Eftersom jag egentligen är en vanlig och ganska lättflörtad kille från Göteborg smälter jag totalt när Hammarbys informationschef Urban Rybrink stryker mig så lent om kinden som han gör i sitt senaste blogginlägg. Vi har nu flyttat över vår diskussion till mejlen, och även om jag med kraft vidhåller mitt argument i sakfrågan – att låta mininotisen tas som som intäkt för att hela Aftonbladets principiella linje gentemot de uppmärksamhetstörstande vandalerna har havererat är egostiskt, fegt och till ingen nytta för någon utom möjligtvis Urban Rybrink själv – så måste jag säga att jag har återvunnit en del av den Rybrinkrespekt jag tappade i ilskan när jag läste hans uppslagslånga kvällstidningsspya.

Intressant att lyssna på vissa av OS-murvlarna som börjat droppa hem:
– Det var så jävla skönt att slippa herrfotbollen. I Peking jobbade vi med idrottsstjärnor och tränare som är öppna, trevliga och beter sig normalt. De är något som är rakt igenom ruttet med herrfotbollen.

Själv har jag inte jobbat med någon annan sport än just herrfotboll på typ fem år…minns inte vad det var så jag kan inte jämföra…men visst ligger det en hel del i det…till och med hockeykaptenen Bengt-Åke Gustafsson väljer ju i dag att öppet kritisera Gråskallens ledarskap.

Jag tycker också till i dagens papper om den senaste tidens landslagshärva – röridåerna kring Zlatans plötsliga uppbrott från landslagssamlingen för att sedan träna för fullt och spela match med Inter. Vi har valt att inte skriva så mycket om det tidigare, men om Gråskallen själv ställer sig på en presskonferens och ber att få slippa bli kallad lögnare, så måste saken naturligtvis sättas i ett sammanhang.

Det dyker alltid upp en o annan märklig diskussion i efterdyningarna till ett skandalderby. Den här gången är det vissa AIK:are som menar att vi försökt gömma undan att det var Hammarbyfans som misskötte sig. Tja…sid 1-7 i Sportbladet dagen efter handlade om bomberna, det är knappast att gömma något. Att Sportbladet skulle vara mer Hammarbyvänlig kan ni fråga det hundratal Bajensupportrar som stod utanför Globen och skanderade i en organiserad demonstration häromåret om de håller med om. Att ”Sulans” kvittering hamnade på löpet handlar kort och gott om att skandalerna inte säljer tidningar. Ni vill inte läsa om det, vi vill inte skriva om det.

…Hammarbyarna gnäller å sin sida på att när AIK tackade sina fans efter vårens skandalderby skrevs det inget om det. Men då har man sämre minne än en dement guldfisk. Det var ju den stora storyn i våras, att Bojan och Dulee tackat och stöttat supportrarna. Minns ni verkligen inte det?

Hur som helst är det bra att förbundsordförande Lars-Åke Lagrell sätter ner foten i just den frågan, det ser illa ut när spelare och ledare tackar fansen efteråt.

Ny dag, nya möjligheter. Dags att varva upp Vesslan och köra in til redaktionen.

I morgon: Lauler special guest i Ledstjärnans TV-show.