Det kunde man ju räknat ut med röva och en krita att det skulle bli ett jävla liv om man kritiserade bragdguldet samma dag som en handikappidrottare vann. Men ganska många håller också med om att priset som inrättning mest skapar frågetecken. Till skillnad från exempelvis Guldbollen eller Jerringpriset.

Om alla krönikörer och kommenterare nu tycker att det är så rätt att Jonas Jacobsson vann, hur kommer det sig då att jag aldrig hade hört hans namn? Jag läste det inte i något förhandstips, men nu är det plötsligt ett fantastiskt val. SVT-Karlsson lobbade ju för någon annan, DN trodde på han de kallar ”Zäta”, jag gick på Zlatan-linjen och så vidare.

Och en tredje sak jag inte förstår: varför är det så viktigt att just handikappidrotten får högre status som åsiktsmaskiner och krönikörer nu tävlar att skrika högt om? ”Högre status” och ”viktigt erkännande” läser jag i var och varannan krönika – men ingen förklarar varför det är så viktigt. Jag har heller inte läst en enda teori om vad detta pris konkret skulle innebära för handikappidrotten…jag tycker det verkar som att folk mest slänger sig med floskler som låter bra i sammanhanget. Jag tror det är ett pris som om tre dagar inte betyder ett skit i någon riktning. Men vad vet jag.

Jämfört med till exempel orientering får handikappidrotten redan i dag mer exponeringstid vid Paralympics vart fjärde år än vad orienteringen skrapar ihop under ett decenium. Gissar jag utan att ha några exakta siffror.

Tolka nu inte detta som att jag som konsument av TV-sport har något emot handikappidrott, jag tycker att många grenar har ett bra underhållningsvärde. Framför allt den här sporten där de synskadade kastar sig till höger och vänster för att fånga en boll med en pingla i. Den är genial. På allvar.