I onsdags dog en av mina barndomskompisar. Han heter Jonas och det kvittar vem du frågar – när vi som kände Jonas tänker på honom tänker vi på en rund och glad kille som alltid log. Vad fan vi än pratade om – när Jonas skulle säga något mötte han alltid din blick med ett leende.

En kväll hade vi fest i Jonas hus. Hans föräldrar var bortresta. Ölen tog slut och jag tog moppen till Shell för att köpa nya. På vägen tillbaka somnade jag vid styret, körde jag in i en gatukant, flög av och rev upp hela höger underarm. Jag har ärret kvar.

Hemma hos hos Jonas la vi på en en kompress, jag och Jonas tog moppen till Östra Sjukhuset, han körde, jag satt där bak. När jag låg på britsen sa jag till doktorn att han inte kunde börja sy om Jonas var i rummet.
– Han är för tjock! skrek jag till doktorn.

Vi skrattade åt den här historien i många år – vi tappade vår nära kontakt när jag flyttade från Partille – men vid de tillfällen vi sågs har vi alltid pratat om vår natt på Östra Sjukhuset.
– Du är för tjock, gapade vi åt varandra och Jonas sprack upp i det där skrattet som alla som kände honom vet precis hur det såg ut.

Jag vet att du lämnade oss med ett leende – det var sådan du var.

Natten mot lördag dog en annan vän. Johan och jag lärde känna varandra 2000 när vi flyttade från framsidan till ett fast jobb på grabbtidningen Slitz. I ett helt år styrde vi upp den tidningen, ibland sov vi på redaktionen, sedan gick jag till Aftonbladet medan Johan till Expressen – vi styrde upp de tidningarna också.

Jag är helt övertygad om att du sitter på ett flyg någon annanstans, pillar en kramsnus under läppen, knäpper en öl och hoppas att Blåvitt kör över Örebro på tisdag.

Det är klart att vi gör!

”I kärlek och hat, fiende, kamrat,
glädje och sorg, hydda och borg”

Dagens program är ute och det som överraskade mig mest är egentligen att Tord Grip så hårt håller fast vid att ”Svennis” är sugen på landslaget.

Lyssnar man på Tord handlar det varken om pengar eller annat – får ”Svennis” frågan och han är ledig – då tar han över på stående fot.

Jag vet att de flesta anser det helt uteslutet att vi någon gång får se värmlandssonen som svensk förbunskapten – jag har själv varit en av dem – men efter inspelningen med Tord Grip börjar jag vackla lite.

Vad tycker ni annars om programmet? Visst är Klas Ingesson för jävla go? Tord ringde faktiskt upp mig i morse och bad mig hälsa och tacka ”Baltikums Maradona” för de varma ord han levererar i programmet. Själv fick jag gåshud.

Bonusfråga: vet någon vilken låt det är Tord spelar på dragspelet? Själv kom han inte ihåg och jag har ingen aning.

Här kan ni se programmet om ni inte orkar gå in på Fotbollsbladet.se:

Nyss hemkommen från Söderstadion där kontrasterna var tydliga: IFK Göteborg har ett eget spel, Hammarby har det inte. IFK Göteborg anföll efter en klar plan, Hammarby spelade på chans. Nu kunde matchen mycket väl slutat 1-1 ändå eftersom Blåvitt inte klarade att ”döda” den; Chanko fick först ett jätteläge i straffområdet, i slutminuten räddade Hysén en boll på mållinjen.

Många lag har haft problem med att ”döda” matcher i år och en delförklaring är ”ensamma forward”-trenden. Som Tord Grip säger i morgondagens Laul Calling:
– Man kan ha en ensam gubbe på topp, men då ska det vara en Drogba.
Många lag i allsvenskan försöker spela med en man på topp utan att klara av det?
– Det är kruxet, det. Det gäller att den här forwarden kan hålla fast bollen så man hinner upp med mittfältet.

