Det är bara att buga och bocka och tacka för underhållningen.

VM:s bästa match, mellan VM:s bästa lag.

Var det någon som såg en felpassning? Ett enkelt misstag? En vårdslös tackling? En filmning? Det missade i så fall jag. Inte så många målchanser kanske, men det berodde på kvaliteten åt andra hållet. 

I dag var laget som inte varit särskilt bra tidigare under VM det bästa laget. Men det hjälpte inte. Det fick ändå avgöras på en fast situation. En fast situation kunde lika gärna avgjort åt andra hållet.

Jag kan tycka att Tyskland var lite för försiktiga, hade lite för stor respekt, lät sig tryckas lite för långt tillbaka en stor del av matchen. Men samtidigt vet man inte hur fan det här hade sett ut om tyskarna bjudit upp till dans från start mot det så oerhört bollskickliga Spanien.

Det är klart att Tyskland saknade Müller – tänk Müller få Kroos läge på Podolskis inlägg…och hade haft mer mod i sitt anfallsspel med honom på planen, men det går inte att säga något annat än att Spanien vann rättvist. Trist som fan att Tyskland är ute men det är annan sak. Vi får lyfta på hatten för Puyol och…ja framför allt Puyol. Och del Bosques val att spela Pedro i stället för Torres.

…men såg ni när Puyol var på väg tillbaka efter en hörna, fick ett instick i position mellan tyskt mittfält och backlinje och blev så förbannad att han skickade bollen hela vägen hem till Casillas? Humor.

Nu står vi inför en historisk final. VM kommer att få en ny vinnare. Den vinnaren är med all säkerhet samma vinnare som i dag.

Ska vi sätta en slant på 1-0?

…eller vi kanske ska vänta tills vi vet vad bläckfisken Paul säger.

Vem som vann matchen-i-matchen, Villa vs Klose? Tja, ni såg väl vem som jagade vem efter tröjbyte efteråt.

Likt elefanten i Khao Lak, som flydde upp i bergen långt innan tsunamin nådde stränderna, känner jag redan mullret i marken.

Av 44 fötter.

Från 22 spelare.

Likt svalan, som flyger högre vid högtryck, känner jag att något ska lyfta.

Två lag.

En vinnare.

Mest av allt känner jag mina egna nerver.

Min kompis Kalle, som hejar mer på Tyskland än Sverige, är lugnet själv.

Ett betryggande lugn?

Ett bedrägligt lugn?

– Sidled står mot djupled, en tjur mot en örn, det kan bara sluta på ett sätt.

Säger Kalle men lägger till:

– Om vi får första målet.

En tyskvän som garderar sig värre än den värsta journalist är inget gott tecken.

Det får bli en bön:

”Fader Franz, som är på läktaren.
Helgat varde Deutchlands namn.
Tillkomme ditt rike, det fjärde.
Sky din Villa,
såsom framför Schweinsteiger så ock bakom.
Vårt dagliga mål giv oss idag,
och förlåt oss Müllers skulder,
såsom ock Torres förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i sidledsspel
utan fräls oss ifrån Xaviniesta.
Ty riket är Kloses och makten och härligheten under straffsparkar.
Löw.”

M. I. R. O. S. L. A. V.  K. L. O. S. E.

MÅLVAKT: Robert Green, England.

BACKLINJE: Otamendi, Argentina, Cannavaro, Italien, Vidic, Serbien, Evra, Frankrike.

MITTFÄLT: Ribery, Frankrike, F. Melo, Brasilien, Ronaldo, Portugal.

ANFALL: Anelka, Frankrike, Rooney, England, Gilardino, Italien. 

COACH: Domenech, Frankrike.

Ett tag i början av andra halvlek kändes det inte riktigt som den här turneringen skulle överleva längre. Uruguay i VM-final…nja, helst inte.

Hade Uruguay vunnit detta, och sedan fått Spanien i final, då hade jag bokat biljett till Sex and the City II på Heron City 20.45. Nu finns fortfarande chansen att vi får en värdig final mellan Tyskland och Holland. Eller så bli det en okej final mellan Spanien och Holland.

Matchen då? Nja, förutom tre vackra mål en gäspning till semifinal. Uruguay hade en stark period efter sin kvittering och en bit in i andra halvlek. Holland var skakade och klart störda av den höga press de ställdes emot. Men Holland har i Robben, Sneijder och Kuyt (jag vill nämna honom också) klasspelare som kan vända den typ av psykologiska underlägen man försatt sig i.

Efter det turliga 2-1-målet var det aldrig något snack, och definitivt inte efter Robbens svettiga 3-1-nick, en panna i klass med brasse-Juans mot Chile. 

Okej då, det tände till på övertid, framför allt då domaren vägrade blåsa av.

Då kom också matchens prestation: van Persie blockade en halvvolley från tre meter med höger kind för att sedan jogga vidare som om han inte alls blivit knockad av Mike Tyson.

Vi gratulerar Holland till sin första VM-final sedan 1978. Nej, jag trodde inte de skulle nå så här långt. Men i dag visade de – i perioder – sin offensiva klass.

För första gången under den här turneringen.

…enligt mig.

Överlever det semifinaler och finalen – och har jag missat någon?

MÅLVAKT: Neuer, Tyskland.

BACKLINJE: Lahm, Tyskland, Lugano, Uruguay, Carvalho, Portugal, Coentrao, Portugal.

DEFENSIVT MITTFÄLT: Schweinsteiger, Tyskland, Annan, Ghana.

OFFENSIVT MITTFÄLT: Mûller, Tyskland, Özil, Tyskland, Sneijder, Holland.

ANFALL: Villa, Spanien.

COACH: Löw, Tyskland.

