Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson meddelade i går att han i samband med Göteborgskravallerna påbörjade ”en lång resa bort” från den vänster han tillhört sedan tonåren. I dag seglar han vidare.

Den turkiska hjälporganisationen IHH funderar över om man ska delta i sommarens Ship to Gaza eller ej. Orsaken är utvecklingen i Syrien, enligt IHH:s styrelseledamot Hüseyin Orec. Ett eventuellt ingripande av världssamfundet i Syrien skulle påverka utvecklingen i Turkiet, Palestina och freden i Mellanöstern, menar Orec och det vill man ”begrunda” innan man seglar till Gaza.

Det där tycker Per Gudmundson är bra, att IHH tar hänsyn till den arabiska våren. Det gör inte de svenska delarna av Ship to Gaza, menar Gudmundson. Först och främst är det intressant att Gudmundson tillmäter IHH sådan stor auktoritet.

Efter förra sommarens seglats och blodbadet på IHH:s skepp Mavi Marmara så skrev Gudmundson om organisationens ”kända band till terroriströrelserna Hamas och al Qaida” och dess politiska mål om en ”gudsstat”.

Nu är inte det där lika brännande, tydligen. Varför vill inte en organisation med kända band till al Qaida och Hamas vara med och bryta blockaden mot Gaza under denna arabiska vår? Det är frågan Per Gudmundson borde ställa sig.

Personligen funderar jag mest kring vart Gudmundsons långa resa ska sluta.

Försäkringskassans Stig Orustfjord är lite förvånad. Han tycker nämligen att det är konstigt att den politiska debatten handlat mer om sjukförsäkringens fasta tidsgränser än om Socialstyrelsens råd till läkarna. Och ändå har just dessa råd enligt Orustfjord antagligen inneburit mer för att minska sjuktalen än utförsäkringen eller uppdraget att pröva arbetsförmåga mot påhittade jobb.

– Det har ju varit en väldig diskussion politiskt om att man ska ändra det nya regelverket, säger Orustfjord nästan lite överraskat till TT.

Att Socialstyrelsens läkarråd undgått en del av den politiska debatten har möjligen att göra med att de – till skillnad från de tidsgränser Orustfjord är satt att administrera – faktiskt trots allt har något med människors hälsa att göra.

Ingvar Persson

Under partiledardebatten i morse följde ledarredaktionens Katrine Kielos, Daniel Swedin, Karin Pettersson och Björn Fridén det hela direkt. I en livechatt med läsarna kommenterade och analyserade vi spektaklet.

Nu har vi, genom en djärv övning sammanfogat samtliga våra kommentarer till en ledartext som på grund av sin längd inte får plats i pappret. Men, exklusivt för våra bloggläsare erbjuder vi nu denna text som vi vill mena bryter helt ny mark vad det gäller opinionsbildande journalistik. 

Vi ger er…

Så var partiledardebatten – egentligen

Undrar varför det blev Fridolin och inte Romson som tar debatten för mp? Romson större behov av att bli känd för väljarna. Men Fridolin vill ju så gärna, har längtat sedan han var tolv… Röd slips. Orange, menar jag.

Hur många sekunder tog det innan Reinfeldt citerade Economist-artikeln? Ca 30. Citerar dagens huvudledare: ”I dag kommer Fredrik Reinfeldt att spela statsman, luta sig mot sina förtroendesiffror, prata om Sverige som en ö av lugn och ekonomisk framgång i ett stormigt europeiskt hav”.

Både S och M kommer fokusera på skolan de närmaste åren.
Fas 3 = att ”inte osynliggöra utmaningarna på arbetsmarknaden”? Bryta ner utanförskap= synliggöra samhällsproblem enligt statsministern, alltså socialbidragen ökar är ett härligt ”synliggörande”

Reinfeldt tar upp finanspolitiska ramverket, rädd för att få stryk om budgeten i riksdagen i höst. Riksdagen kan stifta en lag som stoppar femte jobbskatteavdraget. skulle leda till regeringskris. frågan är om s kommer göra det?

Reinfeldt creddar Göran Perssons finanspolitiska ramverk. Det är ”kärnan i hur man tar ansvar för Sverige”. Så därför citerar han nu Pär Nuder…. och Mona Sahlin, orolig statsminister…. Thomas Östros nickar…
Kanske börjar statsministern förstå att han leder en minoritetsregering, dessutom en minoritetsregering i koalition.

