Tillbaka på gamla Råsunda igen, landslaget övar på sina inlägg/avslut och kvaliteten är inte mycket bättre än när vi kör samma övning med Vasasällskapet. På fullt allvar. Inlägg/avslut är svensk fotbolls sjukdom.

…nu gjorde Max mål i alla fall och Wendt har en fin inläggsfot, mycket mer är det inte.

Bara en spelare som kan anfalla (Zlatan), för dåliga yttrar, och Källström passar inte att ligga så högt upp i planen. Ungern-spionen Tonny Bruins Slott ger i konkurrenten ett intressant perspektiv var han anser att svensk landslagsfotboll står. Då har Tonny ändå inte sett Sverige träna inlägg/avslut. Han hade åkt hem med tomt block.

I dag sitter Zlatan på podiet igen – vem ställer första frågan om hans knä?

Lur – 1,40
Orrenius – 1,80
Lund – 2,10
DN-Esk – 2,50

Jag tycker och hoppas att Gråskallen gör lite förändringar till Ungern. Fredrik Stoor in är givet i min bok. Sebastian Larsson gjorde det bra mot Albanien, men måste ta ett ännu större ansvar i speluppbyggnaden så att inte Mellberg och kompani får sköta alla uppspel.

…men vi får inte glömma att det lär bli en helt annan matchbild på onsdag.

En Glenlivet, en Bushmills, en Famous Grouse samt en Diesel-parfym för under tusenlappen på flyplatsen i Wien – det är bra. Into the Wild av Sean Penn från videobutiken. En bättre påse löst. Och Bosse Lundquist avgår. Nej, riktigt så bra blir det inte på en söndag. Låter som en typisk Bossemediakupp för att väcka medlemmarna, få sympatierna på sin och Dif-finansiär Jacobsons sida, årsmöte och sedan allt som vanligt i Djurgården igen.

Jag kan inte tänka mig att Douglas Roos som nu pekas ut som den som ska ta över efter Lundquist skulle vara ett bättre alternativ. Roos är en skicklig riskkapitalist, en entreprenör, men också samme man som försökte värva mig till nättabloiden Nyheter 24 i somras. En sajt som ska bli något av en svensk The Sun när den startar i höst. Jag tackade nej och jag har svårt att se att Djurgårdens medlemmar vill rösta fram Roos som ny ordförande i deras fotbollsförening. Jag vill dock påpeka att jag inte har något emot varken Roos eller hans tidningsprojekt, tvärtom.

Men jag sätter ändå mina tre nyinköpta whiskyliter på att Bosse Lundquist leder Djurgården ett par år till. Dels står för mycket investerade pengar på spel, dels Lundquists egen karriär. Någon ska ju ta över efter SvFF-ordföranden Lars-Åke Lagrell och vad jag vet är inte Lagrell på väg bort denna sidan 2010. Så räkna med Lundquist i Djurgården åtminstone ett par år till.

En resa i ett land som Albanien ger så många intryck att det är omöjligt att samla alla. Vi levde på lyxhotell där vi stekte vid poolen på dagarna, utanför murarna satt tiggare och uteliggare, bland annat en kvinna som bodde på en bit kartong med sina två barn. Fitness, mannen med guldhjärtat, gav henne pengar när vi gick förbi. Nu sitter han och jag i business class på Austrian Arrows, äter trerätters som vi sköljer ner med en snaps rödvin och tycker att han på Resia är kung som bokat allt så bra åt oss. Resor till länder som Albanien ger perspektiv på livet som är glömda i morgon.

Kolonat fanns kvar som jag mindes det. En McDonald’s-replika, röda flaggor, gul text, K:et ligger på snedden och ser ut som ett M. Senast jag var här tog det två dagar innan jag upptäckte att det INTE var ett McDonald’s. Den här gången provade jag aldrig burgarna, det fick räcka med senaste smakprovet.

…Tirana har ändå ryckt upp sig ordentligt på fyra år. En kanal går rakt genom hela staden, senast var där kilometervis med sopor kring vattnet, nu välklippta gräsmattor och gröna buskar. Staden är charmig och husen färgglada, det ena lila, ett anat rosa. På nätterna dunkade musiken från utediscot på torget. Mitt i stan låg UFO universitet, bara en sådan sak. Det var liv och rörelse, bilarna många och nya, och bensinstationer fanns det numera gott om.

