Arkiv för tagg allsvenskan landslaget

- Sida 1 av 2

Rasmus Elm has left the building

av Robbie Lauler
‪Elm har slutat.‬
‪Vilken Elm?‬
‪Rasmus Elm.
Många menar att han kunde blivit ännu bättre, borde blivit en ännu större stjärna, och det är säkert sant.‬ Men han fick en bra mycket fetare karriär än de flesta som någonsin försöker sig på sporten fotboll. Trots en kropp och en mage som aldrig riktigt ville hålla på med den där fantastiska skiten som kallas elitidrott. ‬
29 januari 2009, efter att Sverige vunnit med 1-0 mot Mexiko i Oakland under det årets januariturné, skrev jag i Sportbladet:
Om vi om USA-matchen sa att ’jodå, jag såg hans debut’ kommer vi om den geniala framspelningen till Alexander Farnerud säga:
– Jodå, jag såg hans genombrott”.
Så bra var Elm där och då. Ännu bättre skulle han alltså bli.
Nu är spelaren Rasmus Elm död, länge leve tränaren Rasmus Elm. Men med honom borta från fotbollsplanen bara en av de tre bröderna Elm kvar där ute på gräset i Kalmar.
Vilken Elm?
Det vete fan.

Första dygnet i Abu Dhabi och dagens bild

av Robbie Lauler

Första dygnet i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten, där årets januariturné är förlagd.

Sen ankomst till hotellet i natt efter flygresa där jag var hygglig och lät nyförälskat par som hamnat bakom/framför varandra ta min fönsterplats så de kunde sitta tätt ihop.

Istället hamnade jag mittemellan två skrikande bebisar, samt en tredje bebis snett bakom och en fjärde snett framför som tjöt exakt lika mycket. Då hjälpte inte ens en grogg. Sex plågsamma timmar senare var vi framme. Dubai tycks ha blivit nya Kanarieöarna för den svenska medelklassen.

Vi bor för ovanlighetens skull på samma hotell som landslaget, åtminstone TT-Skiöld, jag och Scanpix-Janne. På det som kallas Yas Island, nära formel 1-banan.

Disco från Expressen valde rätt hotellkedja men fel hotell och hamnade inne i stan. TV4-gänget med Ekwall och Lundh i spetsen vet jag inte riktigt var de bor.

…att bo på landslagets hotell var otänkbart för några år sedan, det fick Sydsvenskans dåvarande krönikör Åke Stolt erfara en gång. Plötsligt slutade nyckelkortet till hans rum att fungera, han gick ner till receptionen och fick beskedet: ”Sorry sir but you have already checked out”.

…en bit bort stod landslagschefen Lasse Richt och flinade. Zagreb 2005 om jag inte minns fel.

Den här gången var det landslaget som ändrade sin ursprungliga bokning så de kunde inte säga så mycket. Fördelen är att vi har nära till presskonferenserna. Hissen ner två våningar bara.

I Abu Dhabi har landslaget varit på januariturné två gånger tidigare. I fjol var EP-Månsson utsänd för Sportbladets räkning, 2006 var jag med. Då spelades första matchen i Saudiarabien där Roland Andersson levererade uttalandet att ”kvinnor kan se fotboll på tv” med mediestorm som följd. Det var då Lasse Lagerbäck inför TV4:s kamera och förvånade journalister vecklade ut en ”pergamentrulle” och läste upp en hälsning från Andersson att medierna skulle bojkottas. Några dagar senare talade han ut i stället och menade att han blivit missförstådd.

Frågade för övrigt Lasse Richt varför landslaget åter reser till ett land där homosexualitet är förbjudet enligt lag?
– Det är ett land som Sverige har helt normala relationer till vad gäller politiskt, kulturellt och ekonomiskt utbyte. Vår inställning är att vi spelar i länder som Fifa, Sverige, FN och EU har normala relationer till – även om där finns lagar, företeelser och annat som inte stämmer överens med svensk idrotts värderingar, sa Richt.

TT-Skiöld är Chaufför Skiöld på den här resan. Igår styrde han vår svarta hyr-Lexus genom öknen mellan Dubai och Abu Dhabi. Utöver att han tog en vägbula i 120 kilometer i timmen så bilen lättade från marken körde Chaufför Skiöld som om han arbetat som taxichaffis i stan.

Inför dagens träning hade mr Shining presskonferens där han bemötte senaste tidens kritik. Jag tycker att han gjorde det bra. Sedan kan jag i och för sig undra varför Patrik ”Bjärred” Andersson måste ha sett träningarna för att kunna uttala sig relevant, det är väl matchernas som ska bedömas. Förbundskaptenen hävdade också att Lasse Lagerbäck brukade säga att du inte blir en internationell spelare förrän du spelat 30 landskamper. Jag har för mig att Lagerbäck brukade referera till 10-15 matcher.

…själv skrev jag en krönika att det är att göra det enkelt för sig att bara kritisera Erik Hamrén. Lyft blicken mot Richt & Co. kan jag tycka. Där har ”bäst före”-datumet definitivt passerat känns det som.

I samband med träningen intervjuade jag AIK:s Nabil Bahoui och Malmö FF:s Isaac Kiese Thelin – knäck kommer på nätet vad det lider.

Imorgon är det läge att fråga U21-kapten Håkan Ericson hur han ser på Robin Quaisons framfart i Palermo, och om hans plats i U21-landslaget.

Trist för FC Midtjyllands Kristoffer Olsson som stukade foten rejält sista som hände på första träningen. Matchen mot Elfenbenskusten på torsdag i farozonen, hoppas han är tillbaka mot Finland på måndag.

Själv är jag nog mest nyfiken på hur Simon Gustafson ser ut på den här nivån.

Apropå Håkan Ericson är det ganska lustigt att höra honom instruera. Det är ”spelyta ett” hit och ”vinna lagdel” dit. En levande fackterm.

Imorgon gör även Johan ”110 procent” Elmander media. När jag satt i lobbyn och skrev i går kom han förbi undrade om jag provhoppat sängarna ännu. ”De håller”, kunde jag meddela. Elmander har skaffat sig ett bra skägg men det verkar vara på väg bort eftersom han vill bättra på brännan. Jag har för mig att solen tar ändå?

Presschefen Bodell Briefing höjde en lans för nye generalsekreteraren, före detta Ica-handlaren Håkan Sjöstrand som jag kritiserade lite lätt i dagens krönika. Bodell Briefing menar att Ica-handlaren är en man med många fräscha idéer. Ska bli intressant att lyssna till dessa när han dyker upp senare i veckan.

På tisdag kommer de allsvenska tränarna hit för konferens men varken Henke Larsson, Andreas Alm eller Jörgen Lennartsson dyker upp. Då faller grejen lite.

HBK:s kickade Jens Gustafsson är förresten aktuell att leda nya U21-laget i sex månader under tiden Håkan Ericson förbereder -92-laget för sommarens EM.

I journalistgänget finns ambitionen att få loss en halvdag för att besöka Abu Dhabis gigantiska vattenland. Det kan bli kul webb tv om inte annat.

Dagens Bild: Ekwall intervjuar mr Shining, Bodell Briefing ser till så att reklamskylten inte blåser bort…

Skärmavbild 2015-01-11 kl. 17.34.26

Alla träd växer till himlen

av Robbie Lauler

Jag minns min första intervju med honom. Det var stort. Jag hade som ung fotbollsspelare, precis som många andra, följt och inspirerats av ”Klabbe” i både Blåvitt och landslaget. Skottet som smet strax utanför bortre stolpen mot Costa Rica VM 1990. Hur han växte till ”Baltikums Maradona” under VM 1994 och blev en av de viktigaste bronshjältarna.

Det var januari 2002. Klas var 33 år och skulle sluta med elitfotbollen. Jag hade precis börjat som fotbollsjournalist. Ett av mina tidiga större jobb för Aftonbladet. Jag ville att det skulle bli bra.

På fotograf Lars Rosengrens bild sitter han på en stubbe, armarna över knäna, bössan vilandes mot axeln, blicken riktad in mot skogen. Det är en rofylld bild. En bild av ett Sverige som inte längre finns. Klas nämner tre saker som varit viktiga i hans liv:
– Fotboll, Italien och skogen. Skogen har alltid varit min stora passion.

Jag frågade om karriären verkligen var över? Han var fri från kontraktet med Marseille men Elfsborg, IFK Göteborg och IFK Norrköping hade erbjudit nya:
– Ja, jag svär vid mina barn. Du får komma upp och skjuta mig om jag ljuger, sa Klas och skrattade på sitt karaktäristiska vis. 

I stället tänkte han spela med Ödeshög IK i division fem. Elitfotbollskarriären var över:
– Det skulle vara om Barcelona ringde och behövde mig, då lovar jag att fundera på det, flinade Klabbe.

Han hade humor. Det var en person du lyssnade på. Inspirerades av. Litade på. Tyckte om. Och då kände jag honom inte ens. Jag kan inte föreställa mig vilken förlust det måste vara för alla som stod Klas Ingesson nära.