NU börjar det!

Juholt har relativt smal slips #win. Juholt antyder att Reinfeldt inte längre lyssnar på väljarna. Juholt undrar vem som kom på idén med FAS 3 #brafråga. Juholt kör stenhårt på socialförsäkringarna. Väntat.
Reinfeldt är mycket tydlig med att han inte leder ett femtioprocentsparti. När Reinfeldt ska svara på fråga om var han får inspiration går han tillbaka till 2002, var det senast han fick inspiration? skulle förklara en del…

Reinfeldt hävdar att han fortfarande reser. Och hånar Juholt för att han gör det. Reinfeldt tar i så han kräks.
”Var träffar du sjuksköterskorna som sa att lönen var för hög” #brafrågaigen. BEGÅR debattartiklar? Tycker att Reinfeldt i så fall borde BEGÅ mer självkritik, och färre debattartiklar i så fall…
Reinfeldt träffade min mamma på en av sina resor! Sådär sa hon INTE! LÖGNHALS!

Är det Peter Eriksson han pratar om? Fridolin lyfter fram Peter i klass 5B. På det ämnet är Reinfeldt chanslös.
Bra att mp tar tag i barnfattigdomen. Nu får Juholt haka på! Fridolin frågar om barnfattigdom, Reinfeldt hävdar att jobbskatteavdragen redan har hjälpt. #världsfrånvänd.

”Jag försvarar varje del” i arbetslinjen, inte smart. Har man vunnit två val och vill vinna igen måste man lära sig gå i opposition med sig själv.

Fridolin låter som en socialdemokrat, inklusive den mästrande tonen. Bra av Fridolin: det behövs jobb, men arbetslinjen klen tröst för utförsäkrade föräldrar.

Rätt av Reinfeldt: flerbarnstillägg och ökad barndel i bostadsbidraget är bra grejer. Men behövs mer. Reinfeldt har stora problem med barnfattigdomen. Han regerar, men har inget svar. Vad osynliggör människor mest effektivt, ”stora bidragssystem” eller utförsäkringar och fas 3? Åkesson tog avstånd från femte jobbskatteavdraget, regeringskris i höst?

Reinfeldt upprepar igen att problemen i svenska skolan kommer ta 20 år att åtgärda, stämmer inte. Många skolsystem som vänt fallande utveckling på fem till sex år.
Reinfeldt verkar nöjd men inte stolt. Stolt och ganska mätt? Stolt och ganska rödbränd på flinten?

Reinfeldt försvarar sin låglöneideologi. Ohly springer också på barnfattigdomen. En fråga som är i politikens centrum för att stanna. Barnfattigdomen framstår som den helt överordnade frågan nu. Reinfeldt pratar ramverk.

Ohly: ”Man kan inte lova allt till alla”. Sent ska syndaren vakna. Ohly lovar att ”avskaffa barnfattigdom” precis som Tony Blair! Fredrik Reinfeldt målar nu in sig i ett hörn. Sanningen är att barnfattigdomen även i absoluta tal ökade 2008. Och kommer öka 2009 och 2010.

Ja, barnfattigdomen har gått ner sedan nittiotalet. halverades från 97 till 2007 alltså under s-regering. Sedan började den växa. Reinfeldt kan INTE ta kredd för vad Persson regeringarna gjorde. Skärpning!

Det Reinfeldt missar är att raserad a-kassa och sjukförsäkring = viktiga förklaring till ökad barnfattigdom. Reinfeldt underkänner nu det relativa fattigdomsbegreppet. Lite djärvt, ändå. Att statsministern talar om att barnen i Afrika trotsallt fattigare än svenska barn, gör nog ingen upprörd svensk lugn. NU erkänner Reinfeldt att socialdemokraternas förtjänst att barnfattigdomen minskat sedan 90-talet #äntligen.

Reinfeldt är trött på oppositionens ”tomma retorik” och har nu sagt ”arbetslinjen” 938373764 gånger. Asså, det där att Juholt inleder varje anförande med hur länge han har varit partiledare börjar bli tjatigt….. allt handlar inte om honom. men jag är väldigt positivt inställt till Juholts slips. rätt bredd… Och röd!