Blåvitt bjöd som vanligt på öppet omklädningsrum och när jag klev in fick Bjärsmyr massage medan Selakovic rev loss tejp från knäet.
– Gå å blogga i stället, sa Bjärsmyr.
– Eller gå å snacka med Tony Gustavsson, sa Selakovic.
Nä, jag förstår inte vad han säger.
– Han hade ju hittat vår svaghet, fortsatte duon med ett garv och syftade på den här artikeln.
Att ni är svaga strax utanför eget straffområde?
– Ja, synd att de aldrig var där bara.

Att Örebro inte är något dåligt lag har jag tjatat om ett tag. Det finns också anledning att upprepa en annan gammal kär fras: är bönderna på väg ner i superettan? Kalmar ligger faktiskt på nedflyttningsplats.

Party-Janne stod för kvällens skräll: 3-1 på Olympia! Nu börjar HBK likna något, medan jag anar att det fortfarande surrar ungefär så här i Henkes och kompanis huvuden: ”Fan, ska vi vara ojämna HIF i år också!?”.

Ivan Óbolo sköt tre poäng till AIK – han fick hjälp av Öis-keepern som halkade – men tre nya på kontot och nu är AIK plötsligt serieledare.

Tills sist; det finns anledning att avsluta så här igen: kommer Öis att ta några poäng alls i år?

…eller kanske så här; kommer Marcus Allbäck att göra några mål alls i år?

En kaotisk dag är ännu inte slut.

Efter att vi spelat in programmet och placerat Tord Grip i en taxi upptäckte vi att han glömt sin Uefa-filofax. Jag övervägde att gå igenom innehållet – där hade säkert funnits många fina nyheter – men efter en kort överläggning med mig själv behöll jag kalendern stängd, ringde Grip och satte Niva i en taxi till T-centralen. Niva var framme typ fem minuter innan Grips tåg skulle gå, och Grip skyllde allt på laulkallingen. Han fick nämligen ett exemplar under inspelningen, hade stoppat den i innerfickan och i samband med detta hade Uefa-filofaxen ramlat ut. Ett drama ur verkliga livet.

Grip är för övrigt ganska göteborgsk till sinnet. Efter inspelningen konstaterade vi att han hade fått både ett exemplar av Nivas bok samt en kalsong.
– Vi får hoppas att det inte är en skitbok, sa Grip och vi skrattade gott åt den fina ordvitsen.

Jag rekomenderar alla att se programmet. Om inte annat för att se när Grip går loss på dragspelet. Tiden som gäller: fredag klockan 12.00 på Fotbollsbladet.se.

För den yngre generationen kan jag avslöja att Tord Grip var assisterande åt Tommy Svensson under VM -94 där Sverige tog brons, samt att han på senare år varit Sven-Göran Erikssons högra hand i Lazio, England, Manchester City och Mexiko.

Nu: Hammarby-IFK Göteborg på Söderstadion. Kan mycket väl bli 1-1.

Legendaren gästar veckans program som alldeles strax ska spelas in. Grip har landat med tåget från Degerfors, och han och Niva diskuterar just nu fotbollens innersta väsen i fikarummet.

Fredag klockan 12.00 är det avspark på Fotbollsbladet.se.

Missade första halvlek av Elfsborg-Malmö FF – vi hade veckans enda träning med Vasasällskapet – men jag var hemma lagom till andra och såg att Keene lirade på topp utan att skapa något. Mathias Florén hade hängt 1-0 men mot slutet blev det kaos och MFF:s Molins prickade både stolpe och ribba innan Haglunds boys kunde pusta ut. Hur skön den segern var syntes på att till och med Teddy Lucic sträckte armarna mot Gud.

Man kan naturligtvis gnälla på guldfavoriten för att det ser ut så här – men de tar sina trepoängare, är enda laget utan förlust och leder serien i en haltande femte omgång. Skulle boråsarna få i gång spelet kanske det blir som Mikael Stahre sa på Behrns:
– Elfsborg joggar hem guldet.

Malmö FF? Historien upprepar sig, det blir bättre fart när Jimmy Durmaz kommer in på en kant. Om Roland Nilsson – tränare för Sveriges rikaste förening – nu är orolig över det extremt omänskligt supertuffa allsvenska spelschemat kan han alltid låta Durmaz lira från start lite då och då.