Våren 2009 skrev jag om honom igen. Cancerbeskedet kom som en chock. Klabbe? WTF? Det var den siste man trodde att sådant bet på. ”Jag hoppas att du vinner den här fajten också”, skrev jag här på bloggen.

Han vann. Hela tiden. Varje dag. 2000 dagar och nätter i rad besegrade Klas Ingesson cancern. Han tränade till och med Elfsborg med framgång under tiden. Sjösatte ett projekt som är att av svensk fotbolls mest intressanta. Samtidigt besegrade han cancern med vänstran.

Klas Ingesson hade i början av karriären en begränsad teknisk talang. Men med okuvlig vilja och inställning i träning och match förädlades han till en av våra största fotbollsspelare i modern tid. Han var skicklig med bollen även om den gamla stämpeln emellanåt levde sitt eget liv.

Det sägs att inga träd får växa till himlen.

Klas Ingesson hade nog svarat att det beror på vilken inställning de har.

I dag har han flyttat vidare, och frågar ni mig är det bara en tidsfråga innan det växer en hel jävla skog där uppe.

Så att Klabbe kan vila i frid.

Vad gör Simon Gustafson i P19?

av Robbie Lauler

Att Simon Gustafson nobbas av U21-förbundskapten Håkan Ericson är ett mysterium.
19-åringen har inte kommit med sedan debuten i höstas där han gjorde mål direkt mot Turkiet.
Men behöver Simon gå den vägen? Eller är det läge för Erik Hamrén att ta med honom redan nu?

När A-landslaget samlas om en vecka för matcher mot Danmark och Belgien finns inga allsvenska spelare med enligt en överenskommelse mellan Svenska Fotbollförbundet och intresseföreningen Svensk Elitfotboll.
Paradoxalt nog försvinner ändå en del allsvenska nyckelspelare iväg på landslagsuppdrag, nämligen de som är uttagna till P19-landslagets EM-kval i Bulgarien.
Häckens Simon Gustafson och Carlos Strandberg är två, Kalmars Melker Hallberg en tredje och IFK Norrköpings Linus Wahlqvist en fjärde. Samtliga fyra finns med på Sportbladets lista över allsvenskans tio största talanger just nu (födda 1994 eller senare och publiceras i dagens tidning).
När det gäller Simon Gustafson kan man fråga sig vad han gör i ett P19-landslag. Han borde vara självskriven i en U21-trupp, kanske till och med redo att testas i Erik Hamréns riktiga landslag.
Jag är inte den som brukar försöka skriva in unga talanger i landslaget, allt har sin tid, det är enorm skillnad jämfört med allsvenskan. Men den offensive mittfältaren ser ut att vara redo att känna på en ny utmaning. 19 år gammal är han en av Häckens nyckelspelare och presterar på hög nivå i match efter match i allsvenskan. Eller ska Hamrén pressa iväg honom till en turkisk bottenklubb innan han anses redo?
För de största talangerna går det givetvis att göra undantag, det behöver inte bara gälla unge herr Gustafson. Speciellt om man tittar på den trupp Erik Hamrén har tagit ut: Det är Johan Elmander och Ola Toivonen och Marcus Berg och Kim Källström och det gamla gardet. Rasmus Elm har redan hoppat av, han vill ha semester i stället.
Det handlar inte om att kasta ut allt det gamla för att ta in mängder av nytt. Det handlar om att hitta en mix som driver utvecklingen framåt över tid. Just nu går det att ifrågasätta hur firma Ericson/Hamrén resonerar.
      ’
I går besegrade Häcken dittills obesegrade Kalmar med 4-1. Även om matchen var jämn i 60 minuter är slutintrycket en ganska så skoningslös överkörning från Häckens unga lag.
Matchens 2-1-mål är värt att nämna extra noggrant: Carlos Strandberg, född 1996, tog emot en långboll från egen målvakt, Simon Gustafson, född 1995, satte ut den till tvillingsbrorsan Samuel Gustafson, också född 1995, som hittade Nasiru Mohammed, född 1994, vid bortre stolpen.
Det var inte bara ett propagandamål för fotbollen, det var bollen ”på ett snöre” mellan fyra grabbar 18 och 19 år gamla.
Tänk om AIK eller IFK Göteborg hade haft de talangerna, och spelat den fotboll som Häcken spelar nu. Friends hade varit utsålt, Blåvitt hade fått flytta matcherna till Ullevi.
Nu pratar vi om Häcken, då kom knappt 3000 till Gamla Ullevi för att se fyra av allsvenskans största tonårstalanger rulla ut Kalmar fullständigt.
Efteråt frågade jag tränaren Peter Gerhardsson om Simon är att betrakta som allsvenskans just nu största talang. Gerhardsson menade att vi journalister som ser fler matcher med olika lag har bättre koll på det. Dessutom tycker han att Simon behöver tuffa till sig:
– Han måste bli tuffare och rejälare och förstå närkampsspelet bättre. Det har vi jobbat med individuellt, sa Häcken-tränaren.
Den tuffheten är knappast något Simon bygger upp i ett P19-landslag. Men tänk vilka läropengar han skulle göra bara genom att vara med på ett par landslagsträningar.

Frågor & svar om Friends

av Robbie Lauler

Har precis varit på presskonferens där det bekräftades att franska Lagardère Unlimited Stadium Solutions (LUSS) tar över driften av France…f’låt Friends Arena.

Sådana tillställningar är normalt ganska torra, och det roligaste hände nog efteråt när Sjölund på Expressen, Grimman på DN och jag stod med LUSS-vd:n Ulrik Ruhnau, och Grimman frågade hur han såg på möjligheterna att fylla Friends den dagen Zlatan slutar?

Mr Ulrik höll då en lååång om utläggning om att Zlatan nog fortsätter ett tag till, att landslaget inte handlar om en spelare och att nya stjärnor minsann är på väg fram.

Vem tänker du på då? undrade jag men det besvarade arenaentreprenören endast med ett leende.

Jag tänkte försöka reda ut lite vad uppståndelsen annars handlar om:

VARFÖR LÄMNAR ÄGARNA IFRÅN SIG DRIFTEN?

Den frågan är enkel att svara på. Driftsbolaget har backat över 600 miljoner kronor totalt, Svenska Fotbollförbundet är storägare och klarar ett, möjligen två år till med förluster i samma storleksordning som i fjol (203 miljoner varav SvFF står för en tredjedel). Förlusten för 2014 väntas bli ännu större (250 miljoner?) då det är ett sämre konsert- och landskampsår. Det är pengar SvFF måste ut med oavsett dagens affär (uppskattningsvis 80 miljoner till alltså). Dessutom är det valår och förlusterna ser inte heller bra ut för Solna Stad (även om Solna på lång sikt väntas att bli en vinnare genom hela Arenastaden-bygget).

VARFÖR KOMMUNICERAS DET NU?

Bra fråga. Avtalet är inte klart, att det kommuniceras redan på ”avsiktsförklaringsstadiet” beror på att SvFF varit pressade från sitt håll (de granskningar som gjorts av Sportbladet och Ekot, elitklubbarna  och vissa distrikts uttryckta oro samt helgens kommande årsmöte) plus att oppositionen i Solna använt de ekonomiska förlusterna som en del av valrörelsen mot det M-ledda kommunstyret.

VARFÖR LÄMNAR ÄGARNA ÖVER TILL JUST LAGARDÈRE?

Det har näppeligen funnits några andra seriösa intressenter. I så fall hade frågan levt och inget hade kommunicerats förrän avtalet var helt klart (vilket är standard). Dessutom finns en tidigare koppling mellan bröderna Paulssons Peab (den STORA vinnaren i hela Friends-affären) och Lagardère genom Swedish Open i Båstad.

VARFÖR VILL LAGARDÈRE DRIVA FRIENDS?

De har erbjudits ett förmånligt avtal. Första tre åren (2015-17) är garantihyran så låg att det blir ägarna med SvFF i spetsen som får stå för direktkostnaderna, uppskattningsvis mellan 50-100 miljoner per år. Om Lagardère inte får snurr på verksamheten under dessa tre år, eller kort därpå, gissar jag att de försätter driftsbolaget i konkurs och ägarna får börja om på ny kula igen.

VAD ÄR LAGARDÈRE UNLIMITED STADIUM SOLUTIONS (LUSS)?

Ett bolag specialiserat på evenemang och arenor. I Sverige äger de sedan tidigare PR Event (som ligger bakom utvecklandet av Swedish Open). LUSS  ingår i  Lagardère Group, ett av världens största medieföretag som under 2013 omsatte 7,2 miljarder euro, motsvarande cirka 64 miljarder kronor (LUSS utgjorde knappt sex procent av koncernens totala omsättning). I den omfattande förlagsverksamheten ryms bland annat förlaget Hachette som ger ut Elle och Café samt ett stort antal radio- och tv-kanaler. LUSS är engagerade på olika nivåer i ett 20-tal större arenor runt om i världen. Huvudägaren Arnaud Lagardère ska vara tajt med Michel Platini och beskrivs som en playboy (bildgoogla honom gärna). I bakgrunden finns investmentbolaget Qatar Holding, och Qatar är som bekant på tapeten då det så sent som i går avslöjades nya turer kring de mutor som gav landet VM 2022. I den röran blir Friends Arena nu en spelare då möjligheterna att arrangera EM-matcher 2020 ökar genom kopplingen till Uefa-basen Platini.