Att Juholt pekar på att ”känslan av att Sverige är unikt håller på att gå förlorad” är bra och nog så många känner. även om regeringen gjort bra saker också, men behövs högre ambitioner och nya idéer. Slaget om verklighetsbeskrivningen avgör valet 2014.

Reinfeldt: ekonomin stark och jobben blir fler. Juholt: något går sönder, vi måste ha högre ambitioner. Vem som vinner? The jury’s still out. Juholt tittar ovanligt mycket i manus, antagligen bra… Bra att Juholt håller i sina tre mål: kunskapsbaserad ekonomi, värdeburen tillväxt och sociala investeringar. Ger en riktning och kontrast. Men innehållet – som inte finns än – avgör.

”Det räntebetalande folket” bra! Gillar ”det räntebetalande folket”. Nytt! Det räntebetalande folket! Bra att Juholt beskriver samhällsproblem och börjar där – inte i att hacka på regeringen. som att allt de gör är ”för lite och försent” vilket vi hörde mycket från tidigare s-ledning.

Finns ett brett anslag i vilka Juholt talar för, både låg- och medelinkomsttagare ska med. Juholt pratar om ”räntebetalande folket”, arbetsplatsolyckor, fas 3-jobbare och fattiga barn. Juholt, inte Fridolin, är den som tar upp miljö- och klimatfrågor först i debatten. Juholt gillar buzzwords. Gillar också att Juholt pratar om högre ambitioner. Bra kontrast mot Reinfeldts systemförsvarande.

Tror faktiskt inte att Reinfeldt kan vinna en gång till på att vara dålig kopia av Göran Persson. Saker ska inte kosta pengar i Reinfeldts Sverige. Vad är det för slapp flumattityd? Allt till alla, gratis?
Om man läser protokollen från riksbanksdirektionens möten finns det ganska gott stöd för att hävda att regeringens politik bidrar till högre räntor. Dåligt fungerande matchning på arbetsmarknaden, och bostadspolitik som driver upp priserna.

Juholt tar upp Reinfeldts gamla bok ”det sovande folket”, onödigt, känns som rätt längesedan… Carina Moberg fnissar förläget i bakgrunden. Snygg comeback av Reinfeldt där! Fridolin och Romson applåderar inte Juholt.

Ouch, bra snabbreplik av Reinfeldt. Känga åt Juholts kritik av Bodström.
Juholt lutar sig på kritiken från ekonomer & Finanspolitiska rådet mot jobbskatteavdraget. Men visst är det kul med Reinfeldt mot Juholt! energi i partiledardebatten. Regeringen behöver verkligen en bra opposition…

Obegripligt och lätt avvärjt angrepp från Björklund. Konstaterar att gubbchocken i svensk politik blir ett uppenbart faktum i debatten. Ännu ej någon kvinna i talarstolen. Jättebra av Juholt.
Hmm, Björklund har blivit gråhårig. När hände det?
Men Björklund: att Danmark sätter upp gränskontroller i strid med Schengen INTE samma sak som att företag som utför arbete i Sverige ska ha en lokal representant på plats.

Nej Maud, faktiskt INGEN vänstersväng i Juholts anförande. Maud försöker ta rollen av att referera debatten, i stället för att delta. Inte så lyckat. Känner man inte att både Maud Olofsson och Jan Björklund är på väg bort? Nej?

Det roligaste med debatten är de höj- och sänkbara talarstolarna.
till Reinfeldt säger sjuksköterskorna att de vill ha lägre lön och till Maud Olofsson att de är rädda för socialdemokratisk vänstersväng. de verkar onekligen träffa intressanta sjuksköterskor. Men ändå underbart att det är sjuksköterskor som alla politiker vill krama i Sverige, på annat håll oftast olika varianter av ”joe the plumber”. Heja Sverige!

Juholt parerar snyggt. Juholt har väldigt bra ton både mot Maud Olofsson och Björklund. tar de liksom inte helt på allvar, men välvilligt #brajuholt.
Asså det där att måla ut Juholt som vänsterspöke, biter verkligen inte. nog bättre om regeringen utvecklar sin egen politik.
Hade inte fattat att privatiseringen av apoteket var en JÄMSTÄLLDHETSREFORM. Knappast så den såldes in.

