Motsatsen alltid värre för Lundins

I veckans nummer av affärsmagasinet Veckans Affärer intervjuas oljemiljardären Lukas Lundin, styrelseordförande i Lundin Mining och styrelseledamot i Lundin Petroleum. Han pratar Bildt, Libyen, de fängslade journalisterna i Etiopien och om det finns några oetiska affärer (det gör det inte, menar han).

I intervjun frågas också Lukas Lundin om gruvan Tenke Fungurume i Kongo-Kinshasa som Lundin Mining deläger. Tidningen har tidigare beskrivit hur invånare i en hel by flyttades för att en produktionsanläggning skulle byggas. Lukas Lundins svar är… intressant:

Detta är praxis, det är så alla gruvbolag gör […]. Jag blir så upprörd när jag hör om det här. Du har åkt ner till Kongo, det är klart du kommer att hitta några missnöjda. En massa människor från andra regioner flyttar dit och sedan klagar de på att de inte fått sin del.

När han får frågor kring människor om gruvarbetare som fått dammlunga och lokalbor som kört över av lastbilar med kopparleveranser svarar han: ”Ja, men du måste tänka dig hur det sett ut annars”.

Lundingruppens förehavanden i Kongo har tidigare varit utsatt för kritik. I oktober 2002 hamnar gruppen på en svart lista över företag som FN anser håller på att plundra Kongo på sina naturtillgångar. Då, 2002, hade Carl Bildt suttit i styrelserna för gruppens bolag Lundin Petroleum och Vostok Nafta i två år.

Adolf Lundin – då ledare för Lundingruppen – svarade på FN-kritiken med att ”det hade varit värre om vi inte stått med där” eftersom listan är ”nästan som att läsa en who’s who in mining”.

Det verkar alltså vara ett familjedrag att anse att det alltid är värre att låta bli att tjäna pengar på hemskheter än att tjäna pengar på hemskheter.

Daniel Swedin