BÄNKEN: Kingson, Ghana, Maicon, Brasilien, Bruno Alves, Portugal, Khedira, Tyskland, Robinho, Brasilien, Forlan, Uruguay, Klose, Tyskland.

Det sägs att Tyskland alltid vinner till slut. I semifinalsammanhang stämmer det hyfsat bra. De har spelat elva semifinaler i VM-historien och vunnit sju. I finalerna har det däremot inte gått lika bra, tre vinster på sju försök, Tyskland vinner ”bara” drygt 40 procent av sina finaler jämfört med drygt 60 procent av sina semis.

Spanien har aldrig spelat semifinal i ett fotbolls-VM vilket talar emot dem. En ännu större fråga är var Spanien står. David Villa har burit laget på sina axlar, lagkamraterna har inte imponerat spelmässigt så här långt. Ändå lever myten om ”det roliga” Spanien kvar. Vi väntar i match efter match på att de ska blixtra till, få igång sitt tiki-taka. Men hittills icke.

Ändå känns semifinalen öppen. Tyskland saknar Müller, Villa gör minst ett mål och Tyskland gillar inte att hamna i underläge (läs; Serbien). Fajten Lemurerna vs Lauler är oviss (nåja).

I den andra semifinalen räknar jag kallt med att Holland vinner. Uruguay saknar Suárez och ett knippe mittbackar och har – om man ska vara ärlig – haft en lätt väg. Grupp A visade sig vara en av VM:s svagaste med ett Frankrike som imploderade av intre stridigheter och en värdnation svagare än förväntat. Endast Mexiko stod för ordentligt motstånd. Sedan knapp seger mot Sydkorea (L L L) och en ännu knappare mot Ghana (L L L L). Nu ställs de mot sitt första L L L L L-motstånd. Ja, det är bara att erkänna att Holland är klart starkare än jag trodde från början – går man till semifinal i VM efter att ha slagit ut Brasilien tillhör man givetvis de bästa.

…eller är traditionens makt så stor att Uruguay upprätthåller världsordningen med att europeiska länder aldrig vinner VM som spelas utanför Europa? Det hade i så fall varit VM-historiens största sensation.

I alla fall sedan 1950 då samma Uruguay vann VM i Brasilien. Vi kanske ser ett tecken i skyn där.

Björn Wesström inledde den här säsongen som sportchef. Sedan blev han tränare. Nu är han assisterande tränare till Alex Miller. Förutom en hel del VM-snack tog vi även upp detta, försäljningarna av Bojan och Mutumba, att AIK-spelarna ska ner i vikt, den för stunden nedlagda brasse-satsningen och en del annat kring AIK. Plus att vi spelar upp ”Gudfadern”-parodin som AIK gjorde inför säsongen.

Spana in Wesströms reaktion i stor skärm här, och i lite mindre nedan…

PS Har ni missat några v de tidigare VM-programmen har ni dem här:

1. Erik Edman L L

2. Tobias Hysén L L L

3. Björn Ranelid L L L L

4. Ola Toivonen L L

5. Kennet Andersson L L L L

6. Patrik Sjöberg L L L

7. Dalil Benyahia L L L L L

8. Thomas Bodström L L L

9. Emelie Ölander L L L L

Herregud vilken fotbollsmatch. Vilket drama. Var ska man börja?

Spanien är i VM-semifinal för första gången (de var bland de fyra sista 1950 men då fördelades medaljerna via ett gruppspel). Men Spanien är i semifinal utan att ha imponerat särskilt mycket. De är där tack vare en man – världens just nu bästa forward David Villa som till och med gjort fler mål än Klose i detta VM, fem stycken. Iniesta är på rätt väg, Xavi också, annars var det återigen det tröga Spanien som vant oss vid under den här turneringen. 

Paraguays insats ska inte förringas. Ett heroiskt, defensivt arbete över hela planen i 70 minuter, sedan orkade de inte jaga kollektivt på samma sätt. Offensivt gjorde de sin klart bästa match. Måste vara bittert att lämna den mållösa.

Carlos Batres från Guatemala är ett namn vi lär komma ihåg ett tag. Domaren regisserade en av de märkligare fotbollssituationer jag sett på den här nivån. Ni såg det själva. Det skilde mil i bedömningsnivån kring de slagna straffarna. Vid samtliga tre tillfällen sprang spelare in för tidigt, men bara en blåstes om. Den enda som blåstes om var den som gick i mål. Skulle någon blåsts om var det Cardozos då spelarna var långt inne i straffområdet. En pinsam domarinsats.

Och varför bytte du hörn, Xabi? Dunkade dundersäkert upp den första i målvaktens högra, bytte sedan till vänster. Och apropå straffar; Spanien skulle haft en till på returen när målvakten Villar rev ner Fabregas. Och apropå straffar 2; såg ni Piquets hjärnsläpp? Så där mycket drar man inte ens i varandra i brottning.

Och sedan målet…jösses…det påminde om den där matchen från VM 1978 när brassarna sköt i ribban fyra gånger i samma anfall eller hur det nu var…här är youtube-länken (1.10 in). Först Pedro i stolpen, sedan Villa stolpe-stolpe in.

Chris Härenstam skrek som om han kommenterade en bandyfinal och den här gången var han helt rätt på det.

Vem sa att årets VM är tråkigt?

Upplagt för Spanien att krångla sig hela vägen till final nu mot ett Tyskland som kommer som favoriter. Å andra sidan kanske man inte ska göra misstaget att räkna bort tyskarna…

Tre europeiska länder är i semifinal i ett VM som inte spelas i Europa. Ett av dem kommer att vinna VM. Kanske blir det till och med ett europeiskt land som aldrig vunnit VM tidigare. Det vore ett gigantiskt trendbrott i VM-sammanhang.