ÄR FÖRÄNDRINGEN BRA ELLER DÅLIG?

Att Friends-ägarna söker en internationell aktör med bättre kontaktnät och större erfarenhet av att driva arenor är i grund och botten klokt. Frågetecknen gäller hur pressade SvFF och Solna är, om LUSS varit Peabs plan redan från början och hur avtalet i slutänden blir utformat. Det ska vara klart sista juni och börjar gälla från första januari 2015.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Då den tidigare informationen kring Friends sällan har varit med sanningen överensstämmande är det svårt att lita på ordföranden Karl-Erik Nilsson och övriga som uttalar sig. Jag ställde i alla fall ett par relevanta frågor till Karl-Erik under pressträffen, ni får själva tolka hans svar:

* Har förlusterna blivit större än ni räknade med?
– De har varit stora och vi har hanterat allting till 31/12 2013. Det är nog så, om vi ska vara ärliga, att förlusterna blivit lite större än vi hade räknat med. Fortfarande har vi en god kapacitet att hantera dem. Med den lösning vi presenterar i dag, är vi övertygade att vi når break even betydligt tidigare än om vi hade fortsatt med den gamla strukturen. På det sättet är det en oerhört viktig milstolpe att vi får in en internationellt erkänd och kunnig aktör som också kan fotboll med stort kontaktnät.

* Ni har tidigare svarat att de första åren bara är en uppstartsträcka för att sedan, när Mall of Scandinavia med mera är på plats, så kommer allt bli bra. Varför ger ni då bort driften?
– Jag tror att det också handlar om att få in kompetens. De här (LUSS) har markands- och fotbollskontakter som kan innebära ekonomiska möjligheter för oss. Det handlar inte bara om att ge upp driften, det handlar också om att skapa förutsättningar för en ännu bättre framtid.

* Kommer SvFF äga noll procent i driftsbolaget?
– Ingen av ägarna kommer att vara kvar i driftsbolaget. Ägarna kommer enbart att utnyttja sin kraft i fastighetsbolaget. Det är mer naturligt, ingen i ägarkollektivet har sin kärnverksamhet i att driva den här typen av verksamheter. Därför är det oerhört bra att vi får in någon som har just det här som sin huvudkompetens.

* På presskonferensen ville du inte svara på vad det innebär för ägarna av fastighetsbolaget om det blir fortsatta förluster för driftsbolaget?
– Därför att vi börjar i dag med att slutföra slutfasen av överenskommelsen. När överenskommelsen är tecknad och vi har förhandlat färdigt kan vi berätta om det

* Då finns det inga garantier för att det här blir en bra affär för fotbollsförbundet, när du inte ens vet hur avtalet kommer att se ut?
, men jag är ganska övertygad om att det kommer bli en väldigt bra affär för fotbollförbundet. Över en 75-årig cykel, som vi hade med Råsunda, kommer det också att bli en bra affär. Fördelen med den här affären är att vi får in kompetens och kommer att vända förlustsiffrorna mycket snabbare än om vi drivit i den gamla strukturen.

* Den information ni har lämnat tidigare kring Friends har blivit väldigt ifrågasatt om den har varit korrekt och gett hela bilden. Hur ska man kunna lita på er den här gången?
– Jag tror att de allra flesta litar på det. Det är bra att man ifrågasätter och diskuterar men min uppfattning är att de allra flesta litar på det vi säger. Alla kanske inte är gör det men vi i ägarkollektivet, och vi som jobbar med det varje dag i fotbollförbundet, är trygga i det.

* Vad händer med förlustgarantin som ägarna har tecknat med driftsbolaget?
– Den har funnits under hela processen, och det är en relation med banken (Swedbank). De är väl informerade om de här frågorna.
* Men blir den kvar?
Det får vi se. Arbetet och diskussionerna pågår med såväl banken som den nya aktören. Det är för tidigt att svara på.

Senare under dagen talade jag med driftsbolagets vd Thomas Perslund som skingrande några av frågetecknen för den närmaste framtiden. Perslund bekräftade att LUSS är garanterade en så låg hyra de tre första åren att mångmiljonförlusterna kommer att drabba SvFF och övriga ägare åtminstone tre år till, egentligen fyra år eftersom sista (?) smockan kommer våren 2018.

Vad gäller underlaget – gräs eller konstgräs – uttalar sig de inblandade om den saken här.

SvFF vilseleder medlemmarna igen

av Robbie Lauler

För några veckor sedan granskade jag Svenska Fotbollförbundets ekonomiskt blödande engagemang i Friends. I samband med det skulle intresseorganisationen Svensk elitfotboll, Sef, ha ett möte där just frågan om Friends var tänkt att lyftas.

Elitklubbarna oroade sig för att arenan riskerar bli en ekonomisk kvarnsten för fotbollen under överskådlig framtid.

Sef bjöd in SvFF:s före detta generalsekreterare Sune Hellströmer, i dag senior advisor i arenafrågan. Han höll en dragning om ekonomin som gick ut på att stilla oron som finns bland allsvenskans och superettans klubbar.

När jag frågade Sune vad han sagt blev svaret:
– Vad som sades håller vi internt inom fotbollsfamiljen.

Senare kom jag ändå över en rapport om mötet. Bland annat hade Hellströmer informerat om att Friends haft ”hela 1,2 miljoner besökare” under 2013.

Sune glömde dock säga att det budgeterades för 1,5 miljoner besökare och att det väntas ännu färre besökare 2014 som är ett sämre konsertår (få stora artister ute på turné, sägs det).

På den nivån är det när de egna medlemmarna informeras.

Att SvFF skulle göra ett rejält minusresultat för 2013 var väntat. Friends driftsbolag gick 203 miljoner back och förbundet äger en tredjedel.

Det var mer oväntat att de skulle försöka sminka över siffrorna och åter vilseleda medlemmarna, som Sveriges Radio var först att berätta om.

113 miljoner minus sades vara 16 miljoner plus. Det egna kapitalet har minskat med en tredjedel.

Ordföranden Karl-Erik Nilsson hävdar att SvFF har gjort en vinst på 16 miljoner kronor. Mot det som är känt här och nu är det obegripligt hur han kan tro att han ska komma undan med detta i långa loppet.

Klubbar och distrikt har för vana att sluta upp bakom sitt förbund. Men snart måste till och med de reagera på allvar att något inte står rätt till och att svensk fotboll har hamnat i en ytterst besvärlig situation.

Lars-Åke Lagrells branta passning till Karl-Erik Nilsson

av Robbie Lauler

På nyårsafton (av alla lediga dagar) skrev jag ett skarpt blogginlägg med anledning av Zlatan Ibrahimovics nedvärderande utläggning om damfotboll. Inlägget handlade lika mycket om Svenska Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilssons hantering av den frågan och andra:

”Svensk fotboll förtjänar en ordförande som brinner till hundra procent för svensk fotboll och allt som hör svensk fotboll till. Den ordförande de har nu verkar vara mer eller mindre ointresserad av alla frågor som tenderar att bli lite besvärliga, och en sådan ordförande bör svensk fotboll inte ha under 2014”.

Två veckor senare skrev ordförande Nilsson så här om saken på sin bloggen på svenskfotboll.se:

”Julfirandet innehöll också oväntat mycket mediakontakter och det är att konstatera att när helst det händer saker inom fotbollen så får det, på gott och ont, oerhört mycket uppmärksamhet. När man är mitt i stormens öga så reflekterar man ibland över om detta verkligen var det man tänkt sig när man engagerade sig som idrottsledare för ett antal decennier sedan…”.

I förra veckan intervjuade jag så Nilssons företrädare, Lars-Åke Lagrell, i dag hedersordförande i SvFF och berättade om Nilssons förvåning över vad uppdraget innebär.

Lagrells reaktion var rak:

– Där har han och jag olika uppfattningar. Det enda man kan vara säker på i en sådan här folkrörelse, är att det alltid är liv och rörelse.
– Det är alldeles frivilligt att ställa sig i spetsen för Svenska Fotbollförbundet. Jag visste ju till exempel när jag efterträdde Lennart (Johansson) att det var jävlar inte lätt att efterträda honom. Strängt taget skulle man kunna säga att Lennart Johansson kan man inte efterträda. Men när man väl har bestämt sig för att göra det, måste man också bestämma sig för att inte hålla på med massa hämndaktioner och liknande om någon har synpunkter. Man företräder ett förbund och de åsikter en styrelse har beslutat att föra fram.
– Det finns ju många exempel genom åren på folk som har tjurat till men man får aldrig glömma en sak: När till exempel du ringde mig i en fråga var du intresserad av att höra vad jag tyckte men jag var också intresserad av att påverka dig och se till att våra synpunkter kom fram. Därför hade det värsta som skett varit att du inte hade ringt men skrivit ändå. Nu fick man alltid möjligheten att komma till tals och det gäller båda kvällstidningarna, de var vi beroende av. Vi fick alltid möjligheten att framföra våra synpunkter.
– Jag har aldrig sagt att jag är felciterad, sedan en del av det man fick läsa gillade man inte men det är en annan sak. Men vi är beroende av en kanal som når ut till fotbollsrörelsen. Det sliter naturligtvis lite grand på en och det är väl också ett av skälen till att du kan inte vara kvar hur länge som helst.
* Ska detta tolkas som kritik mot hur Karl-Erik Nilsson hanterar sitt uppdrag?
– Nej, för jag kan inte bedöma hur han hanterar det. Där har du en sådan fråga som du kan bedöma bättre än vad jag kan. Det jag ser är att han har lyckats bra in mot fotbollsrörelsen och det är ju en del. Den andra är att sedan ta tillvara på fotbollsrörelsens angelägenheter i olika frågor och den kan jag inte bedöma, det kan du bedöma bättre.