…en som redan verkar nedbruten är för övrigt Wilton Figueiredo. Men det är klart…han har lirat nästan två hela halvlekar på kort tid.

Fick mejl av en TFF-supporter som skriver:
”Domarna är hårda när det gäller tröjdragningar men har helt tappat att blåsa när det dras i armen vilket är en större ’felaktighet’ enligt regelverket. I dagens match drog MFF motståndare i armen utan åtgärd 76 gånger och Elfsborg 133 gånger utan åtgärd”.

…vad säger Bosse Karlsson? Han kan alltid mejla. Ja inte till John Alvbåge alltså, utan till mig.

Kvällens andra match slutade 1-0 till Häcken och där stod Trelleborg för motståndet. Nu är det dags för andra halvlek i Manchester United-Portsmouth där Rooney tydligen skickat in ettan.

I morgon spelar vi in veckans Laul Calling…med en mycket speciell och meriterad gäst.

Får medhåll från oväntat håll angående Liverpool-Arsenal som Niva beskrev som Premier Leagues bästa match genom tiderna:
– Det var en kvalitetsmatch av båda lagen, men man är bara halvnöjd när man släpper in fyra mål, säger Arsene Wenger till Sky Sports.
Arsjavin:
– Jag gillade matchen, men det är inte bra för laget. Nästan som basket.
Robbie Lauler:
– Vill folk se basket, gå på basket eller bandy.
Erik Niva:
– Det är skillnad på ”bästa matchen” och ”högsta matchkvaliteten”. Det sistnämnda är ett ointressant begrepp i sammanhanget.

Så här såg Djurgårdens nyhetsbrev ut i mejlen i dag:
”DJURGÅRDEN FOTBOLL
Nyhetsbrev vecka 17
meddelandet saknar innehåll”

…jag antar att det syftar på Dif:s spel i derbyt?

Magnus Haglund stuvar om i Elfsborg på nytt. James Keene fick två chanser, Denni Avdic två, mot Malmö FF är Keene tillbaka på topp, enligt bt.se. Om jag varit Haglund hade jag låtit Avdic växa in i rollen i stället för att vela, men Keene kanske motbevisar mig i kväll.

Apropå MFF; Roland Nilsson gör ett märkligt utspel i Sydsvenskan om allsvenskans spelschema:
– Det är lite för tajt. Att spela mycket en vecka och sedan få möjlighet till återhämtning är en sak, det klarar spelarna, men flera veckor i rad bryter bara ner.

…är vår gensammansättning annorlunda än i övriga världen? Är Roland Nilsson en bakåtsträvare? Finns det fler som tycker som ”Rolle”? Det är frågor att ställa sig en eftermiddag som denna innan det är dags för veckans enda träning med Vasasällskapet.

…personligen håller jag med Roland. En träning och en match i veckan är absolut max innan min kropp är nedbruten i grunden.

1970 skrek löpsedeln:
GREVE SKÖT NEGER
med jaktgevär
PÅ ÖSTERMALM

39 år senare lyder dagens AB-etta:
Medieprofil misstänkt:
SKÖT GREVE
vid skola mitt i Gamla stan

…tidernas förändras, kan man konstatera.

Till sist; en annan rubrik i  min smak:

Liverpool…varenda match de spelar svänger värre än karnevalen i Rio. De bjuder Arsjavin på fyra baljor (!), kommer tillbaka, går om, kommer tillbaka och…ja matchen är visserligen slut sedan en stund men det är ingen garanti för att inte Babbel kan springa in 5-4 rätt vad det är.

– Världens bästa anfallare, sa bisittaren Erik Edman om Torres men Arsjavin är inte heller dålig…även om han nu inte är någon renodlad forward.

Konserverar Arsenal denna anfallsform sitter fjorton nya tusen snart på mitt konto. Men då krävs att de gör något åt sitt försvarsspel. Samma gäller Liverpool om de ska ha någon chans att snuva United på Premier League-titeln.