Då, februari 2004…

…nu, september 2008…

…taxin vi tog ut till flygplatsen stannade för övrigt för att tanka på vägen. Det är ovanligt. Chauffören tankade på tomgång, det kanske är ännu mer ovanligt.

Det som såg exakt likadant ut var Qemal Stafa-stadion. Möjligen ännu mer nedgången. Innan avspark hyllades Murati, offensiv mittfältare som bland annat spelat i PSG. Tröja nummer sju skickades upp i luften med ballonger när Murati tackades för sina tjänster på plan. Han gjorde 42 landskamper. Som Bank konstaterade:
– Vi hyllade inte ens Anna Lindh så mycket.
42 landskamper kan också ge perspektiv på livet, om än inte i en lika viktig fråga.

Bank fick för övrigt se matchen från en trappa. Pressläktaren var knökfull och inte alla var journalister. Till exempel den här donnan som slog sig ner ett knä från Fitness…

…TV-tittarna missade ett drama. Med 40 sekunder kvar till inmarsch dök TV4:s expertkommentator Pontus Kåmark upp. Pressläktaren var som sagt överbelamrad och Perlskog satt längst upp med mikrofonerna. Kåmark gjorde det situationen krävde och klättrade mellan bänkraderna. Jag fick honom rakt i skrevet så att säga…

…Perlskog andades ut, Kåmark greppade headsetet och lagen kunde marschera in…

…till sist; Stefan mejlar:

”I slutet av 90-talet skrev jag om ett sjukhus för elefanter i Thailand som faktiskt hade en hel avdelning för drogberoende elefanter. De matades med amfetamin för att orka jobba dygnet runt med att släpa smuggelgods mellan Thailand och Burma/Myanmar, avänjningen tog lång tid och det fanns ett par som aldrig lyckades bli rena. Där på sjukhuset fanns också världens förmodligen enda elefant med protes på ena foten, elefanten som heter Motala trampade på en landmina i gränstrakterna mellan Burma och Thailand. Ifall hon var döpt efter den svenska metropolen är oklart…”

Allra sist; kändisspotting på flygplatsen i Wien: Nils-Eric Johansson, AIK, som läste Aldrig Fucka Upp av Lapidus.
 
…Nisse sa att han behövde komma bort från Stockholm ett tag.

Sitter på Tirana International Airport. Ett par bord bort är HBK-Janne, professor Andersson, reseledare för ett Halmstadgäng som just nu sitter och sjunger ”peta in en pinne i brasan, ge mig öl och revbensspjäl”. En annorlunda syn.

”Jag förstår inte 3-5-2 – skrota det”, skriver konkurrentens ende krönikör. Men ska man skrota alla spelsystem han inte förstår finns inte mycket kvar. In med Rajalakso, för fan.

Nu ska vi boarda mot Wien.

Efter en rätt hård arbetsnatt och några timmars sömn: dags att flyga hem mot Sverige.

Skriver mer sen men konstaterar lite kort att jag tror på 3-5-2 mot Ungern också. Efter Linderoths skada finns inte spelare för ett 4-4-2. Men ut med Mikael Nilsson och in med Fredrik Stoor. Eller ut med Oscar Wendt, Stoor ska vara på planen.

Det går ju aldrig att veta men…jag tror inte att det hade sett så väldigt annorlunda ut på Qemal Stafa-stadion om Sverige spelat 4-4-2.

3-5-2 mot Ungern också, sedan får vi sätta oss och utvärdera.

Här alltså förklaringen till varför det blir 3-5-2 i kväll, det är Roland Anderssons show. Även satsningen på Oscar Wendt till vänster vittnar om det. En av Anderssons favoritspelare som han följer noga i FC Köpenhamn.

Här den längre intervjun med Roland som jag hintat om, Sveriges näste förbundskapten? Läs gärna och säg vad ni tror, tar han över efter Gråskallen 2010?