Min bedömning, utöver den ni läste i inledningen, är att Lars-Åke Lagrell säger självklarheter och att det är märkligt att Karl-Erik Nilsson inte tycks begripa detta. Något att fundera på inför det stundande årsmötet.

SUPERVECKAN MATCH 4: HIF-MFF 0-3

av Robbie Lauler

Det finns många förklaringar till att Helsingborgs gulddröm dog på Olympia i går.
Men kan någon förklara vad som har hänt med målvakten Pär Hansson?

Vi backar bandet till januari. Landslaget är i Thailand på den årliga vinterturnén och målvaktstränaren Lasse Eriksson gör ett utspel på förbundets hemsida: Pär Hansson är på väg att bli nummer två i Blågult.
Efter Andreas Isaksson, före Johan Wiland.
– Pär var med i EM som en av tre, nu handlar det om att ta nästa steg, att bli en av två, sa Eriksson.

Några månader senare bestämmer sig förbundskapten Erik Hamrén för att satsa på Isaksson, Wiland – och Kristoffer Nordfeldt.

Pär Hansson?

Tja, han gick från att vara Isakssons arvtagare till fjärdekeeper.

På två månader.

För den som har följt årets allsvenska är det inte helt förvånande. Hansson har inte varit dålig men han dominerar inte på det sätt vi vant oss vid att se.
Tvärtom.
I Skånederbyt höll Pär på att ställa till det redan efter tjugo minuter då han tvekade vid en utrusning och lät Guillermo Molins hinna före. Mittbacken Peter Larsson räddade situationen på mållinjen.

Malmös första mål föregicks av ett lika tveksamt Hansson-ingripande när han släppte retur på Molins beskedliga skott ur dålig vinkel. Helsingborgs försvarsspel har darrat under hösten, en bidragande orsak tycks vara att backlinjen inte kan lita på lagets målvakt på samma sätt som förut.

Men Pär Hanssons ”formsvacka” förklarar inte allt.

HIF:s guldchans försvann egentligen när Alejandro Bedoya lämnade och May Mahlangu skadades i samma veva. Få allsvenska startelvor klarar en sådan dubbelsmäll, till slut kostar det för många poäng.

Att förlora med 3-0 hemma mot Malmö FF är värre för tränare och spelare att förklara bort.
Visst är MFF ett skickligare lag individuellt. De vann av egen kraft snarare än att HIF gav bort segern.
Men sättet det såg ut på? Att Helsingborg inte ens tog kampen? I ett derby? Inför ett fullsatt Olympia?

När Simon Thern – en av allsvenskans sämsta närkampsspelare – kunde tackla undan rutinerade Christoffer Andersson i en ”axel-mot-axel”-duell anade vi hur det skulle sluta.
I snudd på en förnedring.
När jag sammanfattar derbyinsatserna hittar jag inte en enda i Helsingborgsspelare som lyfte sig över medelmåttligheten. Trots att de var tvungna att göra det för att hålla en gulddröm vid liv.


Skärmavbild 2013-09-26 kl. 01.44.54

 

 

 

 

 

 

 

SUPERVECKAN DAG FYRA

Resan: Från Växjö till Helsingborg.

Körda kilometer: 978.

Färdkost: En bättre påse löst.

På bilstereon: Nordegren & Epstein.

Känsla: Kross.

Match: Helsingborg-Malmö FF 0-3.

Lauls tips: 2-2.

Spaningen: I går uppmanade jag fotbollens representanter att kliva fram om de anser att den svenska domarstandarden är för låg överlag. HIF:s klubbdirektör Paul Myllenberg gjorde det – då svarade Jonas Eriksson med en snudd på felfri insats i Skånederbyt.

Match i dag: IFK Göteborg-Gefle.

Lauls tips: 2-0.

De vinner guldet: Det vete fan.

Nu börjar allvaret igen

av Robbie Lauler

Eftersom jag aldrig fick något brejk mellan allsvenskan och Bollklubben i november blev det en extra fet jul- och nyårsledighet i stället; tre långa, sköna veckor.

Vad har jag gjort?

Tja, förra söndagen köpte jag ett par nya mjukisbrallor och konstaterade i fredags – fem dagar senare – att jag fortfarande inte hade tagit av mig dem.

Jag har alltså tagit det ganska lugnt. Det behövs i bland.

Mysbyxorna (Puma, 2 99 på Stadium) får för övrigt starka L L L L. De håller värmen bra utomhus utan att bli för varma inomhus. Sitter lagom tajt för att se hyfsat sportiga ut men är mjuka nog att knappt kännas oavsett vinkel i soffan. Ska man klaga på något är det lite dålig spänst i resåren.

Jag har sett ett antal utmärkta filmer, ArgoSearching för Sugar Man och Rust and Bone för att nämna tre som jag kan rekommendera varmt.

Jag har läst ett antal utmärkta böcker, Råstams Fallet Thomas Quick och Nesbœs Gengångare för att nämna två som jag också kan rekommendera.

Utöver det har jag förstås noterat att Miroslav Klose är Europas effektivaste målskytt (om vi behövde påminnas om det), att Zlatans citat om Leo Messi – ”Jag kanske inte har fyra Ballon d’Or men jag slipper i alla fall stå på en låda när jag köper choklad i godismaskinen” – är för mycket Zlatan för att inte ha kommit ur den munnen (även om det påstås vara påhitt) och att TV4:s Olof Lundh sammanfattade den här tragedin bra (jag väntar tills dom fallit innan jag resonerar kring brottsfallet som skakar Malmö FF).

Turbulensen kring Centerpartiet har inte heller gått mig förbi. Jag har min bild klar: allt är regisserat in i minsta detalj. På grund av de dåliga opinionssiffrorna behövdes surr kring partiet. I en desperat åtgärd för att vända trenden drog de till med ett antal kontroversiella förslag till idéprogrammet, partiledaren i fokus, debatt om vettiga saker, vissa förslag stryks, partiet enat och kan nu få ut det de vill stå för. Jag tror att det gick hem, jag vet i alla fall mer om Centerpartiet i dag än vad jag visste i går. Ett bra politiskt initiativ, sammanfattningsvis.

…tvärtemot Socialdemokraternas rädsla för att ta ställning, som Karin Pettersson beskriver bra här.

Quizkampen? Ja, jag är också fast.

Christian Wilhelmsson klar för Baniyas Sport i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten. Då tror jag att vi kan tacka ”Chippen” för insatserna i landslaget. Han har gjort en hel del nytta i Blågult, det ska man inte glömma, men några fler landskamper kan jag inte tänka mig att det blir med tanke på det klubbvalet.

Snart tillbaka i verkligheten alltså. På torsdag lyfter vi mot Chiang Mai för årets januariturné. Vårt hotell har en restaurang som 2009 utsågs till Thailands bästa. Bara en sådan sak.

Chiang Mai är Thailands andra stad, landets nordliga centrum, totalt bor där cirka en miljon människor varav 200 000 i tätorten. Sajten Trip Advisor rankade 2012 Chiang Mai som det 24:e främsta resmålet i världen och Thailands premiärminister Yingluck Shinawatra – syster till Svennis landsförvisade polare Thaksin Shinawatra – är från just Chiang Mai.

Regionen lever på export av ris och kryddor men många unga kvinnor lämnar staden för att ”söka lyckan” i de sydligare turistområdena.

Sveriges matcher i King’s Cup – som lottas i veckan (Thailand, Finland och Nordkorea deltar också) – spelas på 700-årsstadion som byggdes i mitten av 1990-talet då staden firade sitt 700-årsjubiléum.

Kuriosa som twittraren @scillacci bidragit med: i Thailand är det vänstertrafik överallt utom på EN gata i Chiang Mai där det plötsligt blir högertrafik.

Jättepandorna på zooet i Chiang Mai brukar tydligen kolla porrfilm…”panda porn” som det kallas…ska försöka kolla upp detta lite noggrannare men ungefär så här lär det funka.

