Ligger sedan i fredags nedbäddad i vad som måste vara influensan: jag har ont i kroppen, jag hostar, jag snörvlar och jag är svag. Det är inget roligt alls.

Vi bestämde möte klockan tre utanför ett café för avmarsch mot den blå moskén, eller Sultanahmet Camii som den tydligen heter, byggd av osmanske sultanen Ahmed I på 1600-talet.

(Allt det där läste jag precis på Wikipedia för jag hade ingen direkt koll på just denna byggnad).

Bank hade lämnat sin blommiga skjorta hemma och berättade att det handlade om ungefär 40 minuters promenad i rask takt, det lät som en smal sak och vi började trava…

…här poserar jag på Galata-bron och under tiden ringde branschpressen för att höra hur jag såg på Andreas Isakssons gnäll om skvallertidningar och jag sa som det var – att jag tycker han är larvig, vilket blev en ganska fet rubrik på resume.se. Det hade jag faktiskt inte väntat mig, även om man kan tycka att jag borde lärt mig hur det fungerar vid det här laget. Å andra sidan är det varje journalists skyldighet att anlägga moteld mot uttalanden likt de Isaksson brände av i går.

Nåväl, väl över på andra sidan började kartläsare Bank tvivla på sin inbyggda kompass – och jag började tvivla på att detta verkligen bara skulle ta 40 minuter. Men Bank plockade fram en karta och med lite hjälp av Jenni och homo-Bardell var vi snart på kurs igen…

…trodde vi i alla fall men när klockan var halv fem och vi hade vandrat i en och en halv timme märkte vi att vi befann oss vid Universitet och därifrån är det en ganska bra bensträckare till moskén…

…det slutade med att vi trängde in oss i en taxi och kryssade genom rusningstrafiken och någon gång runt halv sex var vi äntligen framme…

…vi hann slänga ett getöga inne i moskén också och den var väl fin, å andra sidan var vi ganska stressade vid det här laget och nu har man i alla fall varit där.

Taxi tillbaka till hotellet, upp med en Kebab Ipek på rummet och snart dags att ta sig bort mot Inönu. Det är ingen värme ute…ingen alls…och allt jag har med mig är en sådan där luftig väst som var modern för några höstar sedan, men det blir säkert bra.

Misstänker att Sverige kan få det jobbigt, allt under 0-2 är imponerande eftersom Turkiet kommer med snudd på sitt starkaste lag.

Det såg inte mycket ut för världen det där stället som han som vi numera kallar Blommiga Skjortan styrt upp, och även om Duracellkaninen och jag givetvis var sena eftersom det var ett och annat avslöjande som var tvunget att skrivas och putsas så anslöt vi i alla fall innan övriga sällskapet hunnit sänka fördrinken i baren.

Stället såg som sagt inte mycket ut för världen: ett stendött skyskrapekomplex mitt i så mycket fucking nowhere man bara kan komma i Istanbul men vi tog hissen upp till trettonde våningen och där låg Vogue som det hette…designat och klart…utsikt över hela jävla Istanbul…asiatiskt som europeiskt…hotell Conrad syntes en bit bort och hade vi haft den där kanonen jänkarna precis uppfunnit som via magnetfält skickar missiler som träffar mål på 37 mils avstånd hade vi utan bekymmer skjutit svansen och just bara svansen av Istanbuls Rattatouille om vi velat.

Vi var mer sugna på en bättre trerätters med ett bra rött och det var ungefär det vi beställde in…även om Jenni inte gillade den rostade ankan så tycker i alla fall jag att den höll betydligt högre klass än det jag brukar rosta i min brödrost hemma på Ankdammsgatan.

Vi kunde ha diskuterat en jäkla massa saker den här kvällen…till exempel varför Behrang Safari inte kom med i startelvan men ingen av oss var särskilt förvånad…kan man något om fotboll förstår man att han inte är där ännu och i stället ska vara tacksam över att han ändå kom med i truppen…vi kunde diskuterat Andreas Isakssons attack på Sportbladet…men vet man hur jävla sant det är att han betett sig som en barnrumpa även mot Svennis så behöver man inte diskutera sådant heller…i alla fall inte om man måste fjäska för någon.

I stället diskuterade vi i säkert en timme vilka Sverige mötte innan truppen till VM 2006 togs ut…vi kom på Irland…bara Irland…spekulerade i Frankrike och Egypten…sedan surfade vi fram förbundets hemsida och det visade sig att Sverige bara spelade en ”riktig” träningslandskamp innan truppen togs ut 2006… mot Irland…inför det här mästerskapet spelar Sverige två matcher och varför det är så lyckades vi aldrig riktigt reda ut.

