Inlägg av Jimmy Wixtröm

Tomheten

Henrik Lundqvist och Mattias Ekholm

Ni har säkert så här snart ett dygn efter gårdagens kvartsfinalförlust mot Finland hört sju experter uttala sig i TV. Läst tio till på olika sajter och sociala medier. Alla med olika förklaringar och åsikter om Tre Kronors prestation i VM.


Jag är van att vara på den ”andra sidan” av karusellen. Mediasidan. De som tycker och tänker. Sista åren har jag fått chansen att få uppleva det från insidan. Insidan av Tre Kronor. Två raka guld. Och det kan jag väl säga direkt; Det är helt klart roligare att vinna än att förlora.


Men årets resa har ändå gett mig stor förståelse för hur allt funkar. Hur små marginaler det är mellan ”fiasko” och ”succé.

Det är i stort sett samma stab. Samma coacher, samma ”Pudding” som sköter materialet och samma scouter. En del av spelarna i truppen har varit med och gjort ”succé” senaste åren.
Ändå räckte det inte hela vägen. Jag ska inte analysera varför. Det finns folk som är långt bättre på än jag. Kan bara konstatera att jag inte ser några skillnader i själva upplägget och förutsättningarna gentemot de två åren innan.
Ändå blev det ett mardrömsslut på Hockey-VM 2019.

Förlust i kvarten mot Finland på övertid.

Hårda rubriker strömmade ut i media samtidigt som hela laget satte sig på en buss sju timmar genom den slovakiska landsbygden för att sedan sova några få timmar innan flyget tillbaka till Stockholm.

Bussresan inatt. 4:46 genom Slovakiens landsbygd.

Det var inte direkt chartertstämning på den bussresan. Tyst och sammanbitet. Man fick tugga med stängd mun. För att inte prata om middagen.

Tror jag kan räkna orden från slutsignalen fram till nu, ett dygn senare.
Allt är bara en stor jävla tomhet.
Tomma blickar som analyserar.

Tomma blickar som funderar.
De märks att de här killarna inte tycker det är kul att förlora. Tyst. Nästan obehagligt.

Man vill bara ta luckan i golvet och försvinna, om det fanns en sådan.

Framför allt jag, killen med kameran. Inte riktigt läge att smattra av 25 snabba bilder.
När det är dags för avresa mot Sverige på flygplatsen i Wien är det ändå hanterbart. Folk pratar i alla fall.


De pratar om vad de ska göra när de kommer hem. Om att de saknar familjen. Någon kollar på en filmsnutt på dottern.
Trots all framgång och alla pengar så är de som den gamla klyschan heter ”bara människor”. Människor som lagt tre till åtta veckor av sitt liv på att försöka vinna VM-guld.

Helt gratis.

Utan familj och vänner.

Och misslyckats.

Grönborg tackar för sig på flygplatsen i Bratislava

Nu står de där i tax free-shopen och gör precis som jag. Letar efter något kul till dottern för att stilla det dåliga samvetet att man varit borta. Henke Lundqvist och Patric Hörnqvist köper två små ryggsäckar med godis till sina barn. Jag tar också något till mina barn.


Vi är snart hemma i Sverige. Där blir det förmodligen en sista förklaring till media varför det gick som det gick, och sen splittras laget och alla åker hem till sitt.
Tomheten är kvar.

Det blev inget guld. Det blev inget #HeyHoThreeInArow
Men som Gabriel Landeskog klokt skrev i morse på twitter.

⁃Vi vinner ihop och vi förlorar ihop.


Tack alla spelare och ledare för förtroendet.
Och framför allt TACK alla goa läsare för all kärlek!

Bratislava-Kosice Bildspecial

Hey ho let’s go.

Torsk mot Ryssland igår innebar att Tre Kronor fick ta sitt pick och pack och dra till Kosice. Så jag tog några bild på vägen…

8:25 Samling i receptionen efter få timmars sömn.
09:00 Bratislavas tågstation.
Bill och Bull (Landeskog och Gustafsson) har precis avnjutit en sämre caesarsallad utan cesardressing och kollar serier på tåget på väg till Kosice och kvartsfinalen mot Finland.
Touch down Kosice. Man blev alldeles varm av den fina skylten och det härliga vädret.
Adrian Kempe körde lite behandling…
Nytt omklädningsrum och ny tjejp! Men samma gamle William. 
Henrik Lundqvist var riktigt hungrig på träningen…
Den enda som egentligen va hungrigare var OEL, han var så hungrig att han åt på klubban…

Klubba för klubba – så tejpar Tre Kronor

 

