För några veckor sedan granskade jag Svenska Fotbollförbundets ekonomiskt blödande engagemang i Friends. I samband med det skulle intresseorganisationen Svensk elitfotboll, Sef, ha ett möte där just frågan om Friends var tänkt att lyftas.

Elitklubbarna oroade sig för att arenan riskerar bli en ekonomisk kvarnsten för fotbollen under överskådlig framtid.

Sef bjöd in SvFF:s före detta generalsekreterare Sune Hellströmer, i dag senior advisor i arenafrågan. Han höll en dragning om ekonomin som gick ut på att stilla oron som finns bland allsvenskans och superettans klubbar.

När jag frågade Sune vad han sagt blev svaret:
– Vad som sades håller vi internt inom fotbollsfamiljen.

Senare kom jag ändå över en rapport om mötet. Bland annat hade Hellströmer informerat om att Friends haft ”hela 1,2 miljoner besökare” under 2013.

Sune glömde dock säga att det budgeterades för 1,5 miljoner besökare och att det väntas ännu färre besökare 2014 som är ett sämre konsertår (få stora artister ute på turné, sägs det).

På den nivån är det när de egna medlemmarna informeras.

Att SvFF skulle göra ett rejält minusresultat för 2013 var väntat. Friends driftsbolag gick 203 miljoner back och förbundet äger en tredjedel.

Det var mer oväntat att de skulle försöka sminka över siffrorna och åter vilseleda medlemmarna, som Sveriges Radio var först att berätta om.

113 miljoner minus sades vara 16 miljoner plus. Det egna kapitalet har minskat med en tredjedel.

Ordföranden Karl-Erik Nilsson hävdar att SvFF har gjort en vinst på 16 miljoner kronor. Mot det som är känt här och nu är det obegripligt hur han kan tro att han ska komma undan med detta i långa loppet.

Klubbar och distrikt har för vana att sluta upp bakom sitt förbund. Men snart måste till och med de reagera på allvar att något inte står rätt till och att svensk fotboll har hamnat i en ytterst besvärlig situation.