Att Sverige är ett industriland utan industripolitik är en mycket bra poäng av Juholt. Maud Olofsson bara inriktad på småföretag. samtidigt boom exempelvis i gruvsektorn och sverige kommer fortsätta exportera järnmalam till Kina och Indien i många år framöver. Det är väl jättebra med många nya apotek, men dyrare medicin och omöjligt att veta var man ska hämta ut sina läkemedel kan väl inte ens Olofsson vara nöjd med.
Bra att Juholt tydligt tar avstånd från Sd.

Ja, rätt till heltid borde s driva. där har Ohly rätt. däremot gör han Juholt enorm otjänst genom att krama honom på det sättet och hylla hans kongresstal. Äntligen lite jämställdhetsperspektiv i debatten. Juholt markerar avstånd till Ohly. bra! Märkligt att Ohly skojar om att han skrivit delar av Juholts kongresstal. V har ju mer att vinna på att framställa S som ett mittenparti.

Juholt friar till folkpartiet. Juholts bild av familjen: mamma, pappa, barn.
Nu får Juholt äta upp sitt uttalande ”med mig som partiordförande kommer det inte finnas en enda obesvarad fråga”. rättvist.

Nu känns det inte som att det håller för Juholt så mycket längre att hänvisa till att han är en gröngöling. Relevant fråga av Juholt: vad vill ni GÖRA med regeringsmakten? Ah, klassiska angreppslinjen från Hägglund nu. ”Allt som är fel i samhället i dag är, på ett eller annat sätt, såssarnas fel”.

Asså Fridolin har svåra Obama-komplex. låter som översatta amerikanska politikslogans. och samma stil att ta upp sig själv hela tiden och folk han träffat. ”the small people”. Fridolin försöker stå över partikäbblet. Det funkar inte. Det blir nämligen bara tråkigt. Fridolin säger ”egenkligen”.
Inbillar mig att Reinfeldt kommer svara något i stil med att det Fridolin föreslår kommer kosta så mycket pengar.

Fridolin försöker gå på FÖRTROENDE. Men mp:s styrka är engagemang & vision. Och det försvinner i Fridolins inlägg och repliker.

Nu har Reinfeldt lagt armarna bakom ryggen på ett sådant där hemtrevligt och göranperssonskt vis! Pamp!

I morgon, onsdag, ställs statsminister Fredrik Reinfeldt och S-ledaren Håkan Juholt mot varandra i riksdagens sista partiledardebatt inför sommaruppehållet.

Det har snart gått tre månader sedan Håkan Juholt tillträdde, men herrarna har hittills inte mötts i någon form av debatt. Reinfeldt har avböjt när Juholt utmanat, men nu kommer Reinfeldt inte undan längre.

I morgon brakar de två samman och Aftonbladets ledarredaktion bevakar det hela direkt.

Med start klockan 09.00 i morgon bitti kommer du på aftonbladet.se/ledare kunna följa rapporteringen, kommentera och ställa frågor direkt till oss.

Väl mött!

Ja, det börjar bli dags igen. Presidentval i USA.

President Barack Obama meddelar att han tänker ställa upp igen, och därmed för Republikanerna på egen hand gå igenom den smärtsamma och uppslitande processen att försöka hitta sin kandidat.

Efter debaclet där programledaren och smått storhetsvansinnige fastighetsägaren Donald Trump åkt på pumpen efter att ha påstått Obama skulle vara född utomlands börjar nu startfältet ta form. Några givna kandidater finns på banan, däribland Newt Gingrich, tidigare talman i kongressen, som nu är tillbaka efter en tretton år lång timeout. Michelle Bachmann, Tim Pawlenty, Mitt Romney och Ron Paul finns också med. Samt galenpannan Sarah Palin, som också spekuleras kommer kandidera.

Det här blogginlägget handlar inte om dem.

Det här handlar om de verkligt aparta kandidaterna som söker det republikanska partiets nominering.

Rudy Guiliani: Ansågs tidigare vara en seriös kandidat, men efter en serie skandaler är det många som undrar varför han överhuvudtaget har uttryckt intresse för att kandidera. Fick en del människor att höja på ögonbrynen när han kritiserade Obamaadministrationen för att misslyckande att bekämpa terrorismen. Det var inga terroristattacker i USA under Busheran, menade Guiliani. Han var guvenör i New York 1994 till 2002.

