Jag såg inte röken av min nyfunne piccolo-vän under hela gårdagen, men i morse hojtade han plötsligt på mig när jag var på väg ut från hotellet:
– Robert, need any help?

Det behövde jag visserligen inte, men Roberto (som han heter) erbjöd sig att ta ett foto på mig.
– Nice photo, sa jag när vi tittade på digikamerans display.
– You are the nice one, sa Roberto.

Jag drar givetvis inga slutsatser på så grumliga grunder och några timmar senare i hotellets restaurang vinkade en servitris adjö med orden:
– See you later, sweetie.

Det känns lite som om man har hittat hem…är ju het som Costa Ricas sol här nere…eller också är det bara sådana folk är mot varandra i detta vänliga lilla land, ett av få som avskaffat sin armé helt och hållet.

…men det finns som sagt gator nära vårt hotell där man inte ska vandra ensam om natten. På dagarna ser det trevligt ut men på natten växer sopbergen och horor och andra ljusskygga personer träder fram. Som i så många andra länder skylls den ökade kriminaliteten på en ökad invandring; här är det personer från Nicaragua, Panama och Colombia som är trollen och häxorna.

Utsikten från mitt hotell är däremot ganska trevlig, inte bara på dagen:

Jag trodde att det tillhörde en annan tid, ett annat liv, men i dag föste förbundsbasen Lagrell ihop mig och Lur på konkurrenten och undrade om vi kunde tänka oss en middag tillsammans. Förbundet vill nämligen bjuda alla hitresta journalister på en bit mat i morgon kväll, kunde vi tänka oss det?

Fram till Hongkong 2004 var detta en januari-tradition och då satt jag och salig Hans Linné sida vid sida och smörjde kråset medan informationschef Nystedt tog hand om notan (läs; skickade den till Lagrell). Inga problem då och inga problem nu. Det enda problemet är att förbundet slutat att bjuda på dessa middager under januariresorna, men nu har traditionen återupplivats vilket ska bli trevligt.

Annars hänger vi journalister i två olika läger här nere: jag själv, Markus Eriksson från Bildbyrån (aka Blanco), Leif Jansson från Scanpix (aka Leffe Boy) och TT-Skiöld från TT (aka (TT-Skiöld).

Det andra gänget består av Lur på Expressen samt Lund, Wenström, Kåmark och Sofia Broberg från TV4.

En five-a-side match mellan de två lägren hade nog slutat med knapp seger för vårt gäng, i alla fall om vi fått låna in Lasse tick-tack i mål. Kåmark står visserligen i en klass för sig, Lur är skaplig i mål, Wenström kan behandla en boll och Sofia hade säkert klarat sig bra – men Lund är bland det sorgligaste jag har sett på en fotbollsplan och i smålagsspel räcker det med två träben för att sänka sina egna.

Förbundsbasen Lagrell dök alltså upp vid träningen i dag och jag frågade om han inte skulle göra något utspel med anledning av att Behrang Safari stoppades av den amerikanska gränspolisen.
– Jag har fått den frågan tidigare och någon uttalade sig till och med om att jag borde föra upp det här på högre nivå. Det är väl i så fall Bush jag ska ringa men jag är tveksam till att jag släpps fram. Och skulle jag göra det tror jag inte att Bush låtit sig påverkas särskilt mycket, sa Lagrell med ett snett flin.

En vild gissning hur Sverige spelar på på söndag:

Rami Shaaban
–
Fredrik Stoor, Peter Larsson, Mattias Bjärsmyr, Niclas Alexandersson
–
Stefan Ishizaki, Louay Chanko, Anders Svensson, Samuel Holmén
–
Rade Prica, Dusan Djuric