“You can’t be what you can’t see” myntade aktivisten Marian Wright Edelman. I så fall har Sveriges kvinnor svårt att se att de ska få komma till tals. Att de räknas, att de har rätt att ta plats.

Kvinnor får  inte synas i svenska medier i lika stor utsträckning som män – oavsett ålder, yrke eller funktion, visar rapporten Rättvisaren 2019 som ges ut av Mediekompaniet. 3000 artiklar i lokal- och riksmedier har analyserats av Kantar Sifo. Allra mest underrepresenterade är gruppen kvinnor i åldern 50+.

– Hur ska media rapportera om samhället? Ska de spegla befolkningen eller samhällsmönstren? Och om mediernas roll är att spegla samhällets mönster – bidrar de då till att reproducera och förstärka skevheter i samhället? Det är frågor som vi vill lyfta och skapa diskussion kring, säger Ricki Rebecka Petrini, marknads- och
kommunikationschef på Mediekompaniet, i ett pressmeddelande.

Den nu sorgligt avsomnade Rättviseförmedlingen grundades av en orsak. Representation spelar roll. Och vad vi ser i Sveriges medier är främst män. Män som förklarar sin syn på läget, som tar plats, män som är tillfrågade, citerade, som får etiketter som experter och profiler. Alla redaktioner i hela Sverige bör ta åt sig av vad Rättvisaren 2019 visar. Upprätta nya ringlistor. Syna sajterna och sidorna. Vilka är det som får synas? Befolkningen består av ungefär lika delar män och kvinnor. Spegla det.

I onsdags kom beskedet att Karolinska universitetssjukhuset varslar 250 läkare och 350 undersköterskor. Sedan dess har medier utan framgång försökt intervjua Irene Svenonius (M), som är den högst politiskt ansvariga för sjukvården i Stockholmsregionen.
Det är inte första gången som just moderata toppolitiker väljer att ducka intervjuförfrågningar från journalister, snarast verkar det vara en kultur som odlas inom partiet.

Agerar som Filippa Reinfeldt
Irene Svenonius verkar i samma tradition som sin företrädare Filippa Reinfeldt, som systematiskt undvek kritiska frågor om byggandet av Nya Karolinska i Solna, NKS.
Sjukhuset skulle ha blivit kronjuvelen i svensk sjukvård men har förvandlats till ett monument över politiskt vanstyre och ekonomisk misskötsel.
Hittills har bygget beräknats kosta 57 miljarder kronor, men det har knappt gått en månad sedan det invigdes under kunglig pompa och ståt förra året utan att en ny kostsam skandal har avslöjats.
Medan Filippa Reinfeldt valde att kommunicera med sina väljare genom glättiga bilder på Instagram, använder sig Irene Svenonius av mer traditionella pressmeddelanden. Den gemensamma nämnaren är att de på så sätt slipper jobbiga följdfrågor.
Det är ett arrogant beteende av folkvalda politiker och ett direkt hot mot demokratin. Politiker ska inte kunna förhindra granskningar eller undvika att stå till svars för sina beslut.

Katastrofalt för arbetsmiljö och vården

I 13 års tid har Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna styrt sjukvården i Stockholmsregionen. Under den tiden har krisen på Karolinska fördjupats. Bara i år beräknas sjukhuset gå med 1,6 miljarder kronor i förlust. Nedskärningen med 500 personer inom administrationen som gjordes i våras var tydligen bara en försmak på krisåret.
Det nya varslet på 600 anställda beskrivs av anställda och fackförbund som ett dråpslag. Läkarföreningens ordförande Yvonne Dellmark säger till DN att varslet av 250 läkare kommer att dra ned kompetensen på ett sätt som blir kännbart i decennier framöver.
Catharina Häggbom, förhandlingsansvarig på fackförbundet Kommunal, säger i sin tur att nedskärningarna kommer att leda till katastrofala situationer när det gäller arbetsmiljö och vård.

Respekterar inte demokratin
Karolinska sjukhuset är faktiskt inte bara en angelägenhet för två miljoner stockholmare, utan som universitetssjukhus bedriver Karolinska institut också medicinsk forskning och utbildning av olika yrkesgrupper inom sjukvården.
Hela svenska folket har rätt att få veta vad som händer på Karolinska. Är patientsäkerheten hotad? Har det politiska styret helt tappat kontrollen? Då duger det inte att stoppa huvudet i sanden när journalister ringer.

Irene Svenonius borde visa i handling att hon respekterar demokratin, eller ta sig en funderare på om hon är lämplig som förtroendevald.

I en stort uppslagen artikel 21 februari hängde Dalarnas Tidningar ut riksdagsledamoten Roza Güclu Hedin (S) för dålig närvaro i riksdagen. I ingressen skriver man:

Roza Güclü Hedin (S) var inte med när en tredjedel av höstens ärenden avgjordes i kammaren.

Orsaken till detta, vilket framgår längre ner i artikeln, är att hon haft en komplicerad graviditet och därför i enlighet med reglerna kvittat ut sig.

Den manliga reportern Jesper Eriksson frågar henne då:

Ligger det inte en problematik i att just voteringarna får stryka på foten som folkvald?

Att den frågan ställs och dessutom går i tryck säger väldigt mycket om kulturen på Dalarnas Tidningars redaktion. Även om det är en makthavare man granskar är det långt över gränsen att misstänkliggöra någon för att den är gravid och antyda att den borde låtit bli med det.

I går kritiserade Carl-Oskar Bohlin (M), också riksdagsledamot från Dalarna, det oetiska i uthängningen av Roza Güclu Hedin. Han skriver:

Trots att Güclu Hedin i artikeln redogör för att frånvaron beror på sjukskrivning och en komplicerad graviditet, görs hela den journalistiska poängen under rubriken ”hon var borta mest”.

Det raljanta svaret från ansvarig utgivare Ewa Wirén ignorerar Bohlins kritik och konstaterar allmänt:

Jag tvivlar dock inte ett ögonblick på att det finns småbarnsföräldrar i riksdagen som jobbar hårt. För det måste småbarnsföräldrar göra – oavsett vilket jobb de har.

Det ansvarig utgivare borde gjort är be om ursäkt. Att försöka göra det moraliskt tvivelaktigt när någon kvittar ut sig på grund av en komplicerad graviditet spär på exakt de fördomar som gör att unga kvinnor inte vill engagera sig politiskt. Det bidrar till det samhällsklimat vi har där arbetsgivare väljer bort unga kvinnor eftersom de ”ändå bara blir gravida och är hemma”.

Ewa Wirén skriver även i sitt svar till Bohlin:

Något annat medieföretag bryr sig knappt.

Där har hon fel. Många både ser och bryr sig. Att vi ännu inte kommenterat så mycket ska hon nog bara vara tacksam för.

Anders Lindberg