Jesper Bratt
Tejpar tå-häl med vit tejp. Drar en puck på tejpen så den blir lite svart. Skär under klubban med skalpell, så ytan mot isen är fri från tejp. Tejpar om innan match.
John Klingberg
Tejpar tå-häl. Kör en liten ”strumpa” med tejp upp på skaftet. Tejpar en gång per match, orkar inte mer. Byter till vit tejp när han får dålig känsla…. Så ser ni John med vit tejp är det illa.
Adam Larsson
Tjepar häl-tå. Kör svart bred tejp. Tejpar om varje period, orkar sällan tejpa på träningar.
Robert Hägg
Tejpar tå-häl. Svart bred tejp, klipper tån. Tejpar om varje period.
Adrian Kempe
Tejpar häl-tå. Svart bred tejp, ganska smalt tejpat. Klipper på tån. Tejpar varje periodpaus. Lämnar lite på hälen för att kunna dribbla.
Alexander Wennberg
Tejpar häl-tå. Klipper på toppen. Tejpar om varje periodpaus. Byter till vit när det går dåligt.
Mattias Ekholm
Tejpar häl-tå. Klipper toppen. Orkar inte ”hålla på”, så kör med bred tejp.
Marcus Krüger
Tejpar häl-tå. ”Pappa tejpade så när jag var lite så har bara fortsatt”. Tejpar om varje period.
Marcu Pettersson
Tejpar häl-tå. Kör svart bred tejp. Klipper tån och tejpar om varje period.
Loui Eriksson
Tejpar häl-tå. Lägger lite vax på nedre delen. Tejpar om varje period.
Oliver Ekman Larsson
Börjar i mitten och tejpar utåt. ”Tejpar bara spetsen för det är det enda jag använde”. Klipper toppen. Använder tjock vit för det går snabbare att tejpa då. Tejpar varje periodpaus.
Elias Lindholm
Tejpar tå-häl. Kör med vit för det känns bättre. Lämnar lite längst ut på tån om han måste ha lite förändring i spelet. Tejpar varje periodpaus.
Oskar Lindblom
Tejpar häl-tå. Svart bred tejp. Lägger på lite vax för det inte ska fastna lika mycket snö. Byter till vit när det går dåligt. Tejpar om varje periodpaus.
Elias Pettersson
Tejpar tå-häl. 8 bak, 7 fram. Alltid tjock svart. Tejpar om varje period.
Mario Kempe
Tejpar häl-tå. Bred svart i varje periodpaus. Kör lång ”strumpa” med vax på för bättre glid när han dribblar. Fått tejpningen av förra spelaren Jesper Mattson.
Philip Holm
Tejpar häl-tå. Vit tejp, bara några varv längst ut. Kört så i tio år. Gillar känslan av klubban direkt mot isen – blir lite halare då. Tejpar om varje period.
Erik Gustavsson
Tejpar tå-hål med vit tjock. Kör bara halva klubban, blir för tungt annars, säger Erik. Har försökt byta men kommer alltid tillbaka. Tejpar om varje period.
Erik Gustavsson – Baksida.
Viktigt att sista delen inte sticker ut på själv klubban!
Anton Lander
Tejpar häl-tå. Tejpar inte hela vägen till toppen. Kör svart smal för det ska ge ”mer spinn”. Tejpar om varje period.
Dennis Rasmussen
Tejpar häl-tå. Svart bred tejp och klipper på toppen. Tejpar 1-2 gånger under matchen.
Patric Hörnqvist
Tejpar häl-tå med vit eller svart tejp utan att klippa. Har aldrig spelat en säsong med samma färg på tejpen. Byter varje period.
William Nylander
Tejpar häl-tå med vit bred tejp. Har alltid kört vit tejp. Klipper på tån. Tejpar om varje periodpaus.
Gabriel Landeskog
Tejpar häl-tå. Olika tejp varje vecka efter väder och vind. ”Beror på vilken tid jag vaknar. Testade svart med det såg inge bra ut”. Tejpar om varje periodpaus.

Gabe Zamboni

Han har tillbringat timmar att vänta på den. Han har spenderat lika många timmar att titta på den. Men han har aldrig kört den.

Vi pratar såklart om ismaskinen.

Inside tog därför rygg på Gabriel Landeskog när han fick provköra en  ’zamboni’ här i Bratislava.

Mycket nöje!

 

 

Nyllet – Tre Kronors härligaste garv

En av fördelarna att leva såhär nära laget är att man hänger med dem så länge att de glömmer bort att man myggat upp dem.
Man får mer avslappnat material att jobba med, helt enkelt.
Jag hängde på William Nylander på stan när de hade en dag ledigt här på VM, och det var längesen jag hörde någon skratta så mycket. Och vilket garv.
Kan det vara Tre Kronors bästa? Kolla på inslaget och avgör själv!

Sida 1 av 3
Senaste inläggen