…och nog är de söta alltid, de små (?) liven…

Ni kommer snart att veta mer om Thailands andra stad om ni hänger med här på bloggen under turnén. Och framför allt ska jag rapportera hur de svenska spelarna sköter sig. Intressantaste namnen så här på förhand: Pontus Jansson och Jiloan Hamad (Oscar Lewicki föll ju tvärr bort).

…sedan blir det spännande att se var en veteran som Daniel Majstorovic står nu när han ska vara helt tillbaka från knäskadan.

Efter att ha läst Leif GW Perssons trilogi om Palme-mordet ett par gånger var jag redan taggad till tänderna på SVT:s filmatisering En pilgrims död som börjar i kväll 21.00 på SVT. Johan Cronemans recension gjorde inte suget mindre, han ger tv-serien en stark femma i DN i dag.

…apropå Palme-mordet är det intressant att GW under -90-talet inte trodde på konspirationsteorierna men nu gör det. Mig veterligen har han aldrig fått frågan varför han har ändrat sig? Snart ändring på det när Vikingstad och jag ger oss på att knäcka gåtan en gång för alla.

Noterade ni föresten Jan Guillous sylvassa stick på GW i dagens Aftonbladet?

Uppvärmningen inför En pilgrims död är inte alls dålig: Manchester United-Liverpool följt av Arsenal-Manchester City.

Mysbyxor på, soffläge intaget, i morgon börjar allvaret: vi har en resa att göra och ett mord att lösa.

BLOGGÅRET 2012…

av Robbie Lauler

…ÅRETS PRISUTDELARE:
Bengt Andersson. Den förre Blåvitt-keepern var matchsponsorn Umbros representant när Sverige träningsspelade mot Island på Gamla Ullevi. Zlatan hade stor show och Rasmus Elm spelade in sig i EM-startelvan men ”Bengan” gav sina gamla lagkamrater Tobbe Hysén – som bara gjorde ett kort inhopp – och Ragnar Sigurdsson – som hade det jobbigt där bak – pris som matchens lirare. Totalt fel men galet roligt.

…ÅRETS FLYGTUR:
Under ett träningspass i Zagreb tryckte Zlatan Ibrahimovic undan Anders Svensson som flög rakt in i Daniel Majstorovic – med resultatet att ”Maestro” slet av korsbandet och missade EM. En skada så olycklig och bisarr att den under 2012 endast överträffades av journalistlandslagets Marcus Sennewald som inte kunde åka med till Finland då han råkat tappa ett kylskåp på foten.

…ÅRETS CHOCK:
Undertecknad dök upp på omslaget till Slitz. Men trots de styva bröstvårtorna…

…ÅRETS AVSKED:
…lades tidningen ner en månad senare till följd av dåliga försäljningssiffror.

…ÅRETS KEYSER SÖZE:
Olof Mellbergs sorti på Olympiastadion i Kiev. Efter 2-0-vinsten mot Frankrike, hans 117:e landskamp, gick mittbacksgeneralen – som han brukar efter matcher oavsett vinst eller förlust – rakt av planen. And like that…poof…he was gone.

…ÅRETS COMEBACK:
Fabrice Muamba.

…ÅRETS RUBRIK:
”Avslöjade sina vänsterideal, svepte vodkan och skrev på”. Sedan var Pontus Wernbloom klar för CSKA Moskva.

…ÅRETS BUSTER:
Wernbloom igen, när han klev ut inför nya hemmapubliken och kvitterade mot favoritlaget sedan barnsben Real Madrid i debuten för CSKA. Inte nog med det, han lyckades samtidigt få självaste mr Mourinho att gå i taket: ”Jag trodde att om någon av mina spelare skulle skada sig skulle det vara deras nummer tre som orsakade det”, fräste Mourinho efteråt. Spansk press jämförde Wernbloom med Chuck Norris, snacka om milstolpe och Buster-story i ett.

…ÅRETS SANNING:
Klick har ingenting med journalistisk kvalitet att göra. Ändå springer större delen av media-Sverige och deras annonsörer runt som yra höns i jakt efter dessa klick. Det kan inte hålla i längden.

…ÅRETS INLEDNING:
John Guidetti, 20, sommarpratade och började så här:
”Jag är född med en tro. Jag drömmer mycket och jag tror på dem alla. Jag drömmer att jag faller i en fors av guld. Jag drömmer inte om att skjuta en boll i krysset. Jag drömmer varje sekund om att bli värdens bästa fotbollsspelare”.
Min spontana känsla: jag vill göra musik av detta.

…ÅRETS SVETTIGASTE ARBETSUPPGIFT:
Ekwall intervjuade Jonas OlssonLundh höll i parasollet…

…ÅRETS SÄMSTA SPLIT VISION:
SD-ledaren Jimmie Åkesson febrade i SVT om att julen var hotad. Problemet? Han var inte bara inbjuden för att hålla ett jultal, studion var även fullständigt dränkt i julpynt. Sedan kom julhelgen, och det var lika mycket yra som vanligt. Givetvis.
…ÅRETS VALDERAMA:
Leo Messi gjorde illa sig i en Champions League-match mot Benfica, rullade runt i plågor och bars ut på bår. Världen stod stilla till nästa eftermiddag – då kom Barcelona med beskedet att Messi fått ett blåmärke på utsidan av vänster knä. Och jodå, Messi lirade nästa match.
…ÅRETS SMARTASTE VÄRVNING:

Blackburn värvade Martin Olssons tvillingsbrorsa Marcus och dåvarande managern Steve Kean behövde i alla fall inte lära sig namnet på ett nytt ansikte under träningarna.

…ÅRETS SVENGELSKA:
Det valsar runt ett Youtube-klippErik Hamrén när han uttrycker sitt stöd för England (som bland annat Mathias Ranégie använde som ett slags hån). Följande Hamrén-citat från EM är inte lika spritt men ännu roligare: ”When you’re working in football or whatever, you’re always taking steps. You don’t want to stay on the same platform. You take steps – that’s life. Sometimes you take them forward, sometimes down”.

…ÅRETS RAJALAKSO:
Konkurrentens ende krönikör (igen!) som över ett uppslag i våras hamrade fast att Emil Salomonsson måste komma med bland de 23 i EM-truppen. Och visst, på bruttolistan kan Salomonsson möjligen varit nummer 23. Tusen.

…ÅRETS FOTBOLLSFARSA:
Mohamed Hamad, pappa till Jiloan och gerillakrigare i Mellanöstern på 1980-talet…

…ÅRETS MINDRE LYCKADE SMEKNAMN:
”Real Göteborg”.
…ÅRETS ÄNNU MINDRE LYCKADE SMEKNAMN:
Micke Mourinho”.
…ÅRETS VINDSKYDD:
Det blåste en del under januariturnén i Qatar. En dag var det extra jobbigt och när de utsända journalisterna gnydde som värst vid en träning stack landslagets sjukgymnast Rickard Dahan fram näbben: ”Ställ er bakom Laul, sa Dahan och flinade.
…ÅRETS SEGASTE FÖRHANDLING:
Apropå januariturnén: under en annan träning bjöd kostrådgivaren Henning Svendsen på en story från sent 70-tal om Sven-Göran Eriksson. Det var precis när ”Svennis” kommit till IFK Göteborg 1979 och Blåvitt gick dåligt. Svendsen kände ”Svennis” ytligt då de båda pluggat på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Vid ett tillfälle stötte de på varandra på stan och ”Svennis”, som var övertygad om att han skulle få sparken som tränare, undrade om Henning hade några kontakter i lärarbranschen.
– Idrottslärare på halvtid skulle passa bra, förklarade ”Svennis”.
Svendsen drog i trådar och det visade sig att det fanns en halvtidstjänst på Järnbrottsskolan i Göteborg men den behövde tillsättas direkt. Efter lite lirkande lyckades Svendsen få rektorn att hålla på tjänsten i några veckor, utifall resultaten skulle vända för IFK Göteborg och ”Svennis”.
När Sverige 33 år senare mötte Bahrain i Qatar, var ”Svennis” på plats på läktaren, inbjuden av Al Jazeera, kanske för att diskutera en roll som expertkommentator under EM då TV-kanalen har rättigheter till mästerskapet.
Det var då Henning Svendsen stegade fram till ”Svennis” som han inte hade pratat med på över tre decennier och sa:
– Du ”Svennis”, hur ska du ha det? Jag kan fan inte hålla den där halvtidstjänsten längre.
…ÅRETS ”SVAR-PÅ-TAL”:
Och när vi ändå är inne på goa stories: Den här hörde vi under året om Lars-Åke Lagrell. Den före detta förbundsordföranden hade varit i väg på Fifa-kongress och hamnat till bords med Bahrains fotbollspresident Sheikh Salman Bin Ibrahim Al-Khalifa.
Framme vid middagen hade Sheijk Ibrahim nobbat starkdrycken och Lagrell undrade om han inte drack sprit?
Nej, svarade fotbollsshejken.
– Då går du miste om något, skrockade Lagrell på ett sätt som bara pampar kan skrocka.
Dagen efter kom de både förbundsbossarna i samtal igen och Sheijk Ibrahim frågade hur många fruar Lagrell hade?
– Nej, jag har bara en, svarade Lagrell som inte var riktigt beredd på att det skulle komma upp en diskussion om månggifte som är accepterat i Bahrain.
Shejk Ibrahim höjde förvånat på ögonbrynen men fann sig snabbt och konstaterade på ett sätt som bara en man med fyra fruar kan:
– Då går du miste om något.
…ÅRETS ”SVAR-PÅ-TAL-” 2:
Lennart Johansson intervjuades av ett kinesiskt tv-team inför Sverige-England i EM:
What do you think about the game against England, mr Johansson?
– We normally beat them.
And the result?
– 3-1.
Who score the goals?
– Have you heard about Zlatan?
…ÅRETS ”SVAR-PÅ-TAL” 3:
Kim Källström och en frågvis reporter i mixade zonen efter en landslagsträning:
Kim, vinst i EM-gruppspelet genererar en hel del miljoner till svensk fotboll i form av bonusar. Hur mycket tänker man på det som spelare?
– I procent? sa Kim och gjorde en konstpaus:
– Noll.
…ÅRETS ZLATAN-REPORTER:
Mattias Larsson, Kvällsposten.
…ÅRETS FIASKO:
Neverstore gjorde den svenska EM-låten. Problemen var flera. För det första spelades den bara en gång, i samband med trupputtagningen i Stockholm. För det andra hette den ”Vi mot världen” trots att det var ett Europamästerskap som skulle spelas. För det tredje lät Neverstore som en sämre variant av Jumper.
…ÅRETS HÅN:
…ÅRETS CITAT:
”Without the rope”.
…ÅRETS CITAT 2:
”Många hade skrivit sina stories, de var halvt inne i sina stories, sakta men säkert lyfte de pennan, till sist käkade de upp pennan”. (Zlatan Ibrahimovics bild av hur det gick till på pressläktaren när Sverige gick i kapp mot Tyskland).
…ÅRETS CITAT 3:
”Svenska fotbollförbundets julbord är inte platsen för oss med en välutvecklad gom” (Erik Niva sågade SvFF:s julbord – igen).
…ÅRETS CITAT 4:
Why must this country as usual bark around the ankles of bigger leagues?” (Signaturen Tony från England retade upp sig på ett Anders Svensson-uttalande).
…ÅRETS CITAT 5:
”En klubb som Blåvitt ska kämpa om guldet varje år. Det är lite svenskt att snacka om att nöja sig med topp åtta. Elfsborg kan säga det men absolut inte vi i IFK. Vi är Sveriges största klubb, vi ska ligga i toppen varje år. Det behöver man inte ens säga, det ska man ta för givet”. (Emil Salomonsson, Real Göteborg, januari 2012).
…ÅRETS BRAGD:

