Lång väg kvar till EU-medlemskap för Turkiet

Efter riksdagens omröstning om folkmordet på armenierna har Turkiet uppmärksammats i Sverige, nu också för landets roll som medlare i frågan om Irans eventuella kärnvapen. Samtidigt är Turkiet ett land med stora interna splittringar och en kaosartad inrikespolitik, inte minst rörande den kurdiska befolkningens rättigheter.

I torsdags föll domen mot Vedat Kurşun, före detta redaktör för Turkiets enda kurdiskspråkiga dagstidning, Azadiya Welat. Han dömdes till 166 år och sex månaders fängelse för medlemskap i en olaglig organisation och för spridning av terroristpropaganda. Kurşun stod åtalad på 103 punkter för att ha undvikit att benämna PKK som ”terroristorganisation” samt för att ha kallat Abdullah Öçalan för ledare i stället för terrorist. Han hotades med 525 år i fängelse, ett straff som kortades betydligt men som fortfarande sträcker sig långt bortom en människas livslängd.

Reportrar utan gränser och Internationella Pressinstitutet har båda gått ut och fördömt domen. Organisationerna håller med Vedat Kursuns före detta arbetsgivare Azadiya Welat om att det rör sig om ett politiskt spel och kräver att Turkiet ska avskaffa de lagar som inskränker landets yttrandefrihet. De påpekar också att domen strider mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter som Turkiet har förbundit sig att följa. 

Turkiet har genomfört stora ansträngningar för att anpassa sig till EUs normer under 2000-talet. Trots detta har den beryktade artikel 301 i brottsbalken, som förbjuder kritik mot bland annat den turkiska nationen, militären och rättsväsendet, inte avskaffats. Och den turkiska antiterror-lagstiftningen används flitigt för att tysta ner just kurdiska tidningar.

Vedat Kurşun må ha fått en ovanligt lång dom, men hans fall är långt ifrån unikt. Enligt den turkiska människorättsorganisationen IHD åtalades 596 personer i Turkiet under 2009 för sina åsikter eller yttranden. Den siffran vittnar om att det är långt kvar till ett turkiskt EU-medlemskap.

Karin Bromander