Det går att beundra Häcken och Peter Gerhardsson som aldrig klagar på domaren.
Det går också att undra om snälla pojkar verkligen får kyssa Lennart Johanssons pokal till slut.

Göteborgsderbyt mellan IFK Göteborg och Häcken var en helt vanlig fotbollsmatch där domsluten fick stor betydelse. Det var samtidigt något så ovanligt som en fotbollsmatch där domarteamet slapp att bli sågade för dem efteråt.

I första halvlek vinkade assisterande Daniel Gustavsson bort René Makondeles 1-0-mål trots att offsiden upphävdes av Tobias Hysén. IFK råkade ut för en liknande felbedömning mot Örebro i början av årets allsvenska varpå de blåvita gick i taket.

När Häckens tränare Peter Gerhardsson fick frågor om domslutet på presskonferensen svarade han lugnt:
– Då tänkte vi så här: ”Vi gör 1-0 ändå”. Och det gjorde vi.

Tänk tanken att det varit Malmö, AIK, Elfsborg eller – ve och fasa – Sören Åkebys Gif Sundsvall som blivit bortdömda och sedan tappat poäng. Då hade tonläget varit ett helt annat. I går blev det inte ens en Twitter-storm.

Då ska man komma ihåg att Häcken även fick mittfältaren Jonas Bjurström utvisad efter två gula kort (korrekta båda två) vilket förändrade matchbilden totalt, från Häcken-kontroll till IFK-kontakt i ösregnet och lervällingen på Gamla Ullevi. När Peter Gerhardsson sedan försökte göra ett byte fördröjdes det av fjärdedomaren Alexander Pavlovic men inte ens det gjorde Häcken särskilt upprörda denna kväll (IFK Norrköpings Janne Andersson har fått både hjärtattacker och hjärnblödningar för mindre).

Det är svårt att veta hur sådana här saker påverkar i långa loppet. Gerhardsson hoppas att en positiv attityd ska betala sig men kommer den domare som dömer Häcken-AIK på Rambergsvallen i näst sista omgången verkligen att tänka på det – eller kommer han att påverkas mer av ett hetsigt bortafölje som vrålar vid varje inkast som går emot?

Det brukar heta att snälla pojkar inte får kyssa vackra flickor, snälla pojkar får knappast kyssa Lennart Johanssons pokal heller (eller vad fotbollsspelare nu brukar göra med den). Och Häcken är onekligen ett generöst lag just nu.

Mot Helsingborg tappade de först en 1-0-ledning, sedan fortsatte de att anfalla fem minuter från slutet och ledning 2-1 vilket innebar att HIF kontrade fram en hörna och kvitterade till 2-2.

Mot IFK Göteborg kunde Peter Gerhardsson plockat in defensive mittfältaren Josef Elvby direkt efter Bjurströms utvisning men i stället planerade han ett mer offensivt byte i Björn Anklev och Blåvitts Hannes Stiller sköt 1-1 under tiden. Baklängesmålet handlade om att högerbacken David Frölund – som var olycklig också mot Helsingborg – försökte spela sig ur en trång situation på egen planhalva i stället för att skicka upp bollen på ”row Z”.

Men sådant är detta Häcken vars offensiva och passningsorienterade fotboll genomsyrar allting. Det har tagit laget till andra plats i allsvenskan efter 25 omgångar och en ideologi är inget som förändras över en natt. I en tät guldstrid är Häckens styrka också deras svaghet.

Det finns nog en och annan Boråsare som gärna ger Häcken en tröstande kram i dag. För hur man än vänder och vrider på den här ohyggligt jämna guldstriden går det inte att konstatera annat än att det är klar fördel Elfsborg i några dagar framåt.