Vern Wuensche: Har inte lyckats väcka någon uppmärksamhet, inte ens med hjälp av sin hektiska kalender. På 100 dagar uppger han att han hann besöka drygt 6000 (sextusen) företag i 242 städer. Hur fasen han lyckades med detta är oklart.

Buddy Roemer: Tidigare guvenör i Luisiana som nu återvänder efter 20 år utanför politiken. Den viktigaste ståndpunkten i hans kampanj än så länge är att han vägrar ta emot mer än 100 dollar från någon bidragsgivare.

Gary Johnson: Kommer nog att ha svårt att vinna de republikanska lägret. Han går inte i kyrkan, gillar abort, storskalig invandring och vill legalisera marijuana. Var tidigare guvenör i New Mexico.

Fred Karger: Kommer att ha ännu svårare än Gary Johnson. Att vara bög helt öppet är inget marginell sak i det republikanska partiet. Den femte maj fick han inte komma in på den republikanska kandidatdebatten. Dåliga opinionssiffror angavs som skäl. Kan komma att ställa upp som oberoende.

Rick Santorum: Blev en internetkändis efter att ha retat upp bloggare som då gav sig i kast med att försöka tillskriva hans namn en betydelse som inte riktigt faller inom ramen för den goda smaken. En googling på ”Santorum” vittnar om att de har lyckats ganska väl.

Jimmy McMillan: Karateproffs och Vietnamveteran som gjorde sig känd här om året när han grundade Rent is too damn high-partiet. Nu kandiderar han emellertid för republikanerna. Hans fysiska attribut kan komma att ligga honom till last. Alternativt bli en fördel. Oklart vilket.

Any Martin: Självutnämnd Folkets Riksåklagare som gör sitt yttersta för att hålla debatten så smutsig som möjligt genom att anklaga motståndare och konkurrenter för både det ena och det andra. Skriver på sin hemsida att ”hans engagemang för att utveckla nya rättsliga teorier missförstås ofta”. Han är missförstådd så till den milda grad Illinois högsta domstol har förbjudit honom att pyssla med juridik.

Det här kan bli en riktigt, riktigt underhållande valrörelse.

Riksdagen vill ha ett snabbspår för beslutet om sjukförsäkringen. De värsta missförhållandena måste enligt oppositionen rättas till omedelbart. Att få slut på den orimliga prövningen mot jobb som inte finns kan inte vänta. Inte heller att förbättra ersättningen för de hårdast drabbade. Inte till 2013 när socialförsäkringsutredningen är klar, och inte till efter riksdagens sommarlov.

Däremot får Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte majoritet för att stoppa utförsäkringarna. Där backar Sverigedemokraterna upp regeringen.

Utskottets förslag skickas nu ut på en snabbremiss till Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen och handikappförbunden. Rader av andra myndigheter – som regeringspartierna ville tillfråga – får däremot inte yttra sig.

Det är märkligt hur perspektivet kan skifta.

Vid sidan av de konkreta rapporterna om hur försämringarna av sjukförsäkringen drabbat enskilda människor har nämligen en stor del av kritiken mot regeringen handlat om brådska och dåliga underlag. Den förra socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson fick med rätta höra att förslagen var dåligt genomtänkta, ofärdiga och outredda.

Invändningar ignorerades och remissinstanser lämnades åt sidan.

Den nya sjukförsäkringen anklagades – på goda grunder – för att vara ett hastverk.

Nu är det alltså tvärtom. Oppositionen vill ha resultat, och regeringspartierna tycker att det kan vänta tills alla fått säga sin mening.

Plötsligt förefaller regeringens stödtrupper i riksdagen mycket noga med att förbereda beslut – i alla fall när det gäller det handlar om att rätta till gamla misstag och en sjukförsäkring som har havererat.

Ingvar Persson

Att vårdnadsbidraget går precis stick i stäv med de mål som regeringens ”arbetslinje” ska stå för är knappast någon nyhet. Om föräldrar – mödrar – får en struntsumma för att stanna hemma och inte arbeta kan det knappast beskrivas som jobbpolitik.

