En politruks försvarstal

Just nu duggar bekännelserna från ledande socialdemokrater tätt. Senaste är det Mona Sahlins tidigare stabschef Stefan Stern som på Dagens Nyheters debattsida förklarar förfallet.

Artikeln, som nu heter ”S är på väg att spela bort även de viktiga välfärdsfrågorna” borde kanske ha fått rubriken ”En politruks försvarstal”.

Stern ägnar nämligen sin skrivmöda åt att förklara vad som gick fel under den förra mandatperioden.

Till en början ingenting, visar det sig. Väljarna visade väldig entusiasm för det av Stern och Sahlin introducerade rådslaget. Opinionssiffrorna nådde rekordnivåer i ivrig förväntan på nyorientering.

Sedan gick å andra sidan nästan allt fel. Och mest fel blev det när envisa socialdemokrater vägrade acceptera att Sahlin bildade pakt med Maria Wetterstrand för deras räkning. En slem plan för att förhindra politisk förnyelse, antyder Stern.

I hans – och Sahlins – värld är det samarbetet med Vänstern som stoppat en blomstrande rödgrön regering. Historien skulle kunna beskrivas lite annorlunda, men det får bli en annan gång. Stern beskriver säkert hur han såg det politiska landskapet från sin utsiktspunkt bakom skrivbordet på partiexpeditionen.

När han kommer till slutet för dagen måste jag dock fråga mig hur den tidigare superstrategen tänker. Stern tycks nämligen – helt korrekt – tycka att Socialdemokratin illa nytjat skandalerna kring de privata företag som tjänar pengar på vanvård av våra äldre.

Men slutsatsen är inte att socialdemokratin ännu sliter med samma undanglidande inställning till välfärdens profitörer som till exempel Kristdemokraterna. Problemet är inte att partiets företrädare säger sig vara för vinst, men inte för vinstintressets konsekvenser.

Nej för Stern är problemet ett annat. Caremaskandalen har fått socialdemokratin att svikta i sitt försvar av privata vårdkoncerner och riskkapitalistiska placeringar.

Det är tydligen det han menar med viktiga välfärdsfrågor, att försvara Caremas vinster.

Så är det kanske. Men inte låter det så pragmatiskt att försvara att blöjor ska återanvändas för att pressa kostnader, eller att gamla ska få ligga på golvet därför att det fattas sängar? Och om sanningen ska fram låter det inte som så mycket till politisk strategi heller.

Ingvar Persson