Sveriges upphämtning i Berlin – 0-4 blev 4-4.

…ÅRETS BRAGD 2:
AIK slog ut Pontus Wernblooms och Rasmus Elms CSKA Moskva efter seger på bortaplan.

…ÅRETS ÖVERDRIFT:
Betydelsen av vad Zlatan sa under pausen i Berlin. En tidstypisk mediakonstruktion.

…ÅRETS EFTERHANDSKONSTRUKTION:
Efter just denna upphämtning började Erik Hamrén yra om att det det viktiga är inte vilka som startar matchen, utan vilken elva som avslutar den. 4-4-utgången var enligt plan, menade Hamrén, vilket inte bara är årets efterhandskonstruktion – det är alla efterhandskonstruktioners moder.

…ÅRETS SÅGNING:
Expressen slog på stora mobbningstrumman när landslaget lekte rövbombning på en träning. Dagen efter bad man Anders Svensson om en kommentar i en webb tv-intervju: ””Reportern är en lögnare och en patetisk människa”, svarade Svensson i ett mindre genomtänkt uttalande.

…ÅRETS LYCKADE UPPREPNING:
”Om John Guidetti spelar från start i EM-premiären promenerar jag hem från Ukraina när mästerskapet är över”. (Robert Laul, vintern/våren 2012).

…ÅRETS ARGASTE:
TV4:s Olof Lundh när pressen inte fick ställa frågor till landslagsläkaren Leif Swärd på EM-förlägret i Gotland. Ett tag var Lundh så upprörd att vi fruktade att hans tjurkranium till bältesspänne skulle sprängas…

…ÅRETS MEST SAKNADE:
Min farfar Leif Rödskägg gick plötsligt bort, 77 år ung…

…ÅRETS MEST VÄLKOMNA:
Systersonen Ludvig Laul gjorde entré en dag i maj. Ni ser själva att det är en grabb som kommer att gå långt (tips: kolla tröjan)…
…ÅRETS BAMSE:
”Man kan aldrig bli för snäll”, sa Rasmus Elm i en diskussion om han var för snäll när det kom till att kliva framför Zlatan och Kim i landslagets frisparkskö.
…ÅRETS ”DET VETE FAN”:
Var tog Viktor vägen?
…ÅRETS TRÄNARE:
Syrianska spelade dåligt och tränaren Özkan Melkemichel kände att det behövde slås en näve i bordet. Så det gjorde Melkemichel, i massagebänken för att vara exakt, och så hårt att han bröt handleden. Hur det gick för Syrianska? De klarade sig kvar. Storyn började med den här småroliga artikeln.
…ÅRETS SPORTCHEF:

Sonny Karlsson. Det finns många stories att dra om Häckens sportchef som hade platsat i det här samanhanget. I stället konstaterar vi kort och gott att Sonny är en jävel på sitt yrke. Ericsson, Lewicki, Majeed, Arkivou…Karlsson har löst många olika sorters övergångar som blivit bra för Häcken och harmoniserat med tränaren Peter Gerhardssons fotbollsfilosofi.

…ÅRETS VD:
Johan Ahlborg, Djurgården, som har någon form av Tourettes syndrom – fast i stället för könsord måste Ahlborg väsa ur sig en marknadsterm var tredje ord.

…ÅRETS ORDFÖRANDE:
Lars-Åke Lagrell avgick som ordförande för Svenska Fotbollförbundet efter drygt 20 år – efterträdaren Karl-Erik Nilsson kom in under pompa och ståt, talade vitt och brett om att ta svensk fotboll in i framtiden. Så vad har hänt? undrar ni. Tja, Nilsson har startat en blogg som ingen jävel läser.

…ÅRETS EM:
Chippstraffar, nickmål och taktiska formationer utan anfallare.

…ÅRETS FILMDIALOG:
Sly Stallone:
– Jag hörde att du blev biten av en kungskobra?
Chuck Norris:
– Det stämmer. Men efter fem dagar av outhärdlig smärta, dog kobran.
#Expendables2

…ÅRETS GOEBBELS:
Ska man ljuga, ska man göra det ordentligt, lärde oss redan Hitlers propagandaminister. HIF:s sportchef Jesper Jansson har tagit honom på orden. I en mer seriös verksamhet hade lögnerna kring nya tränaren Roar Hansen tvingat Jansson att avgå. Men i fotbollens värld kan han lugnt sitta kvar.

…ÅRETS FANS:
Trots att allt hopp var ute med god marginal fortsätta ett tusental Gaisare att följa deras degraderade lag på bortaarenor i ur och skur. Med ramsor om SM-guld höll de humöret uppe, vi andra lyfte på hatten. Precis som vi gjorde för de järnkaminer som stod kvar i ösregnet på Sofialäktaren och sjöng och sjöng och sjöng långt efter att Djurgården blivit utspelade efter noter av Häcken på Stockholms Stadion.

…ÅRETS CATFIGHT:
Rikard Norling vs Per Ågren.

…ÅRETS AVSLÖJANDE:
Mats Strandberg fångade Bosse Hanssons ”Inte en svarting till” i direktsänd webbradio. Sedan var det tack och hej till de en gång så folkkära sportjournalisterna som drog med ytterligare ett gäng stofiler i fallet.

…ÅRETS SKÄGG:
Emil Kåberg, hockeyspelare i Örebro HK…

…ÅRETS DRAMA:
Avslutningen i Premier League när Manchester City till slut tog hem ligatiteln.
…ÅRETS KLUBBLAG:
Juventus gick obesegrade genom Serie A.
…ÅRETS LANDSLAG:
Spanien. Tog tredje raka mästerskapstiteln i överlägsen stil. Vinner de VM 2014 är de tveklöst världens bästa landslagsgeneration genom tiderna.
…ÅRETS TACK:
För att du fortfarande levererar, Miro.
…ÅRETS ATTACK:

Herman Lindqvist, populärhistorikern ni vet, gick till ett rasande angrepp mot Vickan & Dannes beslut att döpa kungabarnet till Estelle. När fradgan runnit klart tog Herman ett djupt andetag och avslutade syrligt: ”Estelle, det låter som en nattklubbsdrottning”.

…ÅRETS ”JAG-HAR-INGEN-ANING-VAD-JAG-PRATAR-OM”:
Zlatan Ibrahimovic fick för sig att medierna ville att Sverige skulle förlora mot Tyskland. Saken är bara den, att det finns inget som säljer tidningar som svenska fotbollslandslagsframgångar. De två bäst säljande Aftonbladet-löpen under 2012 var dagen efter Berlin och dagen efter 4verkerkeriet på Friends. Inget av Sveriges förlustlöp från EM var i närheten. Zlatan har dyngfel, utan svenska segrar, inga mästerskap för oss reportrar och tro fan vi vill åka på mästerskap.

