en av lagets bästa målskyttar.
Han gjorde dubbla mål mot Jönköping, bland annat 3-0-påsen i början av tredje perioden som mer eller mindre säkrade segern.
Söderling har nu gjort sju mål på de tre senaste matcherna – och mål i fem av de sex senaste kamperna.
Toppkedjan i Sirius är ju minst sagt sval just nu, istället är det Söderling, Joakim Olsson och Bobby Edberg som anför framåt.

***

Efter Helsingborgs övertidsvinst mot Örebro konstateras snabbt två saker:
Äntligen ett trendbrott för Helsingborg som efter fem raka förluster fick plocka en seger igen, viktigt ur både tabell- och självförtroendesynpunkt.
Örebro fortsätter plocka poäng, och varje poäng blir så klart guld värd i slutspelskampen mot AIK.
Således, även om tre poäng alltid är det som jagas, gissar jag att båda lagen någonstans är skapligt nöjda med utfallet.
Linus Nordgren spelade som vanligt en central roll för skåningarna genom att kliva fram i kritiska skeden: han spelade fram till 3-3 och gjorde 4-3 och bäddade för en trepoängare, men Örebro kom tillbaka och kvitterade genom Marcus Ekengren innan Nordgren till slut fick sista ordet efter att ha avgjort på övertid.
Tre poäng av FCH:s spelmotor – ett bra besked för laget inför slutspurten av serien.
Sirius är ju sannerligen på jakt efter en slutspelsbiljett och ska man in bland de åtta bästa är det på bekostnad av Helsingborg eller Dalen, vilket ställer krav på FCH att verkligen börja spela in poäng.
I nästa omgång väntar Falun – och där delas inte ut några enkla poäng, det är en sak som är säker.
Det blir en slutspelskamp för FCH, därför var den här tvåan mot Örebro oerhört viktig.

***

Martin Östholm.
Snacka om att det har blivit ett lyft den här säsongen. Nu är han den där avgörande faktorn för Pixbo som han ska vara, men som han aldrig var ifjol.
Mot Thorengruppen klev skottkanonen fram och fixade 5-4-målet på övertid vilket säkrade två nya Pixbo-poäng, och laget håller därmed undan i toppen och är alltjämt trea i sammandraget.
Annars var det svängigt.
Thorengruppen sköt tre raka mål i mittperioden och tog ledningen med 3-1.
Pixbo svarade med tre raka mål och tog ledningen med 4-3 via ett Max Wahlgren-mål med bara två och en halv minut kvar att spela.
Jumbon TTG gav sig dock inte – utan kvitterade med en och en halv minut kvar.
Sedan avgjorde alltså Martin Östholm på övertid. 29-åringen har nu svarat för 41 poäng den här säsongen och kan mycket väl dubblera sina (med hans mått mätt svaga) 26 pinnar från ifjol.
Han hotar ju dessutom sin toppnotering på 48 poäng, en notering han slår om han håller i takten.
Bara det visar ju inte minst vilken vass poängmässig säsong stjärnan gör.
TTG?
Allsvenskan nästa.

***

Välkommen tillbaka till Mora, Jessika Eriksson.
Hon försvann ju från Kais Mora till Karlstad där hon fick ett dundergenombrott ifjol och där framgången fortsatte i år, men nyligen så valde hon – överraskande! – att bryta med Karlstad för att återvända till Kais Mora.
Det blev inget spel mot gamla klubben i fredags, en överenskommelse som lagen gjorde i samband med övergången.
Istället debut idag – i seriefinalen mot Pixbo.
Då slog 24-åringen till direkt: hon satte dubbla mål, 1-1 i första perioden och avslutande 6-2, när Kais Mora vann med 6-2.
Att vinna seriefinalen var ett statement från Kais Mora.
Man gjorde det dessutom utan stjärnorna Therése Karlsson och Malin Andréason är imponerande.
De där två kommer ju lyfta laget ytterligare när de är tillbaka.
Precis som Jessika Eriksson, som debuterade först idag.
Rutinerade Amanda Wall gjorde ju comeback nyligen också, så Kais Mora har verkligen boostat upp sitt lag på sistone.
Eriksson och Wall har alltså precis kommit in, Karlsson och Andréason väntas om inte förr så i alla fall vara redo till slutspelet, och då har man en ruggig forwardsuppsättning att luta sig mot – en uppsättning som också innehåller supercentern Anna Wijk, men också habila spelare som Mira Wickman, Amanda Öhman, Lina Svarfvar och blommande stjärnskottet Moa Gustafsson.
Den bredden och spetsen framåt kan bara Iksu hota på pappret.
Jag frågade Noel Alm Johansson om laget kan jämföras med det Real Mora som vann SM-guld för några år sedan.
– Nja, vi hade nog mer bredd då, spelare med landslagsmeriter på bänken. Jag upplever dock att vi har tydligare roller i det här laget, sa han.
Det är svårt att jämföra.
Alm Johansson krånglade sig ur frågan ganska bra också.
Klart är i alla fall att Kais Mora är riktig, riktigt bra i år.
6-2-segern mot Pixbo innebär att dalalaget toppar tabellen efter 20 omgångar, med bara sex matcher kvar att spela.

