Littorin orkar inte

När det kommer till frågor om anställdas villkor blir den annars ganska aktivistiska Sven-Otto Littorin plötsligt väldigt försiktig. Han tycks till exempel inte förstå varför han besväras med frågor om de thailändska bärplockare som utblottade nu hoppas på något slags upprättelse efter att ha lurats i Sverige.

Det var också under en sky av beklagande som han i dag till sist redovisade hur regeringen tänker handla efter EG-domstolens dom 2007 i det så kallade Lavalmålet, Vaxholmskonflikten.

– Det hade varit oerhört mycket bättre om vi kunnat avstå, sa Littorin.

En mer motvillig förslagsställare får man leta efter, och det är kanske inte så konstigt.

Ingen är nämligen riktigt nöjd med Littorins förslag. Arbetsgivarhökarna på Svenskt Näringsliv hade hoppats på att facket en gång för alla skulle berövas rätten att verkligen ställa krav. Så blir det inte riktigt.

Facken ville att Littorin skulle försvara den grundläggande rätten att kräva lika lön för lika arbete, om nödvändigt med strejkvapnet som påtryckning. Så blir det inte heller.

Facken får behålla rätten till konflikt, men bara på mycket bestämda villkor. Villkor som i praktiken lämnar stora kryphål för den arbetsgivare som vill trassla.

”Inget problem, i alla fall inte i dag”, förklarade Littorin.

Och just det är kanske det största problemet med den flegmatiske ministern, att han inte vill se problemet. För bortom den svenska lagstiftningen väntar arbetet med att försöka förändra reglerna i Europa, så att unionen verkligen kan leva upp till löftet om att bli medborgarnas gemenskap.

Men det är inget Littorin tänker engagera sig i. I dag kändes det mest som han inte orkar.

Ingvar Persson