…ÅRETS ”HANS LINNÉ:
Carl Juborg på Expressen som kallade Zlatans tramp i skallen på Dejan Lovren för en ”fotrörelse”. Salig Hans Linné – A.K.A Huvudrörelsen – log i sin himmel.

…ÅRETS POLIS:
Pål Johansson.

…ÅRETS MEST KRYDDADE SIFFRA:
Sverige besegrade Kina i en rätt intetsägande tillställning på Olympia i Helsingborg. Efteråt var förbundets informationschef Jonas Nystedt stressad och ville att presskonferensen skulle inledas med José Antonio Camacho:
– Av artighet börjar vi presskonferensen med Kinas förbundskaptenen. Det är hundra miljoner kineser som ser detta på tv, sa informationschefen bestämt.
Nog för att klockan var fyra på natten på andra sidan jordklotet och ett reservbetonade Kina hade torskat med 1-0…men visst, hundra miljoner kineser finns det trots allt gott om.

…ÅRETS PETNING:
En tid senare stod det klart att förbundet omorganiserade då Camilla Hagman hade värvats från RF som chef för en nybildad kommunikationsavdelning. Informationschef Nystedt knuffades ett par steg i motsatt riktning, fick titeln rådgivare för fotbollspolitik och omvärldsbevakning och kallas nu Omvärldsbevakare Nystedt i folkmun.

…ÅRETS SMÅAKTIGHET:
Erik Hamréns tal till fansen har hånats och hyllats men det mest anmärkningsvärda var egentligen det som ingen först uppfattade, nämligen passningen till företrädarna Lars Lagerbäck och Roland Andersson:
– Vi tar mer poäng än tidigare, sa Erik Hamrén och återkom sedan flera gånger till att Sverige är bättre nu än under Lagerbäck/Andersson.
Utöver att det kändes småaktigt av Hamrén att vilja hävda sig mot Lagerbäck som tog Sverige till många slutspel och aldrig har sagt ett ont ord om sin efterträdare, så är skillnaden ynka 0,2 poäng – inte särskilt mycket att skrävla om eller?

…ÅRETS REPLIK:
Dagarna efter Hamrén-talet kom Roland Anderssons replik. Fast sanningen var, att han hade sagt det långt tidigare, dock till Offside som har lång pressläggning. Tajmingen blev ändå klockren:
– Risken i dagens läge är att folk inte tror på träningsbiten längre. Det är en massa fysio­loger och dietister och annan skit som vill ta tid, men särskilt i ett landslag när man har begränsat med tid handlar det om att sätta ett sätt att spela. Upp med en backlinje och gör realistiska övningar! Automatisera! Koordinera! Är de vana vid andra spelsätt så gäller det att hjärntvätta dem bort från det! Sätta sig på spelarna!

…ÅRETS BJÖRNJÄGARE:
Får min lillasyster Josefine Laul för denna fulländade bild…

…ÅRETS FOTBOLLSDEBATT:
Elfsborg kan inte vinna på gräs. Till slut gick det – men det satt hårt inne. Att laget är bättre på plast råder dock ingen tvekan om. Inte att Elfsborg var allsvenskans totalt sett bästa lag 2012 heller.

…ÅRETS FOTBOLLSDEBATT 2:
Att Spanien spelar tråkig fotboll. När fotbollsvärlden tröttnade på de regerande mästarnas överlägsenhet kläddes kritiken i att de spelade för tråkigt och för mycket i sidled. Efter finalsegern mot Italien tystnade debatten lika tvärt som den hade börjat.

…ÅRETS FOTBOLLSDEBATT 3:
Zlatan Ibrahimovic som nummer nio eller tio? Med en dåres envishet hävdar jag att världens kanske bästa nummer nio ska ha utgångspunkten så nära målet som möjligt – med frihet att röra sig fritt. Även om han förstås har gjort det mycket bra i en mer släpande anfallsroll. Men faktum är att Sverige i de senaste landskamperna har spelat mer 4-4-2 än något annat. Däremot kom Zlatan för långt ner i planen under EM.

…ÅRETS MUSTACH:
I brist på andra kandidater nominerar jag mitt eget rätt tunna försök i vintras…

…ÅRETS KVINNA:
Pia Sundhage. Hon vann, hon vände hem, hon vill något.

…ÅRETS MAN:
Zlatan Ibrahimovic. Tänk att fotbollsspelaren förmodligen är den mest kände svensken i världen just nu.

…ÅRETS AGENT:
Oliver Cabrera som trots att han har väldigt få klienter kvar (är de ens fler än en handfull?) och att Fifa ska ta ställning till om han får behålla sin licens lyckades skapa stort utrymme att föra fram att allt egentligen är alla andras fel.

…ÅRETS SPORTJOURNALIST:
Den osynlige mannen (A.K.A Kristof Vogel).

…ÅRETS KÖP:
Jag fick äntligen tummen ur och köpte en cross igen, tro det eller ej. Här är hon, Crossolina (till vänster)…

…ÅRETS LEIF GW PERSSON:
Lars Lagerbäck. Gubbskrocket, det nöjda och tillbakalutade flinet, muttrandet…allt finns där numera. Saknas bara en teori som knyter Sigge Cedergren närmare Palme-mordet, sedan ÄR Lagerbäck Leif GW.
…ÅRETS BLOGGRAS:

Mot den moderna nätjournalistiken.

…ÅRETS BLOGGRAS 2:
Mot den tröttsamma invandringsdebatten.

…ÅRETS SJÄLVBILDSKROCK:
AIK värvade Daniel Majstorovic som ser ut, rör sig och pratar som en storspelare. Problemet var att han inte ens hängde med i allsvenskan så kort tid efter skadan vilket gav upphov till en fascinerande frontalkollision mellan människan Majstorovic och fotbollsspelaren Majstorovic.

…ÅRETS SJÄLVBILDSKROCK 2:
IFK Göteborgs mittback Kjetil Waehler kom med på tidningen Offsides allsvenska flopplista. Det kunde han inte acceptera. Inte alls.

…ÅRETS TEASER:
Christopher Nolan ska göra allvar av Stålmannen 2013 – teasern lovar gott.

…ÅRETS TRAILER:
Palme-dokumentären är klass rakt igenom, precis som trailern.

…ÅRETS MÅL:
Dum fråga, va? Zlatan Ibrahimovics cykelspark mot England är ett av de häftigaste fotbollsmålen genom alla tider. Ingen slump att en av världens just nu bästa fotbollsspelare stod för det. Lika lite som det var en slump att Alfred Nobel uppfann dynamiten, August Strindberg skrev Röda RummetABBA vann Melodifestivalen eller att Olof Palmes talekonst fick sådant genomslag.

…ÅRETS MÅL 2:
Italiens Mario Balotelli dunkade in 2-0 mot Tyskland i EM-semifinalen…

…ÅRETS MÅLGEST:
…och firade med att dra av sig tröjan och spänna musklerna. Vilket gjorde att Super-Mario sedan dök upp lite här och var…

…ÅRETS SHINING:
Pelé under avskedslandskampen på Råsunda. Han visade ett lätt steg när han sprang ärevarv på innerplanen och gjorde en mycket oväntad high five med svenska landslagsläkaren Anders Vallentin – som var snabb att få upp näven.

…ÅRETS ICKE-SHINING:
Erik Hamrén som plötsligt började prata om att han ville sluta som förbundskapten efter 1-2 mot Ukraina.

…ÅRETS NOLTE:
Glenn Strömberg under EM…

…ÅRETS KARTLÄSARE:
Christian ”Chippen” Wilhelmsson stod klubblös inför EM och jag frågade vilken del av världen han kan hamna i efter åren i Saudi?
– Alla tre världsdelar egentligen…, sa ”Chippen.
Och tillade:
– Utom Australien.

…ÅRETS LÄSARKOMMENTAR:
När ”Chippen” fick skit i kommentarsfältet till ovan nämnda artikeln ryckte ingen mindre än ”Babben” Larsson ut till hans försvar: ”Chippen’ får Zlatan på bra humör!” röt ”Babben” och debatten dog (nåja).

…ÅRETS FOTBOLLSHÄNDELSE:
Chelsea skickade Barcelona ur Champions League – och Fernando Torres gjorde sista målet. Det kändes som att jorden slutade snurra ett tag – Barcelona kunde ju inte förlora och Torres kunde ju inte göra mål. En av årets största nyhetshändelser alla kategorier.

