Men vad tänker Reinfeldt göra?

Det har varit en hektisk nyhetsdag. I natt meddelades att Kim Jong-Il dött och i morse ansökte Saab om konkurs.

Och klockan 13.30 höll statsminister Fredrik Reinfeldt sitt jultal. Med nio tal genomförda har det blivit ”en av Moderaternas traditioner”, enligt partisekreteraren och förbandet Sofia Arkelsten. Moderaterna bildades 1904.

I årets jultal valde statsministern som så ofta att referera och recensera samtiden. Hans lösning på alla samhällsproblem har blivit att beskriva dem. Ibland blir det okej, ibland blir det riktigt dålig. I sitt tal i Almedalen läste han högt ur OECD:s databas i tjugo minuter.

Nu berättade han om hur han under hösten har varit ute och rest och träffat våldsoffer och människor som arbetar med våldsoffer. Hedersvåld, gatumisshandlar, psykisk terror, oprovocerade käftsmällar vid frukostbordet. Berättelserna från de misshandlade män och kvinnor han mött är skräckinjagande.  Den stumma statistiken från BRÅ är hisnande. 

Men var är Fredrik Reinfeldts politiska svar, vilka politiska konsekvenser drar han? Vad vill han göra i framtiden? Det räcker kanske inte bara med fler poliser och hårdare lagstiftning.

Sina möten runt om i landet kallar statsministern för ”viktiga berättelser”.

Absolut, men sedan då? Hur ska han politiskt se till att inte fler människor hamnar i ”viktiga berättelser” som han kan använda i medkännande tal på Skansen?

Det samhälle Reinfeldts regering bygger är ett samhälle med ökande klyftor, ett hårdare samhälle där fler ”viktiga berättelser” skrivs-

I Aftonbladet i dag kan man läsa att drygt 127 000 ungdomar i Sverige står utan jobb. Under de fem år Fredrik Reinfeldt varit statsminister har antalet arbetslösa ungdomar ökat med hisnande 23 procent. I Stockholm är rekordmånga fast i ett långvarigt bidragsberoende.

Och det pratade aldrig Fredrik Reinfeldt om.

Daniel Swedin