Dags för Aftonbladet att lämna V-kongressen i Gävle. Men här fortsätter debatten med bland annat förslag om att återförstatliga SJ och Apoteket – och att införa ett tredje kön. Ett kön som inte är han eller hon (kanske hen?) för människor som varken identifierar sig med kvinnor eller män.
Partistyrelsen har redan sagt ja till motionen.
I kväll blir det fest för vänsterpartisterna. I morgon kommer de rödgröna kamraterna Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand hit. Ett av Lars Ohlys mål med kongressen: Att få starkt stöd med sig för det rödgröna samarbetet. Med några få undantag får man nog säga att han fått det.

Partistyrelsen har lidit ännu ett nederlag på kongressen i Gävle. En majoritet nöjer sig inte med bara tre fokusfrågor i valplattformen: Välfärd, jämställdhet och integritet. Nyss bestämde kongressen att även klimatfrågan ska bli en prioriterad fråga. Därmed måste ett nytt stycke skrivas in i plattformen.

Inför beslutet vädjade partistyrelseledamoten Rossana Dinamarca partikamraterna att besinna sig:

– Vi måste våga profilera oss. Det är en av utmaningar vi står inför i det här valet. Vi kan inte gå fram med en valplattform som är ett helt paritprogam.

Hon fick ge sig. Därmed kan partistyrelsen nu räkna till tre större förluster: Kravet på Sverige ut ur Afghanistan skrivs in i valplattformen liksom kravet på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Dessutom ska alltså ett fjärde ämne in i plattformen.

Lunch med pepparstekt lax och diktläsning är avklarad och debatten går vidare om valplattformen. Partiledningen vill att rätten att vara privat, den personliga integriteten, ska vara ett av tre bärande ben inför valet. Många vänsterpartister vill i stället prioritera klimat- och miljöfrågorna. De som tycker som partistyrelsen lyfter bland annat fram den bild som finns av Vänsterpartiet: Som ett parti som är för centralstyrning, som ”vill pådyvla oss vilken tandkräm vi ska välja”, som ett ombud uttryckte det. Den här bilden vill partiledningen tvätta bort och i stället visa att V är ett parti för frihet och människors rätt till privatliv.

– Faan, jag blev lite rörd.

Lars Ohly har just blivit omvald till Vänsterpartiets partiledare. Stående ovationer och applåder. Nu ligger en blomsterbukett med vita och röda blommor vid sidan av talarstolen.

– Jag har alltid haft motkandidater förr. Nu förstår man vad tidningarna kommer skriva i morgon: Stalinisten Ohly har lyckats – han har utrotat oppositionen!

Sedan läste Ohly en dikt.

– Jävlar vad fint det var.

Han säger att han är stolt över att leda ett parti som vill förändra Sverige och världen.

– Vi börjar i höst.

Bredvid mig reser sig den gamla kritikern Johan Lönnroth ur stolen. Han applåderar också. Vänsterpartiet har gått åt det samarbetshåll han själv önskade för några år sedan.

Vänsterpartister kör man inte över. För ett tag sedan förlorade partiledningen ännu en omröstning och kongressen har nu bestämt att frågan om sex timmars arbetsdag ska in i valplattformen. Nu finns både ut ur Afghanistan och arbetstidsförkortning med.

”Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!” jublar en twittrare från #vkongress”

”Ohoj, så skoj!” twittrar Annie Johansson, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Ju mer vänster Vänstern blir, desto bättre, resonerar alliansen.

Men faktum är att vänsterpartisterna som röstade emot ledningen i dag har stöd bland väljarna. Enligt en mätning från Novus opinion, beställd av Aftonbladet och TV4, tycker en majoritet av de rödgröna väljarna att sex timmars arbetsdag är ett bra förslag. 79 procent tycker att det är ett mycket eller ganska bra förslag. Störst är stödet bland vänsterpartistiska väljare, lägst bland miljöpartistiska.

När Ulla Andersson klev av bussen hemma i Gävle efter veckor av rödgrönt kompromissande hade hon ett omaka par skor på fötterna. Så hade hon gått hela dan. Efter kongressen lägger sig Ulla Andersson på en strand i Grekland. Det tar på krafterna att för första gången någonsin förhandla fram en budget tillsammans med andra partier med en delvis annorlunda syn på samhället. Särskilt om man som Ulla Andersson är ekonomiskpolitisk talesperson för ett av partierna, i det här fallet Vänsterpartiet.

På kongressen i Gävle pustar hon ut.

– Jag går omkring här och känner mig lycklig! sa Andersson i går när jag och en kollega träffade henne en trappa ner på konserthuset.

