Hovreportrarna försvarar Bildt
I en monarki uppkommer det alltid en anda av undersåtlighet, som icke är fria medborgare värdig. Kring konungen med Guds nåde och hans anförvanter har i alla tider uppblommat en rik flora av servilitet och inställsamhet, kryperi och allsköns fjäsk. Denna undersåtlighet kräver sina offer i de bästa kretsar.
– Vilhelm Moberg 1955 ”Därför är jag republikan”
Varför leds tankarna osökt till Carl Bildt?
Vet inte. Kanske för att Expressen på nyhetsplats utropar att frigivningen av Martin Shibbye och Johan Persson var:
kanske alliansregeringens största framgång den här mandatperioden.
Kanske när kritisk granskning blir att läsa Carl Bildts blogg, och berätta vad som står på den.
Kanske när man läser DN:s ledarsida. Exempelvis när de efter att rapporten om övergreppen i Sudan kom 2010 slog fast:
Anklagelserna i rapporten är till stor del så fluffiga att det är svårt att se att det skulle finnas någon grund för att väcka åtal.
Detta var alltså DN:s kommentar till den rapport som föranledde internationella åklagarkammaren att inleda en förundersökning om folkrättsbrott för det som hände under Lundins framfart i Sudan under den period då Carl Bildt satt i bolagets styrelse.
DN föreslår istället kreativt att Mona Sahlin borde ta time out, eftersom hon satt i regeringen samtidigt. De passar även på att försvara oljebolaget Lundin:
Sett ur ett annat perspektiv kunde vägbygget ha kallats ett biståndsprojekt.
Jo, och ur Lundins eller Bildts perspektiv kan man se många saker. Vill man till varje pris försvara makten finns alltid gott om argument. Fråga bara Wilhelm Moberg.
I dag går Hanne Kjöller på DN:s ledarsida till frontalangrepp mot mig och några till som kritiserat Carl Bildt. Jag bedriver partipolitik, är temat. Beviset är att jag fram till 2010 arbetade på Socialdemokraterna.
Svaret är ja, jag är socialdemokrat. Aftonbladet har en oberoende socialdemokratisk ledarsida.
Ett sakligt problem med Kjöllers argument är dock att i den här frågan tycker inte socialdemokraterna som vi.
Socialdemokraterna har kallat Carl Bildts agerande ”exemplariskt”.
Vi har kallat det helt andra saker.
Men bortsett från bristen på logik är Hanne Kjöllers angrepp typiskt för de borgerliga debattörer som nu försvarar och urskuldar Carl Bildt. All kritik tolkas som majestätsbrott, alla frågor ses som partiska, allt ifrågasättande som under hans värdighet. Allt besvaras med personangrepp på de som ställer frågorna.
Men jag vill fortfarande veta vad som händer i det slutna Ogaden och Lundins och Carl Bildts roll i det hela. Jag vill fortfarande ha svar på varför det tog så lång tid innan Sveriges regering började agera kraftfullt. Jag vill fortfarande veta hur kopplingarna mellan utrikesdepartementet, den etiopiska regeringen och Lundingruppen sett ut och ser ut i dag.
Varför leder Vilhelm Mobergs kritik av monarkin tankarna till Carl Bildt?
Kanske därför att vissa tidningar skulle spara både tid och arbete på att låta Carl Bildt skriva ledartexterna själv.
Anders Lindberg