Ringde in startelvan från poolen där vi nu legat och stekt i några timmar i 35 grader sol och värme. Jag hade förskrivit och mejlat en artikel till webben med ett tomrum – vänsterkanten. När pusselbiten Wendt trillade in var det bara att köra ut. Möjligen var Lund på TV-kanalens fotbollshemsida någon minut före, men jag bjuder på det – vi gör en grym matchdagstidning i dag.

Jag hoppades på Sebastian Larsson till vänster, men Roland Andersson valde Oscar Wendt och därmed snackar vi mer ett 5-3-2 än ett 3-5-2. Som jag skrev i ett inlägg från i veckan: ”Skadorna på Chippen och Anders Svensson gör att Sverige plötsligt har en trupp som mer lämpar sig för ett 3-5-2. Mittfältet Nilsson, Andersson, Källström (off), Linderoth, Wendt känns som det bästa Sverige kan ställa upp med just nu”.

Det blir hur som helst spännande att se hur fan det här ska gå.

Ni tror att det blir en stor omställning för landslagsspelarna? Det kanske det blir. Men ni skulle bara veta hur Sveriges fotbollsjournalister reagerade på 3-5-2 efter tio år med 4-4-2.

Typ så här…

Fitness-Wagner, Sportbladet
Reaktion: Gick upp flera kilo.
Sågs senast: Hotellbaren. Med en club sandwich och dubbel pommes som sällskap.

Lund, TV4
Reaktion: Landslaget har varken tränat, spelat eller kommer att spela 3-5-2.
Sågs senast: I något webb tv-program där han hävdade att Lagerbäck är en lögnare.

Härd, GP
Reaktion: Svårläst.
Sågs senast: Uppe i det blå.

Olsson, Expressen
Reaktion: 3-5-2??? (kliar sig i huvudet) In med Rajalakso, för fan.
Sågs senast: I hörnet av femte gatan och sjuttonde avenyn.

Lauler, Sportbladet
Reaktion: Bah, det där avslöjade jag för ett par veckor sedan.
Sågs senast: Hoppandes upp och ner i Lagerbäcks säng.

De stora matchernas man, Elfsborg
Reaktion: Gött mos, så länge en annan fått gå in och hänga fyra-fem baljor på albanjävlarna.
Sågs senast: I ett VIP-rum på nattklubben Swing.

Ledstjärnan, TV4
Reaktion: Fick ett epileptiskt anfall. Klarade inte av att simultant hålla koll på vad FEM mittfältare hade på sig för skor, strumpor, byxor och tröjor.
Sågs senast: Kringirrandes i centrala Tirana, på jakt efter ”svåra hängslen”.

Majlard, SvD
Reaktion: Reste sig upp och gick.
Sågs senast: Hemma. Som vanligt.

Wenström, Viasat
Reaktion: Försökte kväva ett skrattanfall.
Sågs senast: På en tandblekningssalong, saligt leendes.

Petersson, Viasat
Reaktion: Aha…vi täpper visserligen till vår defensiv, men tappar ju folk centralt på mitten. Jag hade hellre valt en 4-5-4-uppställning, lite åt Milans håll.
Sågs senast: På arbetsförmedlingen i Enköping, med våldsam kraft hamrandes in nyckelorden ”pråffstrenare” och ”utomlanns” i en dataterminal.

Niva, Sportbladet
Reaktion: Hmm…en exakt kopia av IF Lödde där ju Roland Anderssons son som bekant spelar.
Sågs senast: På länsarkivet för att undersöka hur 3-5-2 påverkar den lokala faunan.

Hysén, Viasat,
Reaktion: Majstorovic é klar!!!
Sågs senast: I Sverigeklacken.

Senaste nytt från Tirana: en ivrig alban kom fram till oss när vi stod utanför matcharenan där Sverige precis tränat. Han viftade med ett spelkvitto och undrade hur det gått mellan Häcken och Sirius.
– Öhh…eight zero to Häcken, sa vi.
– Eight zero? sa mannen lite frågande men såg sedan nöjd ut.
Jag tittade på spelkvittot. Han hade spelat etta på Häcken-Sirius som alltså slutade 8-0, samt på några andra matcher, någon i brasilianska ligan och ett par landskamper.
– Inga konstigheter, sa Bank som kan det där med spel och då är det väl så.