Resten av dammatcherna idag:

Endre – Karlstad 3-6: Söndagens chockresultat, så klart. Karlstad kunde sensationellt bryta sin sex matcher långa förlusttrend genom att bortavinna mot Endre, och både talangen Amanda Berggren och lagmotorn Adina Augustsson blev tvåmålsskyttar. Endre åkte därmed på en ny rejäl smäll – och även om det säkerligen finns ett gäng förklaringar till lagets formsvacka är det svårt att frånse att gotländskorna åkt på två oväntade nederlag sedan fixstjärnan Sara Steen gick sönder.

Malmö – Täby 5-4 (str): Täby är nog inte speciellt nöjda med formen just nu, efter tre raka torsk mot toppkonkurrenterna och en knapp andan i halsen-vinst mot Telge så fick man bara med sig en pinne mot Malmö. Det trots en tidig 3-0-ledning och ett 4-3-övertag med bara dryga minuten kvar – men Malmö kom tillbaka, kvitterade med 75 sekunder kvar och sedan avgjorde till slut stjärnan Ellen Rasmussen på straffar.

Jönköping – Linköping 9-2: Oj, vilken urladdning av Jönköping. Småländskorna sprang ifrån till 8-0 efter två perioder och gjorde sedan 9-0 i upptakten av slutperioden, och tog till slut en solid storseger. Nu har JIK fyra poäng ner till nedflyttningsstrecket istället för en, ett helt annorlunda läge alltså. Dock blytungt för Linköping som sjunker djupare ner i dyn – och nu känns det mer eller mindre klart att LIBK åker ur. Det krävs i alla fall något alldeles extra för att reda ut det här läget: sex poäng upp till strecket, sämst målskillnad och att man måste ta sig förbi två lag.

Dalen – Sirius 3-4: Efter den tunga förlusten mot Malmö har Sirius verkligen satt ner foten i slutspelsstriden och slagit Jönköping, Endre och nu Dalen, något som gjort att man börjat cementera en slutspelsplats i och med att glappet ner till strecket nu vuxit till fem poäng. Mot Dalen stod det 2-2 efter knappt halva matchen innan Sofie Paulsson sköt 3-2, en ledning som Evelina Sparf ökade på i den tredje perioden. Tungt för Dalen som nu har fyra poäng upp till en slutspelsplats.

Telge – Iksu 2-8: De två formmässigt bästa lagen från varsin ände av tabellen, typ – för Telge har ju gått bra i bottenregionen på sistone medan Iksu dominerat i den heta toppstriden. Här var det dock som väntat inget snack, Iksu var en klass bättre och vann också med klara siffror efter att ha sprungit ifrån till 5-0 efter två perioder. Både Johanna Hultgren och Emelie Wibron blev tvåmålsskyttar.

Rönnby – Warberg 8-4: Så kom då första förlusten för Warberg sedan tränarskiftet där Mikael Nilsson tog över huvudansvaret – men eftersom Telge förlorade så är halländskorna kvar över nedflyttningsstrecket, dock bara med en poängs marginal. Mot Rönnby stod det 3-3 efter halva matchen, men hemmalaget var starkare under den andra halvan där man vann med klara 5-1. En av de klarast lysande stjärnorna i Rönnby var 19-åriga Lisa Söderlund som dunkade in ett hattrick, inklusive 5-3-målet som kom att bli matchvinnande till slut.

***

Igår:

Falun – Mullsjö 3-2: Jodå, visst vann Mullsjö och jodå, visst blev det med små siffror. Falun har inte samma mullrande och blixtrande offensiv just nu som man stundtals hade under hösten, samtidigt som Mullsjö fått ordning på defensiven. Bittert för Mullsjö ändå som doftade poäng, men som fick se Johan Fahlström avgöra med bara sju sekunder kvar att spela vilket säkrade Falun-trean.

***

Mer innebandy i veckan som kommer!