Sedan undrade Blommiga Skjortan varför inte Blåvitt sätter ner foten och köper loss Rami Shaaban från Fredrikstad nu när Bajen strular och jag förklarade att det handlar om en helvetes massa pengar för en kille som vill Stockholm av sociala skäl och att så mycket strul är det inte utan ganska normala förhandlingar och jag vet inte om Skjortan köpte detta för sen gick jag upp på mitt hotellrum medan resten försvann in på ett annat rum och drack mer champagne.

Homo-Bardell var också med men om han lyckades utforska Istanbuls mer färgglada kvarter förtäljer just inte den här historien för då sov jag sedan länge.

…tydligen Stoor till höger o Nilsson till vänster, mittfältet som mitt första förslag och sedan startar Elmander och Djuric på topp. Målvakterna lär få varsin halvlek, vem vem som börjar vet jag inte. Majstorovic och Hansson blir mittbackar. Detta att döma av dagens träning.

Det här inlägget hade jag tänkt lägga ut för ett par timmar sedan, men min arbetstelefon var het på Staël von Holsteins tid och är inte så bra på att blogga. Hade varit fint med något mer modernt…men man kan inte få allt här i världen.

Vi fick se en hyfsad träning på en bedrövlig gräsmatta någonstans i Istanbul där jag inte varit sedan 2002 då AIK spelade Uefacupmatch mot Fenerbache eller Besiktas eller vilka det nu var. Stryk fick Gnaget i alla fall, men jag hade en trevlig kväll med supportrarna dagen före.

Kennedy svarade för träningens prestation när han framspelad av Källström volleylobbade bollen över Shaaban – klass och kvalitet. Förutom Kennedy tycker jag att Fredrik Stoor och Sebastian Larsson ser pigga ut, medan Marcus Berg är mer anonym utan att göra bort sig.

Jag undrar hur Lagerbäck tänker kring målvaktsfrågan inför morgondagen…att målvakterna får varsin halvlek är givet…men vem ställer han från start? Hur han än gör känns det som en signal i någon riktning.

Hotellet vi bor på förtjänar en känga eftersom det trådlösa bredbandet krånglat sedan i morse och inget har blivit gjort under dagen. Jag gav precis personalen ett ultimatum: ”fixa det inom en timme, annars flyttar vi”. Jag vet inte om det svenska fotbollsdrevet står bakom, men hotet borde få saker att hända.

Här en stilstudie på när mannen som numera går under smeknamnet Blommiga Skjortan (nej, det är ingen indian) smakar på en väldigt stark kycklingrätt och låtsas oberörd:

Lite gammalt men oskrivet skvaller: kring 1997 tog förbundsordföranden Lars-Åke Lagrell en skogspromenad i Torsby med Sven-Göran Eriksson. Lagrell ville känna på möjligheterna att få ”Svennis” som förbundskapten för landslaget. Men ”Svennis” hade precis fått ett erbjudande av Lazio som skulle ge honom mer pengar än alla hans tidigare kontrakt tillsammans, så något konkret erbjudande la Lagrell aldrig fram. Jobbet gick så småningom till Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck och resten är historia. I modern tid finns bara två personer som tackat nej till konkreta erbjudanden att ta över landslaget, den ene är Benny Lennartsson – men vem är den andre?

(Rätt svar belönas med mycket ära, för denna är inte lätt).

Andreas Isaksson var inte på sitt bästa humör när han mötte media i dag. Å andra sidan är han väldigt sällan på sitt bästa humör så jag vet inte om det var någon större skillnad egentligen.

En världsmedborgare som Lars i Costa Rica berättade en gång att det finns två städer han aldrig kör bil i – Kairo och Istanbul. Det finns ingen anledning att protestera. På gatorna utanför vårt hotell utkämpas ett ständigt pågående krig, och som i alla krig är det få vinnare och många offer.

Shaaban
–
Nilsson, Majstorovic, Hansson, Safari
–
Larsson, Svensson, Källström, Kennedy
–
Elmander, Rosenberg

Kan det bli en annan startelva mot Turkiet?

Ja:

Isaksson
–
Nilsson, Majstorovic, Hansson, Safari
–
Larsson, Svensson, Holmén, Källström
–
Elmander, Berg

Vi hade en kvart på oss vid mellanlandningen och fick sträcka ut ordentligt mellan gaterna. Min erfarenhet säger att flyger man SAS måste man alltid räkna med att planet antingen störtar eller blir försenat. I dag var det en halvtimmes försening, då var det ingen fördel att bara ha 45 minuter på sig i utgångsläget. Duracellkaninens väska blev kvar i Schweiz, själv var jag rutinerad nog att ta med allt bagage på planet (ska hela sanningen fram reste jag med lite bagage och mina två handväskor fick plats i planet).

I Zürich hamnade vi på samma flight som Dusan Djuric och Daniel Majstorovic, men de såg vi inte mycket av eftersom landslagslirare till skillnad från journalister flyger första klass.

Sitter nu på hotellrummet och skriver och besällde precis upp en Kebab Ipek. Är det något turkarna är bra på så är det Kebab. Jag var på gränsen till tårögd när jag insåg att tallriken var tom.

Rami Shaaban till Hammarby blir den tyngsta värvning ett Stockholmslag gjort sedan…Djurgården ryckte åt sig Kim Källström?

Manchester City missade att ta med Andreas Isaksson i skrytet om sina landslagsspelare på egna hemsidan. Men det hade sin förklaring och berodde kort och gott på ett misstag från en kanslist. Tror man att kanslisten gjorde detta för att ”frysa ut” Isaksson är man snett på det. Ibland är vi journalister lite väl konspiratoriska och ser ”worst case scenario” direkt. Å andra sidan; med tanke på hur många halvsanningar och trekvartslögner man matas med av makten är det i många fall en förutsättning att snabbt kunna se igenom rökridåerna.

I dag blir det tidig sänggång, ska lägga mig i badkaret först, det gör jag alltid på hotell eftersom jag saknar badkar hemma i Solna. Boken blir Roslund & Hellströms senaste Flickan under gatan, sedan eventuellt ett avsnitt 24 iklädd den vita, mjuka morgonrock som jag precis upptäckte i hotellets badrum och inget mer.
I morgon presskonferens, landslagsträning, egen träning och sedan Istanbul by night utan fylla och fajt. Bank har haft i uppgift att boka ett bättre bord med utsikt över Bosporen och är det något han kan, så är det att hitta bra restauranger. Vi får se om han levererar igen.

Olof Mellberg till Juventus, övergången sker i juli, känns som den absolut bästa lösningen för Mellberg själv, inte minst ekonomiskt, samt för det svenska landslaget. En flytt nu direkt hade varit en omställning och liten chansning inför EM. Såg Mellberg mot Blackburn i lördags och han var bra som högerback. Kan inte tänka mig att det påverkar särskilt mycket att han inte spelar på ordinarie positionen, snarare utvecklande.

PunktSE är en trevlig liten tidning, det har jag alltid tyckt, men i dag ångrar jag att jag läste den. Artikeln handlade om hufvudstadens råttor som blir ett allt större problem. Anticimex får i snitt hundra sanneringslarm i veckan. ”Stäng toalettlocket efter dig. Råttor kan simma och har de tidigare hittat en väg till föda genom toaletten hittar de den igen”, varnar PunktSE.
Brr…fy fan.
Som alla vet är Solna ett råttillhåll utan dess like så nu blir det hem för att gaffa fast locket.

Finns det någon läsare av den här bloggen som kan förklara för mig varför snus och cigaretter får säljas överallt men nikotintuggummin bara finns på Apoteket? Nä, tänkte väl det.

I morgon presenteras truppen till landskampen mot Turkiet men om den har jag redan uttalat mig.

Till sist; den här omröstningen är begåvad humor på hög nivå.

När Andreas Isaksson helt plötsligt går ut och bekräftar att Galatasaray lagt ett bud i en journalist/agent-dealad artikel kan vi bara vara helt säkra på en sak: han vill absolut INTE till Galatasaray men är så iskall på marknaden att han kanske blir tvungen. Genom sitt uttalande hoppas han väcka eventuella andra intressenter, som alltså inte är så många. Det är väl typ Trelleborg och någon klubb till. Jämför Isakssons agerande med till exempel Olof Mellberg som inte sagt flaska, det behöver han inte. Jag tycker att ”Isak” borde köra en vår i TFF, följa upp med ett bra EM och sedan få ett bättre erbjudande.

Efter Super-Bosses snedsteg på Heartbreak Hotel (stället finns alltså på riktigt?) undrar jag egentligen bara en sak: om det nu är sant som han säger, att han drack ”två öl, två snaps och 2-3 gin tonic”, så är Super-Bosse antingen väldigt lättpåverkad – eller också är det bra klös i groggarna på Heartbreak. Nån som smakat?

Konkurrentens ende krönikör ”förutsätter att Behrang Safari är med i truppen mot Turkiet”. Han kunde lika gärna skrivit ”jag begriper mig inte på fotboll, men jag har en jävligt bra penna”.

…och den här rösten, vem är hon?

Danmark? Handboll? När blev det så?

Domaren som dömde bort Zlatans mål mot Udinese kan inte känna sig helt nöjd med tillvaron när han slår sig ner framför tv:n i kväll för att se sekvensen. Herregud, Zlatan gör ju inget fel i någon av närkamperna.

…däremot var han rätt på Cesars utvisning, men den hade en blind prickat.

Barack Obama krossade för övrigt Hillary Clinton i primärvalet i South Carolina (56 procent mot 27).

Följde faktiskt handbollen i går kväll som var grymt spännande. Eftersom jag inte vet så mycket om handboll ger jag fan i analysen och drar en anekdot från min egen tid i Sävehof i stället:

Jag var runt 13-14 när jag insåg att jag var en ganska skaplig handbollsmålvakt…totalt orädd vilket ju är en bra egenskap. Så jag började träna med Henrik ”Sigge” Signell och de andra stjärnorna i min årgång.
Det här var på den tiden linser ännu inte hade uppfunnits och jag stod alltså i målet med mina flaskbottnar till brillor som gick sönder titt som tätt när jag spelade fotboll och ännu oftare i handboll…eftersom jag alltså var målvakt.
En träning skulle tränaren demonstrera ett hoppskott och sa till mig att ställa mig bredvid målet.
– Så att jag inte skjuter sönder dina glasögon, sa han och skrattade rått men hjärtligt.
Sagt och gjort, jag ställde mig bredvid målet, tränaren hoppade och sköt – men på utsidan av stolpen och rakt i min planet.
När jag kom hem den kvällen sa morsan till mig att ”nu blir det inga fler glasögon, det kostar för mycket” och jag fick vänta fram till jag var 24 bast och hade fast jobb på Slitz innan jag ägde ett par gliser igen, typ.

Så kan det gå.

Cred till Bajen-bloggen …gronvitasidanupp! som skakade fram nyheten om att FC Midtjylland rycker i Petter Andersson. En nyhet jag själv följer upp i Sportbladet i dag. Tycker att bloggaren är överdrivet självkritisk när han senare halvt sågar sin egen nyhet…han satte ju trots allt fingret på att något är på gång, och skulle det sedan inte bli så är det väl inte hans fel…eller? Jag menar…spekulationen gällde ju inte att Usama var gripen.

Har blivit ett himla rabalder efter mitt avslöjande i onsdags att SvFF skickat ut en varning om norrmannen Terje Liveröd och hans spelaraffärer i Sverige. Jag skrev om Liveröd redan för ett år sedan, nu vaknade förbundet, men i går gick norrmannen till motangrepp i konkurrenten, så nu blir väl de först med nyheten om näste argentinare till AIK.

Så kan det också gå.

Pratade precis med en lätt bakfull Niva, nyss hemkommen från London och Tottenham-Arsenal i ligacupen.
– De vann va?
– 5-1 för fan!

Bosse Nilsson tar över Helsingborg och det är naturligtvis en paniklösning, men förmodligen en bra paniklösning eftersom HIF inte lyckats locka någon tränare. Det man möjligen kan reagera på är att det var sportchef Nilsson som hade uppdraget att hitta en ny tränare – och han hittade tränare Nilsson. Men men…det kommer väl något nytt till sommaren.

Sverige möter Ukraina och Slovenien i genrepen inför EM och jag kan tänka mig att Lagerbäck är nöjd med Ukraina som motståndare…kanske inte lika nöjd med Slovenien.

Annars? Tja, ”Foppa” har gått på is och handboll på TV, snart hög tid att gå hem för att lägga sig i soffan framför några 24-avsnitt. Tänkte knäcka säsong tre för att sedan gå på Californication. Alla tipsar ju om den.

Äntligen hemma efter många om och men. SAS-flyget från Heathrow var givetvis försenat, vi satt och väntade i kabinen i en och en halv timme medan piloten fixade sin syrgasmask och jagade slottid.

Väl uppe i luften lät han hälsa via högtalarna att vi i economy kunde få köpa smårgåsar och kaffe av flygvärdinnorna – tänk jag som trodde att SAS skulle bjuda på brödbiten efter ha försenat ett hundratal passagerare, men icke.

SAS ligger just nu på tredje plats på min topp tio-lista över sådant som ofta gör en irriterad, för att inte säga förbannad, tätt följda av min trådlösa router som måste ha rostat igen av två veckors semester.

På Heathrow köpte jag i alla fall Sicko, Gudfadern-boxen och Deliverance för knappt 400 kronor, samt en bättre femtonårig Laphroaig. Att utöka min samling med dessa guldkorn gjorde mig på något bättre humör.

Till sist ett mejl från farsan:
Hej Robert!
Skönt att du är hemma igen!
Ja dessa korkade amerikaner! Den romen måste ha varit gudomlig! Kan du inte gå till USA:s ambassad och få ersättning, eller att de flyger in en likadan flaska med diplomatpost. Då kan vi ju få njuta av den ändå! Värt ett försök i alla fall.
/Farsan

Nu ska det bli skönt att sova.