Det ligger en bar i anslutning till Qemal Stafastadion. Den heter Let’s Dance och har öppet 24/7. Uppgifter till bloggen gör gällande att Ledstjärnan går upp på scen vid 01.30.

Jag känner mig ungefär som den sista sovjetstaten, men nu har till och med jag blivit övertygad. Det blir 3-5-2 i morgon. Och jag anar varför.

Landslaget bor på Sheraton, det ligger max – då menar jag max – 50 meter från arenan. Ändå tog spelare och ledare bussen från hotellet. I och för sig är vi i Tirana, men stan är inte den samma som för fyra år sedan. Man kanske till och med vågar sig ut ikväll för att kolla in Ledstjärnans uppträdande.

Lasse tick-tack, landslagschefen, fick hoppa in i en kvadrat på träningen. Det första Tick-tack gjorde var att stämpla Max von Schlebrügge så att denne haltade i åtminstone en halv minut.

Annars en lugn träning, men sannslöst dålig koncentration vid inlägg och avslut. I och för sig inget nytt när det gäller Blågult.

Jag upprepar; 3-5-2 i morgon. Ni vet var ni läste det sist.

Nästa anhalt blir Hotel Rogers restaurang. Sedan jobb. I ungefär samma ögonblick som jag checkade in mindes jag för övrigt att det faktiskt var här jag bodde 2004 också. Landslaget bodde på Sheraton, murvlarna på Roger. Mitt minne friskades upp av att receptionen hade kvar mina adressuppgifter. Jag vet inte om det är positivt i ett samhälle som inte för alltför länge sedan var en ganska stalinistisk diktatur.

Men allt fungerar och folk är trevliga.

Framme i Tirana i god tid, och jag måste säga att stan har genomgått en ordentlig ansiktslyftning. Skräpet är borta från gator och torg, bensinstationer här och var, nya hus verkar ploppa upp överallt. Jag är klart positivt överraskad och tar tillbaka allt ont jag sagt med reservation för att jag ändrar mig igen när vi känt lite mer på stan.

Varmt och gött är det också, solen skiner, 30 grader och poolen hägrar så fort vi fått den här presskonferensen överstökad.

Dagens bästa story läser jag i konkurrenten om elefanten som gick på knark. Xiguang (elefanten) kidnappades av smugglare på gränsen mellan Kina och Myanmar för tre år sedan. Smugglarna matade Xiguang med heroinspetsade bananer tills han blev beroende. När Xiguang befriades efter två månader var han, enligt konkurrenten, inne i en svår heroinkris. Han led av tunga abstinensbesvär men efter att ha skickats till ett behandlingshem på kinesiska ön Hainan med dagliga metadoninjektioner rapporteras nu att Xiguang är helt återställd och kan återbördas till sin djurpark. Slutet gott, allting gott.

Efter en del trubbel och lite strul – Bank hade packat ner för mycket pomada och andra krämer så vi fick packa om våra väskor innan incheckning – har jag slagit mig ner för en kopp kaffe innan planet mot Budapest och senare Tirana lyfter.

Fitness lyser av motivation, självförtroende och utsövdhet, redo för att dra det tunga lasset ikväll. Själv lyckades jag inte riktigt somna innan jag vaknade, men hoppas på några timmar på planet, som för övrigt redan är en kvart försenat. Det är tajt om tid som det är om vi ska hinna till landslagets presskonferens, och kan alltså bli tomt på tidningssidorna i morgon…

…men köp ändå tidningen, den innehåller en intervju med Roland Andersson som jag tror kan intressera. Om jag nu får vara så fräck att jag gör lite reklam.

Albaniens förbundskapten Arie Haan tror inte att Gråskallen vågar spela 3-5-2 i morgon. Det tror egentligen inte jag heller men allt – då menar jag ALLT – pekar på att han kommer att göra det. I alla fall allt som hänt de senaste veckorna med Blågult.

Uppgifter gör gällande att Albanien är enda landet i världen som har trådlöst internet överallt. Jag har svårt att smälta det, med tanke på att man för fyra år sedan sålde bensin i petflaskor direkt på gatan.

Men det är väl nya tider nu, som Lasse Richt brukar säga ett par gånger per landslagssamling.