Att det dessutom är en politik som riskerar att fördjupa segregationen och bygga nya trösklar in till det svenska samhället är knappast heller någon nyhet. Med precis de argumenten har till exempel Norge avskaffat ett liknande system.

Sanningen är naturligtvis att vårdnadsbidraget är en eftergift åt Kristdemokraternas konservativa kärntrupper, ingenting annat. När forskare från ESO – expertgruppen för studier i offentlig ekonomi – nu föreslår att det ska avskaffas säger de alltså i sak ingenting överraskande.

Vårdnadsbidraget är en ineffektiv, orättvis och segregeranden del av familjepolitiken som snarast borde avskaffas.

Men den är en del av den politiska kompromiss som är regeringen Reinfeldt. Det är därför som integrationsminister Erik Ullenhag vill utreda föräldraförsäkringen, men duckar när det gäller vårdnadsbidraget. Och det är därför som Fredrik Reinfeldt på sitt förorättade sätt förklarar att kritiken är orättvis, eller inkonsekvent.

Sanningen är att det inte går att diskutera vårdnadsbidraget som familjepolitik, integrationspolitik eller arbetsmarknadspolitik.

För den borgerliga alliansen är det nämligen ingenting annat än maktpolitik.

Ingvar Persson

Svensk polis fuskar med statistisken. Man utreder lättare brott i stället för svårare brott för att man ska hinna nå uppsatta mål. Det avslöjar Sveriges Radios granskande program Kaliber i sitt senaste program. 

Målet för svensk polis, enligt granskningen, är att producera förundersökningsprotokoll som skickas vidare till åklagare när man klarat upp ett brott. Det uppstår då ett tryck på utredarna att fokusera på brott som är enkla att utreda och enkla att lösa. Narkotikainnehav och snatterier utreds snabbt och då ser det bra ut i statistiken.

Enligt utredare som Kaliber talat med hamnar inbrottsärende i kläm när produktionsmålet om så många förundersökningsprotokoll som möjligt prioriteras. 

Det känns som om det är läge att påminna om den gamla sanningen ”man får vad man betalar för”. Om man enbart mäter och betalar för uppklarade brott får man många uppklarade enkla brott. Och många grövre brottslingar som går fria, tydligen.

Herman van Rompuy går in genom en dörr, Herman van Rompuy mumlar något, Herman van Rompuy skakar hand med en annan man i grå kostym, Herman van Rompuy och den andre mannen går och ställer sig framför ett par flaggor. Herman van Rompuy lämnar över en bok. Herman van Rompuy skakar den andre mannens hand. Efter att man upptäckt Herman van Rompuys videoblogg blir resten av internet överflödigt.

Herman van Rompuy är EU:s president. I tio år brottades Unionen med att få till en ny konstitution, bara för att slutligen tillsätta en okänd belgare. USA har Barack Obama. Vi har Herman. Den 19 November startade han sin videoblogg. Grå herrar, mumlandes utom hörhåll på europeiska språk. Och som om det inte var nog ger han oss nu detta.

Äntligen.

De politiska ungdomsförbunden växer igen, och snabbt dessutom. Det visar siffror från SVT. Folkpartiets LUF har, precis som moderata Muf, fått 20 procent fler medlemmar. Socialdemokratiska SSU har vuxit med 55 procent.

Fortast växer dock Miljöpartiets Grön Ungdom. Förbundet har det senaste året fått 83 procent fler medlemmar. En försenad Fridolikeffekt?

De politiska ungdomsförbunden är fortfarande små jämfört med de folkrörelser som format den svenska politiken. Under sin storhetstid har MUF, SSU och Centerns ungdomsförbund skolat generationer av politiska ledare.

Men framför allt har många, många tusen svenskar fått sin politiska övertygelse bekräftad. De politiska ungdomsförbunden skapar en känsla av att vara med och forma framtiden.

Och redan den känslan kan faktiskt förändra.

Därför är medlemssiffrorna i de politiska ungdomsförbunden faktiskt viktiga. Så även om uppgången kanske sker från låga nivåer, och siffrorna i verkligheten är mindre imponerande är det glädjande när unga människor engagerar sig i politiken.

Det vittnar om en framtid för demokratin.

Ingvar Persson