Jag berättade häromdagen om att jag har fått en egen sida på Wikipedia. Nu har någon lagt till meningen: ”Laul gillar att spendera fredagskvällarna framför sin TV med en bättre påse löst”.

Det är alltså så man går till historien? Humor.

Varför skulle Traoré som är dansk skrika på engelska till Jensen som också är dansk? kommenterade någon. Ja, det kan man faktiskt fråga sig. Så här måste det ha låtit när Traoré satt i handbojor och skrek över gatan:
– Jag är oskuld, Mikkel, jag är oskuld.

…förlåt, den var dålig.

När det gäller namnpubliceringsfrågan har jag inget att säga till om. Sådant bestämmer inte reportrar. Det avgörs från fall till fall av chefer som sedan får stå för sina beslut. Den allsvenske spelare som anonymiserades var anklagad för ett allvarligare brott, därför krävs det mer bevis för att hänga ut honom med namn. Jag kan tänka mig att diskussionerna gått så även om jag inte själv var inblandad. Internets framväxt kan komma att förändra många tidningars policy kring just namnpubliceringsfrågor. Även om vi anonymiserar är facit en knapptryckning bort. När det gäller mina egna öden och äventyr skrev jag faktiskt om dessa i novembernumret av Sportmagasinet. Spring och köp om ni är nyfikna.

I dag har jag pratat med Björn Ranelid. Nästa steg är att läsa någon av hans böcker. Ska försöka sälja in det till den bokklubb jag är medlem i.

Jag hade också en mejlkonversation med Fadde Darwich som av någon anledning hade fått för sig att jag inte gillar honom. Jag har inget emot Fadde. Dessutom är han ju kompis med Wennman den Store.

…just Ranelid och Fadde dök ju upp här och här för ett tag sedan.

Till sist; det här målet kan ni roa er med en stund.