RUT i en kolonial ordning

Vad vet du om din städerskas barn? Det frågade SVT:s Uppdrag granskning igår och visade ett reportage om hur det välbärgade Europa utnyttjar det fattiga. Västs livspussel mot Östs ekonomiska tvärbroms och höga arbetslöshet.

Tiotusen kronor får en lettisk städerska ut i månaden för att städa i svenska hem. Tvåtusen av dessa drar företaget för delboendet i en lägenhet i en förort. Dessa villkor delas av tusentals kvinnor som för sin och sin familjs försörjning  tvingas överge hem och barn i Lettland, Polen eller Rumänien för att ta ett jobb i till exempel ett till hälften RUT-finansierat städbolag i Sverige.

En av kvinnorna i reportaget berättade at hon inte längre kan få sin tidigare regelbundna ledighet och åka hem – därför att kunderna, de som får sin städning till hälften betald med skattepengar, begärt att ledigheten ska dras in.

Det är säkert skönt att få ett handtag i hemmet och kunna öka sin egen ”livskvalitet”. Men i det Europa som nu är och rakt genom EU:s vackra gemenskapstanke drar en iskall vind av ett slags inre kolonialism. Och RUT:s livspussel läggs inte sällan på socialt snusk.