Även i fjol var det en kvartett som bröt sig oss vilket ledde till en oförglömlig guldrysare som pågick till sista omgången.

I år är Häcken och AIK ersatta av Göteborg och Helsingborg, och efter 1-0 mot Syrianska ligger HIF längst fram och drar men Blåvitt kan vara tillbaka i topp vid seger mot AIK i kväll.

– Fyra lag kommer att rycka – vi, Göteborg, Malmö och Elfsborg – därför var den här segern så jäkla viktig. Nu har vi två hemmamatcher på raken, sa Mattias Lindström innan spelarbussen rullade från Södertälje med tre poäng.

Om de var välförtjänta är en annan diskussion.

– Vi var värda åtminstone en poäng, tyckte Syrianskas tränare Özcan Melkemichel.

Melkemichel har förstås rätt i att det var Syrianska som skapade chanserna i den här matchen. Men mot en målvakt som Pär Hansson räcker inte det, då måste avsluten hålla högsta klass också. Och ibland räcker inte ens det, som när Hansson fick fingrarna på Sharbel Toumas halvvolley i första halvlek.

– Jag blev nog en decimeter längre där, sa målvakten med ett flin.

Matchens bästa avslut stod i stället Alejandro Bedoya för när han smet bakom Haris Skenderovic för att gräva upp bollen i nättaket ur ett svårt läge. Ett skott som inte ens Pär Hansson hade tagit.

Målet var intressant ur fler perspektiv.

David Accam stod för förarbetet när han bröt in från vänster och släppte bollen i djupled. Men Helsingborg inledde matchen tvärtom, med Accam på topp och Bedoya till vänster. Efter en halvtimme underkände tränaren Roar Hansen sin egen taktik och bytte plats på spelarna.

– Det var en följd av att vi hade problem på centrala mittfältet och behövde plocka upp Lolo Chanko bättre, sa Hansen.

Korrigering innebar alltså även ett mål framåt.

På tilläggstid blev det upprörda känslor både bland spelare och på läktaren. Syrianskas Isa Demir var på väg igenom men Walid Atta drog tag i honom. I sekvensen efteråt höll Demir på att dra shortsen av Atta. Domaren Tobias Mattsson valde att fria, jag hade inte protesterat om Syrianska fått frispark i förstaläget och Atta målchansutvisats.

De starka reaktionerna från hemmalagets sida hängde säkert också ihop med att de kände att resultatet 0-1 inte speglade matchbilden. Syrianska spelade en begåvad fotboll som inte bara handlade om omställningar och långa bollar på Dinko. Tvärtom såg vi markvinnande passningskombinationer, ofta med Chanko och Touma i huvudrollerna, men även Alexander Michel, 20, var kreativ som släpande anfallare. Det är bara att skriva under på Özcan Melkemichels avslutande ord från presskonferensen, att om Syrianska fortsätter på den här nivån kommer laget spela allsvensk fotboll även 2014.

Mattias Lindströms svit sprack, något sjunde mål blev det aldrig, även om det var nära nära på ett inspel från Robin Simovic:

– Det blev lite snäv vinkel, sa Lindström som inte grämde sig särskilt mycket:

Vinna matcher är Helsingborg ganska bra på för tillfället.

Bäst i allsvenskan, faktiskt.