I går höll Stefan Löfven sitt stora linjetal på den socialdemokratiska partikongressen. Bland annat tog han upp förekomsten av strukturell rasism i Sverige. Så här sa han:

Och partivänner, vi ska framåt tillsammans oavsett hårfärg eller hudfärg. Sverige ska vara som en familj, och skulle du någonsin behandla din bror eller syster olika på sådana grunder? Men när vi ser en busschaufför dela upp människor efter utseende, ambulansförare lämna ett flyktingbarn bakom sig, judar och muslimer trakasseras och rasistiska tankesätt visar sig i samhället – till och med i regeringen – då ska vi agera. Vi ska ta krafttag mot den strukturella rasismen, och även se den i oss själva. Som Jonas Hassen Khemiri skriver:
”För det är precis så rasismen funkar. Den är aldrig en del av vår skuld, vår historia, vår DNA. Den finns alltid någon annanstans, aldrig här, i mig, i oss.”
Det är dags att intensifiera arbetet mot diskriminering och förtryck. Oavsett var den finns,
i skolor, på torg, på arbetsplatser eller arbetsförmedlingar, eller i våra egna fördomar och beteenden, ska rasismen belysas, bemötas och bekämpas. Det är socialdemokratisk politik!

Det är inget dåligt besked från en socialdemokratisk partiordförande. Kampen mot rasism och särbehandling är en av arbetarrörelsens viktigaste uppgifter – historiskt, i dag och i framtiden.

I dag intervjuades Stefan Löfven i P1 Morgon och han fick, bland annat, frågor om just den strukturella rasismen. Löfven exemplifierade med hur det ser ut på svensk arbetsmarknad. Inte så konstigt.

I Sverige finns det 375 000 utlandsfödda med eftergymnasial ­utbildning, men bara sju av tio har jobb ­eller eget företag. 60 procent av de invandrade är överkvalificerade för jobb de får i Sverige, enligt Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier. Sverige är också det OECD-land med störst skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda.

Men när Löfven får frågor om vilka strukturer det är som gör att så få personer med icke-svensk bakgrund finns i den socialdemokratiska toppen vill partiledaren inte vara med längre.

Den strukturer Löfven uppmanar andra att se de är en del av vill han inte se att han själv är en del av. De strukturer han uppmanar andra att ta tag i behöver inte Socialdemokraterna ta tag i.

Så bevisade Hassen Khemiri-citatet sin egen giltighet.

Daniel Swedin

Varje dag följer Aftonbladets Ledarredaktion en person på kongressen och rapporterar vad som händer. I går följde vi Maj-Britt Theorin, ombud från Stockholm stad.

– Jag blev väldigt glad när jag hörde Stefans (Löfven) tal och att han markerade så tydligt för jämställdhet. Han gick lite utanför det han brukar prata om som näringspolitik, det måste han naturligtvis göra och det var mycket bra, säger hon.

I går behandlade kongressen de internationella frågorna. Maj-Britt Theorin är sedan många år en av de personer som lyft dessa frågor på kongresserna. Särskilt har hon jobbat för nedrustning och fred. Efter 19 kongresser, och flest inlägg av alla i gårdagens debatt, har hon nu lyckats övertyga partiledningen om en restriktivare hållning till vapenexport.

– Jag är väldigt nöjd med kompromissen om vapenexporten. Särskilt med att tystnadsplikten hävs för exportkontrollrådets ledamöter mot riksdagen. Sedan är kriteriet för demokrati och männskliga rättigheter mycket viktigt, säger hon.

Den kompromiss som beslutades i går handlar främst om två delar. Det ena är att Socialdemokraterna vill se ett kriterium för demokrati och mänskliga rättigheter. I klartext innebär det att ny export till ett land som Saudiarabien inte kommer tillåtas. Sedan uppstår ett nytt gränsdragningsproblem. Får man exportera till Singapore? Möjligen. Thailand? Troligen. Pakistan? Mer tveksamt. Och så vidare.

– Vapenhandeln är en moralisk fråga. Många unga är starkt engagerade och det är viktigt att socialdemokratin tar det här på allvar, säger Maj-Britt Theorin.

En annat beslut i går var att det ska tas fram en vitbok om Afghanistan. Motionen i frågan kommer från Maj-Britt Theorins egen arbetarkommun Stockholm.

– Vitboken om Afghanistan är oerhört viktigt. Hur gick det till när vi blev krigförande efter 200 år i fred? Vi måste få veta hur det gick till, säger hon.

Men allt gick inte Maj-Britt Theorins väg. När hon försökte övertyga partiledningen om att skriva in krav på beslut i FN:s säkerhetsråd för att Sverige ska delta med trupp utomlands gick hon bet.

– Sen förlorade jag JAS, men det visste jag ju, säger hon.

Sammanfattningsvis är hon ganska nöjd med dagen. Det stora är kompromissen om vapenexport. Det är slutpunkten i en lång diskussion över flera kongresser där socialdemokraterna nu äntligen lyckats hitta en linje som de allra flesta kan så bakom.