…ÅRETS ”…OCH-VILKEN-CAMPING-BOR-DU-PÅ?”:

…ÅRETS DISS:
Jag blev kontaktad av chefredaktören för en större publikation. Ett möte bestämdes. Men så gick jag på krogen kvällen innan och Bank och Madame Amanda lurade i mig alldeles för mycket whisky. Jag försov mig, missade mötet och försökte sedan få till ett nytt möte – vilket besvarades med att chefredaktören intog total radioskugga. Det var den karriären, det.
…ÅRETS MISS:
Modin, så klart!
…ÅRETS MISS 2:
Bastian Schweinsteiger bommade i straffläggningen i Champions League-finalen – jag trodde verkligen inte att det kunde hända vilket kostade mig en dyr taxiresa.
…ÅRETS MISS 3:
FC Köpenhamn plockade in Roland Nilsson som tränare inför hösten 2011. I januari 2012, ett halvår senare, fick ”Rolle” kicken utan att någon hade särskilt mycket gott att säga om honom.
…ÅRETS MISS 4:

DN-EsksVar-är-glöden-Zlatan?”-krönika från i våras.

…ÅRETS SCENER:
Didier Drogba firande framför Chelsea-fansen på Allianz Arena efter segern i Champions League-finalen.

…ÅRETS LÖJLIGASTE:
Expressen som fick landslagets rövbombning att framstå som mobbning.

…ÅRETS LÖJLIGASTE 2:
”Håll en stolpe”-epidemin på Twitter efter att Mikael Lustig missat mot Ukraina.

…ÅRETS SÄMSTA IDÉ:
Fotbollsinvignig på Friends Arena, Sverige-England skulle precis börja när sex riddare rider ut på häst med dragna lansar. De engelska journalisterna satt med öppna munnar och undrade om de var med i Ivanhoe, vi andra väntade på att Front de Boeuf skulle dyka upp med ett kycklingben i mungipan. Frågorna som fortfarande hänger i luften: Varför? Riddare?

…ÅRETS KONSPIRATIONSUNDERLAG:
Mediespelet kring John Guidettis nervsjukdom. Han åt en dåligt stekt kyckling, missade EM, men någon större fara var det inte, sa man – John skulle vara tillbaka i augusti. Men snart kom ett nytt besked, han skulle vara tillbaka i oktober. Guidetti är fortfarande inte tillbaka, även om det sägs att han tränar för fullt. Den här cirkusen har fått erfarna journalister att gå från vassa nyhetsjägare till fullfjädrade konspirationsteoretiker.

…ÅRETS FÖLJETONG:
Först var det sista landskampen på Råsunda. Sedan var det sista allsvenska matchen på Råsunda. Sedan var det sista matchen på Råsunda. Och till sist var det sista besöket för fansen på Råsunda. Men nog förtjänade hon att firas alltid. Och nog blev det en jävla avslutning trots förlusten mot Napoli.

…ÅRETS NYA ORD:
Hen, babbe, orre, zlatanera.

…ÅRETS LÅTAR:
1. We are youngFun.
2. C’est la vieKhaled.
3. 999Kent.
4. Some die youngLaleh.
5. Händerna mot himlenPetra Marklund.

…ÅRETS SKIVA:
Beväpna dig med vingar av Joakim Thåström.

…ÅRETS TV:
Järnrörsfilmen.

…ÅRETS TV-SERIE:
Homeland.

…ÅRETS RADIO:
Alla P3 Dokumentär/P1 Dokumentär om IFK Göteborgs säsong.

…ÅRETS FILMER:
1. The Dark Knight Rises av Christopher Nolan.
2. Palme av Kristina Lindström och Maud Nycander.
3. Argo av Ben Affleck.
4. The hunger games av Gary Ross.
5. Call Girl av Mikael Marcimain.

BUBBLARE:
Searching for Sugar Man av Malik Bendjelloul.

…ÅRETS SÄMSTA FILM:
The Amazing Spider-Man. Om Quetzala Blanco recenserat den på Twitter hade hon skrivit: ”Snubbe i asfula kläder som leker med gummiband på skolgården och aldrig får ligga”.

…ÅRETS BOK:
Fallet Thomas Quick: att skapa en seriemördare av Hannes Råstam. Om ni inte läst den, men vill förstå vad det handlar om, räcker det att läsa det kända citatet innan förordet…

…ÅRETS TREND:
Att du som kvällstidningsjournalist inte längre behöver måla världen i svart och vitt, i stället får du lägga krut och kraft på att agera förnuftets röst när den ena tokiga teorin efter den andra kastas fram i kommentarsfält och på sociala medier.
…ÅRETS MOHIKANFRISYR:

Vincent Ibrahimovic, 4, – eller ”den lille” som pappa brukar kalla honom…

…ÅRETS PROFIL:
Gunnar Hellsing, Aftonbladet/Expressen. DEN HÄR hej då-filmen från den genialiske redigeraren som nu byter tidning.

…ÅRETS ELVA:
Inte Erik Hamréns i EM-premiären mot Ukraina i alla fall.

…ÅRETS SUCCÉ:
Får jag skryta lite? Tack. Det ger jag till vårt eget program Bollklubben som träffade rätt direkt.

…ÅRETS ”GÖR OM, GÖR RÄTT”:
Polisnotorna. All logik talar för att det får en vettig lösning under 2013. Dagens kostnadsnivåer för klubbarna är absurda.

…ÅRETS FÖRLUST:
Lasse Anrell slutade på Aftonbladet alldeles för tidigt. Det har gjort Sportbladet till en torftigare tidning.

…ÅRETS DOMARE:
Jonas Eriksson var en missad touch från att få döma finalen, tror jag. Fan så bra han var i EM ändå.

…ÅRETS SPELARE:
Leo Messi. Förstår ni hur man kommer att prata om hans framfart i fotbollen om 20 år? Det är inte säkert det kommer en så dominerande spelare igen på väldigt lång tid.

…ÅRETS ALLSVENSKA SPELARE:
Jag håller Anders Svensson före Waris Majeed. Hälften av alla Majeeds poäng gjordes i matcher där Häcken vann med fem mål eller fler. Svensson klev fram varje gång det verkligen behövdes. Detta syntes till slut i tabellen: 1. Elfsborg. 2. Häcken.

…ÅRETS KAOS:
Friends Arena. Den blev en miljard dyrare än beräknat, politiker har fällts för mutbrott, förbundet har problem med pengar till driften, hela Solna lamslås av ett gigantiskt trafikkaos när det är arrangemang, folk kläms vid utgångarna när det är konserter, infrastrukturen runt arenan ska stå klar först om två år och som om inte allt detta vore nog – en av Andreas Isakssons utsparkar under invigningsmatchen mot England träffade jumbotronen!

…ÅRETS DUBBELMORAL:
Elfsborgs tränare Jörgen Lennartsson skällde ut lagets U21-spelare för att de ställt upp i en TV4-enkät som kritiserade förbundskaptenen Håkan Ericson: ”Sådant håller vi internt!” röt Lennartsson. Sedan berättade Lennartsson om den interna utskällningen – för medierna.

…ÅRETS KATAPULTSTOL:
Trelleborg slutade femma i allsvenskan 2010 – i år åkte de ur superettan. Gais slutade femma 2011 – i år åkte de ur allsvenskan. Vilar en förbannelse över den allsvenska femteplatsen? IFK Norrköping slutade femma i år efter en imponerande säsong…oups.

…ÅRETS BOMB:
AIK:s Alexander Milosevic 40-metersprojektil på Råsunda. Glömmer jag aldrig.

…ÅRETS GENOMBROTT:
Alexander Kacaniklic som i princip spelat till sig en ordinarie plats på vänsterkanten i det svenska landslaget. Därmed är tre års vilt Erik Hamrén-experimenterande på den positionen förhoppningsvis över.

…ÅRETS SÄMSTA ANALYS:
Nils Wiberg, VD för IFK Göteborgs tröjsponsor Prioritet Finans, när Tobias Sana gick till Ajax under hösten:
– Sana var en framtida landslagsman som hela svenska folket kunde ha njutit av, för han har en sån talang. Nu hamnar han i Ajax, i B-laget och sedan skickar de honom till Sibirien, och sedan har han fått sina jävla miljoner. Han kan lika gärna bli astronaut eller börsmäklare.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
FJOLÅRETS PROFETIOR:
”2012 vinner IFK Göteborg allsvenskan, Sverige åker ut i gruppspelet i EM i Polen/Ukraina, damerna går till final i OS i London, bloggen går i graven, Real Madrid tar hem Champions LeagueRonaldo vinner Ballon D’or och Zlatan håvar in sin sjunde guldboll”.
…icke godkänt.
TILL SIST:
”2013 vinner AIK allsvenskan, Sverige missar VM i Brasilien, damerna går till final i EM i Sverige, bloggen går i graven, Barcelona tar hem Champions League, Messi vinner Ballon D’or och Zlatan håvar in sin åttonde guldboll”
Bloggen tar nu semester någon vecka och avslutar med ett ordspråk angående julmat och juldryck som gör att vi inte behöver ha så dåligt samvete: Det är inte dagarna mellan jul och nyår som är problemet, det är dagarna mellan nyår och jul.
God jul, gott nytt och missa för fan inte Ivanhoe.
Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande sportredaktör: Kristoffer Elisson Snygg
  • Sportchef: Patric Hamsch
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori, Patric Hamsch
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB