Det blev inte 1-1, det blev inte ens 2-2, det blev 2-1 till Italien och det är klart att man kan säga att det var orättvist men samtidigt; visst är den italienska fotbollen underbar på sitt sätt med maskningar, extremdefensiv och två kliniska avslut på två målchanser. Det är fotboll på sin spets, som handlar om att vinna.

”Såga filmaren Pontus Wernbloom”, skriver folk. Tänker jag absolut inte göra. Filmningar är en del av spelet, jag hyllar Wernblom för att han fick Balotelli utvisad. Mer sådant så kommer det att gå bättre för våra landslag, vi måste vara lika cyniska som våra motståndare.

Jag sågar Jörgen Lennartsson i stället: varför stod Sverige kvar med fyrbackslinje mot en halv italiensk forward i andra? Varför byttes en vänsterback in mot en mittfältare vid underläge 0-2? Tycker i och för sig att Martin Olsson gjorde ett bra inhopp men någon fruktad målskytt är han knappast.

…det där var förresten ingen sågning, mer några frågetecken.

Jag tror det var Bjärsmyr som sa det efteråt: ”Vi har spelat två matcher och varit det bättre laget i båda. Därför känns det rätt bra inför Serbien-matchen”. Det här sa Bjärsmyr innan vitryssarna gick och spelade 0-0 Serbien. Det ser alltså ganska ljust ut för det unga landslaget.

Å andra sidan; i EM 2008 räckte det med kryss mot Ryssland, ni minns hur det gick. Inte alls.

Å tredje sidan; Serbien springer inte lika snabbt och mycket som ryssarna. Inte alls.

Blev en hel del artiklar till tidningen, skickade den sista precis. Klockan är snart halv två och NU ska jag gå och lägga mig. Ve den som väcker mig före halv tolv.

Jag tror på 1-1 i dag. Jag tror inte som många andra att 5-1-segern stigit spelarna åt huvudet, inte när det är Italien som väntar, jag tror enbart det ger positivt energi och med den ska Wernbloom och kompani greja minst ett kryss.

Vitryssland visade sig vara en ganska beskedlig motståndare, klart sämsta laget i den här turneringen.

Ändå imponerande av Sverige att göra 5-1 och de offensiva spelarna ska hyllas, men att offensiven är stark visste vi sedan tidigare.

Mot Italien sätts backlinjen på prov, en backlinje som kunde kommit bakfulla till kvällens match utan att göra bort sig, så blekt var Vitryssland och så effektivt stoppade Wernbloom och Gustav Svensson upp många anfall.

Wernbloom stod för showen i mixade zonen. Plötsligt kom han på när matchen mot Italien spelas.

– Synd att det är på midsommarafton.

Vadå då?

– Om det inte varit mästerskap, då jävlar…ha ha ha.

Det är ju tidig match, gott om tid efteråt, dessutom är ni vara klara för semifinal om ni vinner.

– Aj aj aj, då ligger ni där med era kameror i någon buske.

Kanske inte lika klassiskt som Glenn Hyséns ”Det här är ju kuken, nu ska jag supa mig kanon på midsommar” efter VM 1990-fiaskot, men ett gott försök.

Mina fem:

1. Pontus Wernbloom – stenhård i mittfältskampen.

2. Marcus Berg – kloka löpningar, kliniska avslut.

3. Gustav Svensson – 90 procent (!) av hans passningar gick rätt. Bäst i EM?

4. Rasmus Elm – spelar på en nivå som är lite högre än alla andras.

5. Rasmus Bengtsson – med i A-landslaget till hösten.

Startelvorna bekräftade och att vi tog den svenska var kanske ingen större skräll – vitryssens hade jag däremot inte många rätt på.

Bad några journalisterna om hjälp i går kväll men den elva de trodde på är alltså inte i närheten av den officiella – missar målet på fyra spelare. Är de kanske i maskopi med mr Kurnenin?

Men ”den där nummer sju” är på planen och högeryttern Mikhail Afanasiev är lagkapten, alltid något. Återstår att se om han är så slö i hemjobbet som Reine Almqvist lär ha visat videosekvenser på.

Dagens mejl:

”Tjena Robert! Hade en spektakulär helg där jag faktiskt klippte alla avsnitten av Laul Calling. Har inte sett det innan, men gillade programformen skarpt. Tyckte att det blev ännu tightare och vassare med säsong två och framförallt där ni blandade Aftonbladets experter med gäster som Hasse Backe. Hoppas verkligen att det fortsätter med fler säsonger! Hälsningar Morten”.

…nog för att man hört om folk som drar hela 24 på en helg men 23 raka Laul Calling…den var ny helt klart.

Konkurrenten blåser på med SKRÄLLEN i startelvan när Emil Johansson spelar i stället för Martin Olsson i ett U21-EM. Vi har också att Emil spelar men presenterar det på ett lite mer balanserat sätt, kan jag tycka. Redan när truppen presenterades tyckte jag och många med mig att Emil var det naturliga valet som vänsterback och så blev det också – hur kan det då vara en skräll?

Förbundskaptenerna valde mellan Wernbloom och Harbuzi, jag hade gärna sett Harbuzi i stället för Gustav Svensson enligt devisen ”släpp lirarna loss, det är U21” och därmed haft både Wernbloom och Harbuzi på planen. Men i stora drag är det ändå en ganska klok laguttagning kan jag tycka.

Varje gång de vitryska journalisterna ställer en fråga till sin förbundskapten Yuri Kurnenin reser de sig upp. Jag vet inte riktigt vad det handlar om.

…om vi ska börja ställa oss upp inför Gråskallen? Nja, tror inte det.

I alla fall, mr Kurnenin nämnde tre svenska spelare att se upp med: Toivonen, Bajrami, Berg. Sveriges tre bästa. Då slog det mig att han kanske inte vet vem Rasmus Elm är? Elm har inte lirat U21 på länge och gjort raketkarriär i Blågult.

Jag ska erkänna att jag har väldigt svårt att bedöma hur bra Vitryssland är. Om jag ska avlägga ett tips får ni ta det för vad det är – jag säger 2-0 till Sverige. Men då är hjärtat med på ett hörn och vi ska inte glömma att vitryssen kommer med ett gäng luriga spelare med Sergei Kryvets i sptsen – eller ”den där nummer sju” som man skulle kunna kalla honom.

Två dagar kvar till Sveriges EM-premiär och på träningen i dag tränades på den startelva som ska ska spela mot Vitryssland – om Jörgen Lennartsson nu inte luras med oss.

Så här verkar den bli i dagsläget:

Dahlin

Lustig, Bjärsmyr, Bengtsson, Johansson

Elm, Wernbloom, G. Svensson, Bajrami

Berg, Toivonen

Det stora frågetecknet är platsen Zlatan Ibrahimovic inte har mycket till övers för; vänsterbacken. Där kan jag mycket väl tänka mig att Martin Olsson går in.

Ingen Labinot Harbuzi alltså men när Bank och jag konfronterade honom om den hårda konkurrensen öppnade han för en helt ny väg in i startelvan (som bakgrund vet ni att Labinot och Emir Bajrami brukar kasta spjut med Tommy Söderbergs platststolpar).

– Om det så behövs får jag sätta ett spjut i Wernblooms fot.

…men eftersom Harbuzis kastarm inte är i närheten av till exempel Emir Bajramis kom Bank på att inkastspecialisten Rasmus Elm borde kunna dra iväg två spjut på en och samma gång och slå ut både Wernbloom och Gustaf Svensson, då skulle Harbuzis plats vara helt klar.

…allt detta sagt i den skämtsamma och öppenhjärtiga ton som råder i U21.

En tropisk regnstorm drog genom Halland samtidigt som jag styrde den fullastade Forrrden mot åsen med Bank, miss Modin och Vikingstad sovandes i bak- och framsäten.

Framme på Örebäcksvallen såg vi två ensamma personer ute på gräsplanen i hällregnet med konor och västar: Tommy Söderberg och Mats Svensson.

Så klart.

Nu börjar U21-äventyret och jag ser fram emot det. Om inte annat ska det bli jäkligt kul att träffa Mats Svensson igen.

Till sist; Simon Bank (chefskrönikör), Marcus Leifby (liverapportör) och jag (Robert Laul) går nu ut som publikation och kräver att det slutar regna, så här kan vi inte ha det. För landslagets skull. För fotbollens skull. För folkets skull. Sluta regna, och gör det omedelbart.

Jag är inte den som brukar säga ”vad var det jag sa” men den här gången kan jag inte låta bli:

11/5 2009 Robert Laul: Bygg EM-laget runt Harbuzi!

5/6 2009 Det nya landslaget vinner efter drömmål av Harbuzi.

…en läcker liten solorajd och ett hååårt skott sänkte Polen. Se det här.

Bygg U21-laget runt honom.

Stentuff men inte helt omöjlig grupp för det svenska U21-landslaget, är min spontana reaktion: Italien, Serbien och Vitryssland. Men den andra är minst lika jävlig – favoriterna Spanien samt England, Tyskland och stackars Finland som gör sitt första mästerskap.

Vi går på djupet med U21-EM i fredagens Laul Calling. Jag tror på U21-EM. Jag tror det kommer bli bra med folk på matcherna och stort pådrag i medierna. Jag ser fram emot att göra mästerskapsrejset på hemmaplan. Vad tror ni – EM för påläggskalvar, på eller av?

Intressant dag annars då jag jobbat med TV-programmet, skrivit en krönika till S (Sportmagasinet), skrivit på bloggen, för nätet samt en nyhetsartikel till morgondagens papperstidning. Jag har alltså producerat material som publiceras i fem olika kanaler under i princip ett och samma dygn. Jag vet att vissa skrävlar om att de är framtiden…men jag skriver inte det här för att skryta, dagens verk är inga stora prestationer…men det kanske ger en intressant bild av hur framtidens journalister kommer att arbeta – ett slags multijournalister.

Apropå det så kom vår medlemstidning Journalisten med posten i dag. Där berättar DN-Esk om en begynnande utbrändhet. DN-Esk är en go gubbe, nu ska han vila i tre veckor, jag hoppas att han snart är på fötter igen. Däremot förstod jag inte riktigt ingressen i artikeln om honom: ”Han är sportjournalisten som gärna tar i de stora kontroversiella frågorna”. Då undrar man vilka stora kontroversiella frågor vi andra knappt vågar röra men som DN-Esk aldrig ryggar för?