– Man måste ha respekt för de valda ombuden. Det har inte alla haft. Det är tråkigt. Men samarbetet i min temagrupp gick mycket bra, säger hon.

Maj-Britt Theorins torsdag i korthet

07:15 Frukost
07:45 Delegationsmöte
08:30 Parentation och sen kongressförhandlingar
12:00 Lunch
12:45 Temagrupp om internationella frågor då kompromisserna spikades
13:30 Val av partiordförande
15:30 Internationella frågor i plenum
18:00 Middag
19:00 Nya kongressförhandlingar
01:30 Gick och lade sig

Anders Lindberg

Anders Linberg tolkar vad som händer på kongressen, som nu är inne på sin tredje dag.

I dag har Dagens Industri rubriken på sin ledarsida: ”Kan vi lita på Magdas syn på skatterna?”

Skulle de ha satt ett smeknamn i rubriken om Anders Borg? Eller överhuvudtaget om en man?

Visst.

Vi föreslår i så fall Ankan. Eller Hästis. Lycka till med rubriksättningen!

Anders Lindberg

När Håkan Juholt valdes till partiordförande vid extrakongressen 2011 så gjorde han det till tonerna av Elvis Presleys ”A little less conversation”. I dag valdes Stefan Löfven till partiordförande och det var helt tyst. Gospelkören som stod bakom honom under talet var inte ens en gospelkör.

Därför kommer här sex låtar som Stefan Löfven kunde ha använt – sex låtar han kan använda nästa gång han går på en scen.

Budskapen i låtarna är väl självklara. ”Jag är vald!”, ”Jag är bäst!”, ”Borgarna kommer aldrig att älska mig!”, ”Jag har varit ordförande för IF Metall också”, ”Ni ville ha en socialdemokratisk partiordförande och här kommer jag. Vill du ha kaffe, förresten?” och ” Digedigedige dingdingding här glider kingen in”.

Daniel Swedin

Stefan Löfvens första tal som kongressvald ordförande infriade högt ställda förväntningar.

Hans inledning om sin resa från fosterbarn i Ådalen till kongressens scen var mycket stark och tydlig. Hans personliga berättelse är också historien om det samhälle socialdemokratin vill skapa. Där alla får möjligheten att förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund.

Inför talet har många varit kritiska till att Löfven varit för tyst i frågor som antirasism och jämställdhet. Det tog han igen med råge, pratade om ”könsmaktsordning” och kritiserade rasism i regeringen. Han citerade Katrine Kielos om feminism, och Jonas Hassen Khemiri om strukturell rasism.

En stor del av talet handlade om arbetsmarknaden och jobben: ”Arbetslivet ska inte krossa drömmar, det ska förverkliga drömmar”. Det är också när han får prata om jobben som det bränner till.

I talet ställde han sig bakom SSU:s krav på att ingen ung människa ska vara arbetslös i mer än 90 dagar. SSU vann kongressen på walkover. Detta säger något om hur han tänker hantera även andra konflikter. Han tar ledningen genom att kompromissa och samla alla bakom en gemensam lösning. Återstår att se om han gör likadant i andra stridsfrågor som vinst i välfärden och föräldraförsäkringen.

Den bild han ville förmedla av regeringen var en bild av passivitet: ”Den som sätter sig och grillar korv när arbetslösheten ökar, blir inte långvarig i regeringen”.

Tema: Partiet, det är jag.
Retoriskt knep: vara den lågmälda, starka killen.
Vad han vill att du ska tänka: Men, är det inte Göran som står där?
Vad han inte vill att du ska tänka: Hur ska han göra konkret för att mer än halvera arbetslösheten.

Anders Lindberg

Mellan Magdalena Andersson och Stefan Löfven fick även Mona Sahlin tre minuter i talarstolen.
Hon pratade om Anna Lindh, hon som kanske hade varit partiets ledare om hon bara hade fått leva. I år är det tio år sedan hon mördades och Mona Sahlin uppmanade ombuden att inte bara tänka på det som hände då.
Anna Lindhs politiska arv är minst lika viktigt för de yngre partimedlemmarna.
När motsättningarna ökar både i Sverige och Europa är det viktigt att lära av Anna Lindhs kamp för människovärdet. Där andra bara såg problem, så hon miljöns möjligheter.
Ja, till och med partiledningen skulle antagligen må bra av att läsa Anna Lindhs tal och artiklar.
Det är till exempel obegripligt att partiet valde att lägga miljöavsnittet på söndag morgon, dagen efter kongressfesten.
De mest livsavgörande frågorna hade förtjänat ett bättre debattklimat.

I sitt öppningstal i går levererade Socialdemokraternas Stefan Löfven en politisk nyhet: om S vinner valet 2014 kommer man storsatsa på att få ner arbetslösheten. Antalet personer som jobbar och antalet arbetade timmar ska öka så mycket att arbetslösheten ska halveras till år 2020 – från dagens 8,2 till lägst i EU. I dag är det Österrike som har lägst arbetslöshet i EU. Här ligger arbetslösheten på 4,8 procent.

I dag lanserade tidningen Arbetet en platskarta där man – utifrån Arbetsförmedlingens siffror – kan se antalet arbetslösa i varje kommun i dag, hur stor andel som var arbetslösa i respektive kommun den senaste månaden och hur arbetsmarknaden förändrats i kommunerna under de senaste åren.

Här kan vi se att 16,2 procent är arbetslösa i Haparanda kommun. I Trollhättan är arbetslösheten lika hög. Det kan jämföras med de 17,5 procent som är arbetslösa i Portugal. Eller den arbetslöshet på 15,5 procent som råder i Bulgarien.

Daniel Swedin

Det var stora fotspår Magdalena Andersson hade att gå i när hon i dag på morgonen gick upp mot den socialdemokratiska kongressens talarstol.

För precis 20 år sedan gick en annan politiker samma väg, till samma talarstol, för att presenteras som ekonomiskpolitisk talesperson inför kongressen och världen. Han hette Göran Persson, och Persson visste att göra entré.

För tjugo år sedan befann sig landet på randen till ruin, och det kommande valet skulle bli ett svenskt mästerskap i ”skarpa förslag”.

Göran Persson gjorde ingen hemlighet av att han betraktade sig som en i raden av ekonomiska politiker som utgjort ryggraden i socialdemokratins framgång.

Persson uppträdde som en ny Gunnar Sträng. Han använde svåra och någon gång nytillverkade ord, han drog myndigt och obesvärat över varje tidsbegränsning och om något ombud ändå skulle ha missat symboliken fick han till slut både hängslen och livrem i present.

I dag ville Magdalena Andersson skriva in sig i samma tradition.

– Jag kommer att vara lite mer personlig än ni hört mig tidigare, sa hon till journalisterna innan talet.

För kongressombuden berättade hon om sin mor – den första i släkten som fick studera – och om sin morfar som plockade lingon. Hon berättade om släktens bakgrund i ett soldattorp i Närke och i Örebros arbetarkvarter.

Göran Persson – som i dag sitter framför scenen – hade knappast kunnat göra det bättre.

Ändå säger jämförelsen med Göran Persson något om både Magdalena Anderssons och Socialdemokratins problem i dag.

Persson hade att mätas mot den socialdemokratiska historien. Trots att partiet befann sig i opposition var det Strängs exempel det handlade om att leva upp till. Så starkt var det socialdemokratiska greppet om historien, och så totalt hade regeringen Bildt misslyckats.

Magdalena Andersson måste mätas mot Persson, särskilt här i Göteborg. Och hon försäkrade också att hon lärt 1990-talets läxa.
Hur länge ska socialdemokrater tvingas upprepa det?

Men hon måste framför allt mätas mot Anders Borg. Det kommer att kräva något mer. Inte bara ordning och reda. Det klarar Borg faktiskt hjälpligt.

Magdalena Anderssons uppgift är att visa att den ekonomiska politiken faktiskt kan bli en hävstång för att åstadkomma andra saker. Full sysselsättning i globaliseringens tid, ekologisk hållbarhet och en välfärd som klarar den demografiska utmaningen, för att välja de områden hon nämnde själv.

Och i det uppdraget duger inte ens Göran Persson som förebild.

Vi träffade Nina Wadensjö, 47, Kommunikationschef för Socialdemokraterna för att ställa några frågor. Wadensjö har samma jobb som Per Schlingmann hade i Moderaterna innan valet 2006.

På kongressen finns inte enda röd fana, varför har du tagit bort dem?

– Jag har faktiskt inte ens reflekterat över det. Det var inga röda fanor förra gången heller, när Håkan Juholt valdes. Däremot har vi mycket rosor och vi använder rött ljus för att belysa scenen. Vi måste våga modernisera oss.

Har ni fått mycket synpunkter på det?

– Nej, det kan man inte säga. Jag tror andra saker är viktigare numera för att folk ska känna igen sig. Som partisymbolen. Arbetet ute i partiet med begreppet ”Framtidspartiet” har gjort att det finns förståelse för att förnyelse är nödvändig.

Ni inledde dagen med att unisont sjunga ”Arbetets söner”. En annan vanlig sång är ”Vi bygger landet” där en rad lyder ”Hör hur det sjunger från rem och pistong”. Är det ”Framtidspartiet”?

– (skratt) Allt gammalt är inte dåligt. Klassisk musik har hållit i 600 år. Just ”Vi bygger landet” står inte på programmet men man vet aldrig, brukar ju uppnå spontan sång, särskilt på kvällarna…

Du är ansvarig för ”bilden” av kongressen. Om du fick bestämma, hur skulle partiet uppfattas på måndag?

– Som ärligt. Man kan inte låtsas vara något man inte är.

Anders Lindberg