För det gick vägen. Det märks här på Vänsterpartiets kongress. Det är en tillställning som annars är känd för hårda tag och tuffa strider men den här kongressen är ännu lugn. I går kväll förlorade visserligen partistyrelsen i frågan om Afghanistan. En majoritet ville, mot ledningens vilja, skriva in i valplattformen att man kräver att de svenska trupperna lämnar landet – snarast.

– Det är ett nederlag jag kan bära med jämnmod, sa partiledare Lars Ohly till TT efter omröstningen.

Annars är det pragmatismen som härskar här. Inte ta strid för alla frågor. Bara lyfta fram de där man vet att Vänsterpartiet kan få väljarnas stöd. Partiledningen har valt välfärd, jämställdhet och integritet. Lyfta fram det som är ”strategiskt och taktiskt rätt” som partistyrelseledamoten Kalle Larsson sa i går.

Acceptera långt mindre skattehöjningar än man egentligen önskar. Inte kräva tiotusentals fler jobb i välfärden. Inte driva på för sex timmars arbetsdag. Inte lyfta fram krav om utträde ur EU.

För nu har man ett regeringsinflytande i sikte.

– Vi kommer kunna utlova att mer av det som vi går till val på också kommer att genomföras. För om vi får en rödgrön regering till stånd så kommer Vänsterpartiet att vara där och utforma regeringspolitiken, och det är en styrka jämfört med förra valet då ingen visste vad vi skulle kunna åstadkomma och hur långt vi skulle kunna nå, sa Lars Ohly till Aftonbladet i går.

Och tillade:

– Jag är helt övertygad om att det här är det bästa sättet att ersätta regeringen Reinfeldt.

Foto: Jerker Ivarsson

Regeringen Reinfeldt ja. När Ohly chattade på aftonbladet.se i går fick han frågan om vad regeringen lyckats bäst med sedan valet 2006.

– Tillåtit myggbekämpning i Nedre Dalälvsområdet, sa Ohly.

Storsint. I dag väljs han om som partiledare.

Lars Ohly säger att vi har en regering som inte bara är icke-feministisk, den är till och med anti-feministisk.

Han lyfter fram de viktigaste frågorna: demokratisering, i samhället och på arbetsplatserna. Jämställdhet och klimat och miljö. Intressant att han nämner klimatfrågan. Den som nästan inte alls finns med i förslaget till valplattform och som gjort många vänsterpartister irriterade. Ett sätt att bemöta kritiken redan innan den uttalats öppet här på scenen?

Nu är kongressen öppnad. 17.00 kan du chatta med Lars Ohly.

Nu kommer Sara från Bitterfittan airlines. Bränslet är ilskan över att kvinnor har lägre lön än männen, lägre pension än männen och över att kvinnorna tar ut fler föräldradagar än männen. Vad vilja Vänsterpartiet?

– Vi kan göra det i den offentliga sektorn, där vi har inflytande, säger Ohly som svar på lönefrågan. 

Genom att förbättra lönenivån kan gapet minska. Men vi måste också påverka det privata näringslivet till mer jämställda löner, säger Lars Ohly.

När det gäller föräldraförsäkringen driver V på för en individualiserad försäkring. Samarbetskollegorna i S och MP nöjer sig med en tredelad försäkring: en del till pappan, en del till mamman, en del att fritt fördela.

Efter den palestinske politikern kommer en Ponuts från Lärarnas riksförbund in och vill veta mer om Vänsterpartiets skolpolitik. Bekämpa de religiösa friskolorna och segregationen, säger Lars Ohly.

Sedan byts Pontus ut med ordföranden för Miljöförbundet jordens vänner som säger att tillväxten är ohållbar för miljön. Vill Vänsterpartiet ompröva det rådande ekonomiska systemet? Undrar hon.

Vi väntar spänt på Ohlys svar.

– Att enbart mäta tillväxten genom BNP är alldeles för snävt, säger Ohly.

– Vi menar att vi måste sätta all ekonomisk tillväxt inom ramen för vad som är ekologiskt hållbart. Vi kommer aldrig att svika i den frågan, säger han.

Lars Ohly betonar behovet av att lyssna på människorna utanför. När han sagt det kommer en man med palestinaschal över axlarna in på konserthusscenen. Han representerar PLO och Palestinian People’s party. Han frågar Lars Ohly på engelska vad Vänsterpartiet tänker göra för det palestinska folkets skull.

Lars Ohly säger att ockupationsstaten Israel får stöd från omvärlden, erbjuds medlemskap i OECD, samtidigt som det palestinska folket lider. Det här måste bli en viktig fråga för en rödgrön regering, säger Ohly.

– Vi tänker inte svika. En svensk regering med Vänsterpartiet ska vara tydlig i Palestinafrågan.

Budskapet översätts inte av tolken som var med på scenen. Men den palestinske mannen tackar ändå.