Jag hoppas att inte försvarsministern ljuger nu

Uppdrag granskning igår var på många sätt en kalldusch.

Efter skandalen med vapenfabriken till Saudiarabien som ledde till förre försvarsministerns avgång inträffar nu nästan exakt samma sak igen.

Återigen Totalförsvarets forskningsinstitut, återigen skumma bulvanupplägg som ska skapa avstånd mellan regeringens myndigheter och affärer som är oetiska/olagliga och återigen dessa halvsanningar och lögner från FOI:s ledning.

PR-nestorn Paul Ronge skriver idag läsvärt om att ”Lögnen är krishanteringens självmordspiller”.

Så är det.

Det var inte affären i sig som fällde Sten Tolgfors (M) utan alla rökridåer, hemligstämplar och osanningar.

Till slut visste ingen vad som var sant och inte, allt var rök och speglar.

I Aktuellt igår tog försvarsminister Karin Enström de första stegen längs samma väg. Hon svarade inte på frågorna, upprepade mekaniskt svar på frågor ingen ställde och trasslade in sig.

Intervjun väcker frågor. Var det hon sa sant, eller bara en del av sanningen? Och vad visste hon, egentligen?

En regering som suttit länge blandar till slut ihop sina egna intressen med landets, parti och stat flyter samman.

I Saudiaffären användes hemligstämpeln frikostigt, myndighetspersoner ljög i intervjuer och man försökte jaga Ekots källor.

Förhoppningsvis finns det modiga journalister som nu vågar ställa de jobbiga frågorna och orkar följa upp trots att det denna gång är valrörelse.

Vapenhandeln är en snuskig bransch. Men att hjälpa Kina med teknik för att effektivt distribuera massförstörelsevapen är faktiskt så långt över gränsen att man inte tror det är sant.

Anders Lindberg