”Fascismen är borgerlig”

dff
Herbert Tingsten. FOTO: Wikimedia Commons.

Karin Pettersson skriver i dag att ”högerns hejarklack” saknar ryggrad i en text som, bland annat, behandlar Per Wirténs kommande biografi över professorn, publicisten och liberalen Herbert Tingsten.

Tingsten var – utöver chefredaktör på Dagens Nyheter – en av landets främsta idéanalytiker och som sådan författade han 1936 skriften ”Nazismens och fascismens idéer”.

Boken är alltså en analys från den tid då fascismen och nationalsocialismen ännu inte hade visat vad de verkligen gick för. Den så kallade Kristallnatten hände först två år senare, världskriget skulle dröja tre år och öppnandet av Auschwitz låg fyra år bort.

Med anledning av Petterssons text i dag finns det anledning att citera ur Tingstens inledning:

Fascismen är nationell i den meningen, att den nationella eller statliga samhörigheten förklaras vara avgörande. Målet är denna stats bevarande och stärkande i förhållande till andra stater. Då den nationella gemenskapen upphöjs, nedsätts på samma gång betydelsen och värdet av varje annan gemenskap. Den samhörighet, mot vilken den fascistiska diktaturen vänder sig, är den på den sociala ställningen beroende – i nationalkänslans namn vill man utrota klasskänslan. Med klasskänsla menas då främst den känsla av gemenskap, som förelegat inom den socialistiska arbetarrörelse, vars krossande framstått som fascismens huvuduppgift. Klassmotsättningarna ska enligt fascismen utplånas utan att den ekonomiska ordning, av vilken de betingas, väsentligt förändras.

Fascismen är borgerlig: den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av av de borgerligt, antisocialt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning. Ett vagt antikapitalistiskt, ”socialistiskt” drag finns visserligen i nationalsocialismen och den italienska fascismens tidigare propaganda, men i rörelsens praktiska politik och ideologi har detta drag ringa betydelse.

Daniel Swedin

Senaste inläggen