I dag meddelade integrationsminister Erik Ullenhag (FP) att Diskrimineringsombudsmannen ska flytta till Tensta eller Rinkeby. 100 anställda får se sin arbetsplats flytta från Torsgatan i centrala Stockholm till norra eller södra Järva. Alla anställda kommer följa med tror Ullenhag, eftersom Tensta och Rinkeby bara ligger 20 minuter från innerstan.
Tanken, enligt Ullenhag, är att människor som lever långt bort från samhället ska kunna känna tillit till statliga institutioner. Dessutom vill man skapa nya arbetstillfällen när de statliga tjänstemännen ska käka lunch på restaurangerna i Tensta eller Rinkeby.
Martin Klepke, Arbetets politiske redaktör, skriver bra om denna symbolpolitiska luftpastej:
Om nu Ullenhag vill visa upp för de invandrartäta områdena Rinkeby och Tensta att DO minsann står på deras sida så torde det ske genom de fall som DO tar sig an i praktiskt myndighetsarbete.
Sanningen är att det – trots skriverier i pressen om DO och fall av etnisk diskriminering – knappt existerar några fall som i slutänden når rättslig prövning.
Under 2012 drevs faktiskt bara ett enda fall av etnisk diskriminering till arbetsdomstolen.
Enligt uppgifter så visste personalen på DO inte ens om att regeringen planerade att flytta deras arbetsplats. Claes Lundstedt som är pressansvarig på DO är mycket kritisk till flytten. Myndigheten genomgår en stor omorganisation och enligt Lundstedt kommer en flytt att ställa allt på ända.
– Nu har bitarna fallit på plats. Det finns en risk för att en flytt inverkar negativt på vårt arbete, om det ska gå på så kort tid, säger han till tidningen Riksdag & Departement.
Det är inte första gången regeringen flyttar myndigheter. I en TT-text (som jag inte lyckats hitta online) intervjuas Lena Schröder. Hon arbetade som forskningsledare vid det nu nedlagda Integrationsverket. Integrationsverket flyttade från centrala Norrköping till miljonprogramstadsdelen Navestad – och sedan tillbaka igen:
När det blev klart att verket skulle lämna Navestad höjdes stämningen, berättar hon (Lena Schröder, min anm.) för TT.
Ett problem var resorna. Bussresan dit tog omkring 20 till 30 minuter. Men en hel del som arbetade vid verket pendlade från till exempel Linköping eller Stockholm.
– Att först pendla till stationen i Norrköping och sedan ge sig i väg på ytterligare en pendlingstur, det blev för mycket, säger Lena Schröder som själv pendlade från Stockholm.
– Man åkte hemifrån när allt var stängt, till exempel apoteken, och kom hem när allt var stängt.
I Navestad fanns en lunchservering och ett medborgarkontor, det fanns inte ens en bankomat. Lena Schröder pekar också på att det försvårar för en nationell myndighet ju längre i från makten den sitter.
– Det försvårade ju kontakten med andra myndigheter och kontakter med personer som inte bodde i Norrköping.
Hon säger att det inte var många som uppskattade att lokalerna låg i Navestad.
– Någon som verkligen tyckte att det var gräsligt var Andreas Carlgren, vår generaldirektör. Han tyckte att det var väldigt obekvämt att ligga där.
En resa på 20 minuter till en stadsdel med bristfällig samhällsservice… Det låter ju lite som, eh ja, Rinkeby.
Nåja, högern i Stockholms stadshus har redan välkomnat beskedet från integrationsministern och sagt att man är beredd att upplåta Bredbyskolan i Rinkeby åt DO.
Kommunen meddelade i december 2011 att skolan skulle läggas ner eftersom eleverna på Järva såg ut att bli färre. Då var föräldrar ”ledsna och chockade” och lärare beskrev det som en ”kniv i ryggen”.
Så här skrev Svenska Dagbladet då:
Bredbyskolan har genomgått en större renovering av huvudbyggnaden, slöjdsalen och idrottssalen. Man har vänt ett tidigare underskott i balans och skolans resultat i nationella prov och betyg har förbättrats.
Se där ja. Nu ska skolan väck och 100 hungriga tjänstemän får plats på Bredbyplan.
Daniel Swedin