…däremot uppmanar jag alla TV-kommentatorer att sluta kalla Arsjavin för ”den lille tsaren”. Det uttrycket var hett sommaren 2008.

Bästa matchen som spelats i Premier League, enligt Niva i bloggen bredvid. Men den här gången är det Niva som har blivit galen. Inte för att jag har sett så många PL-matcher men…en match med lågt räknat 23 katastrofala försvarsingripanden kan väl aldrig vara den bästa?

Till något helt annat; Laul Calling ligger femma på listan över TOP VIDEO PODCASTS samt nia på listan över alla PODCASTS överhuvudtaget i Sverige just nu. Shit pommes!

Intressant match mellan Elfsborg och Malmö FF i morgon. Häcken-Trelleborg är en annan intressant match i morgon.

Apropå allsvenskan fastnade jag framför reprisen av Örebro-Helsingborg när jag satt på motionscykeln tidigare i kväll. Kim Olsen kan redan ha gjort årets fulaste allsvenska mål när han liggande sparkade bollen ur händerna på HIF-keepern. Domaren borde inte godkänt målet och då syftar jag inte på att det kan varit regelvidrigt – det var helt enkelt för fult.

…eller Häcken-Trelleborg kanske inte är fullt lika intressant förresten.

Har surfat på nätet, scannat min iPhone, bläddrat i tidningar och bilagor men kommer till samma slutsats överallt: det spelas inga vettiga fotbollsmatcher nånstans i dag. Ingen allsvenska, inget Champions League, ingenting.

Vad ska alla fotbollsfans göra en tisdag som denna? Vad ska jag göra? Funderade ett tag på att läsa en bok eller gå på teater men så illa är det faktiskt inte eftersom ack vad jag bedrog mig – enligt Dagchefen är det Liverpool-Arsenal i Premier League, en match som dessutom visas på Canal +.

…Hammarby först och lite mer pedagogiskt uppställt:

Kristoffer Björklund – Dembo Touray…1-0.
David Johansson  – Patrik Haginge…2-0.
Christian Traoré – Toni Kuivasto …2-1.
Igor Armas – Kebba Ceesay…3-1.
Emil Johansson – Petter Gustafssson…4-1.
Sebastian Castro Tello – Christer Youseff…4-2.
Mikkel Jensen – Andrej Komac…5-2.
Louay Chanko – Daniel Sjölund…6-2.
Fredrik Söderström – Hrvoje Milic…7-2.
Nathan Paulse – Mikael Dahlberg…8-2.
Charlie Davies – Johan Oremo…9-2.

Nio hammarbyspelare var bättre än sin motståndare mot bara två för Djurgården – då blev det 3-1 till Bajen.

…men man ska inte glömma att det var två bottenlag som möttes och jag drar inga större slutsatser av Hammarbys seger.

Det ska man också tänka på när man diskuterar matchkvaliteten. Eller som jag sa till min vän och kollega Johan Flinck.
– Du får tänka på att det är två bottenlag som möts.

…det är nämligen lätt att glömma det och mot den bakgrunden var det en ganska bra match.

Nathan Paulse gav Hammarby alternativ och gjorde ett mål som borde ha godkänts. Min spontana reaktion var direkt att bollen var inne men jag lastar ändå inte domarteamet. För det första är det omöjligt att begära att någon av dem ska hinna till en position där det går att avgöra saken. För det andra, som bollbanan blev, är det betydligt enklare att avgöra från en högre position, till exempel på läktaren.

…målkameror? Äh, vad ska vi då snacka om på lunchen?

Att Örebro inte är något dåligt lag har jag tjatat om ett tag och det visades på nytt mot Helsingborg. Jag anar också vad som rörde sig i Henkes och kompanis huvuden på flyget hem; ”Fan, ska vi vara ojämna HIF i år också!?”.

Blåvitt gjorde som väntat vad som behövdes på Nygamla medan det finns anledning att avsluta så här igen: kommer Öis att ta några poäng alls i år?

…eller kanske så här; kommer Marcus Allbäck att göra några mål alls i år?