Tidningen Journalisten har gjort en journalistisk uppföljning till min debattartikel. Var och en får naturligtvis ha sin åsikt, här är Helsingborgs Frederik Ericssons:
– De journalister som sitter och ringer sent på kvällar och vill ha intervjuer ”á la minut” saknar fullständig respekt mot övriga medier som lägger ner energi och tid att bevaka fotbollen på nära håll, säger Ericsson.
Men tyvärr är det så media fungerar – saker händer, idéer föds, det behövs en kommentar oavsett man varit varit ute på träning under dagen eller inte. Ericssons citat visar tydligt på okunskapen bland informationschefer och klubbledare – det är ju inte bara för vår skull spelarna får kommentera, det är lika mycket för deras egen skull. Omyndigförklara inte spelarna, låt de själva avgöra när de har något att säga.

Hammarbys Urban Rybrink försvarar telefonnummerstrypningen med ökningen av oseriösa fans- och spelsajter som ”klär sig i redaktionell skrud och har stora brister vad gäller journalistisk etik”. Dessutom har det hänt att spelare telefonterroriserats och hotats.
På dessa problem finns en enkel lösning: skicka telelistor till de etablerade medierna som ni säger er lita på. Det är en självklarhet att vi inte skickar vidare numren till huliganer, lika lite som vi lämnar ut våra egna telefonnummer till huliganer. Jag förväntar mig telefonlistor inom kort.

Symbolfrågan med stängda omklädningsrum berörs aldrig i artikeln, inte heller varför domarna inte längre går att ringa, varför spelare och ledare plötsligt inte klararar av att svara på några frågor dagen innan ett derby, det har alltid gått bra tidigare.

Min bottom line är att vissa storklubbar försvårar för medierna på ett helt onödigt sätt. De skapar problem som inte hade behövt finnas. Det kan inte bero på annat än okunskap, eftersom allsvenskan är beroende av mycket publicitet för att bibehålla intresset. I presskåren gnisslas och gnälls det allt mer över arbetssituationen, vilket i slutändan automatiskt leder till färre artiklar och inslag. Det är inte medierna som förlorar på det, det finns gott om andra sporter att bevaka, dessutom finns det internationell fotboll att rapportera om. Däremot bör förbundet och klubbarna rannsaka sig själva – ska de bedriva ett tvåfrontskrig mot både supportrar och media? Jag syftar då också på den pågående bortaresebojkotten. Det vi ser nu kan mycket väl vara början på den moderna allsvenska storhetstidens död, eftersom vi inte heller kommer tillrätta med våldsmännen på läktarna.