Det här vill moderaterna gå till val på – man undrar varför
Moderaterna och deras samarbetspartier har under de senaste veckorna jobbat stenhårt på att slipa av alla kanter som sticker ut. Planen verkar ha varit att göra dem så lika socialdemokraterna som möjligt. Det ska finnas minimalt av frågor att reta sig på för väljarna som snart ska till valurnorna.
Den ena fråga regeringen vill att valet ska handla är vem som är bästa på att regera – Reinfeldt eller Löfven?
Denna strategi verkar fungera allt sämre. Fredrik Reinfeldt verkar ha allt större problem med att hålla kursen för sin regering. De framstår som allt mer odugliga på att regera Sverige. Det märks i förtroendemätningarna. Igår kunde vi läsa i Dagens Nyheter att det nästan är jämnt mellan Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt. Alla andra partiledare på den rödgröna sidan har dessutom fått ökande förtroendesiffror. Snabbast har förtroendet för vänsterpartiets Jonas Sjöstedt ökat. Alla högerpartiers partiledare hade däremot ett förtroende som har backat.
Den andra konfliktytan som regeringen vill ha med socialdemokraterna är rabatten på arbetsgivaravgifterna för unga och momssänkningen för restaurangbranschen. Det är genom att sätta dessa förslag mot socialdemokraternas politik de tänker sig vinna valet. Idag lanserade moderaterna en samlad offensiv mot socialdemokraterna.
Moderaternas styrka när de vann valet 2006 var att de gick i takt med forskningen. Med facit i hand visade det sig att både forskning och moderaterna hade fel på vissa avgörande punkter. Men det visste väljarna inte då. Läget inför detta val är sämre.
Momssänkningen har utvärderats av
Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering,
Konjunkturinstitutet,
Finanspolitiska rådet,
Ekonomistyrningsverket,
Arbetsförmedlingen,
Riksrevisionen,
Institutet för Social Forskning och
Finansdepartementet.
Alla kommer till samma dystra slutsats. Den har ingen positiv effekt.
Rabatten om arbetsgivaravgifterna har också blivit utvärderad. Det snällaste man kan säga om den är att den är ett mycket dyrt sätta att skapa jobb till unga. Enligt tidningens Arbetets beräkningar, som baserar sig på olika utvärderingar från expertmyndigheter visar det sig att varje jobb som sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga har skapat kostar 2 750 000 kronor.
Det är inte så konstigt att det blir så. Avgiften sänks inte bara för unga arbetslösa som har svårt att få jobb. Den sänker kostnaden lika mycket för den unga juristen som klarat utbildningen på rekordtid, för plåtslagaren som arbetsgivarna rycker i redan under utbildningstiden eller för Bill Skarsgård och Anton Hysén.
Den summa som läggs på ungdomsrabatten hade kunnat användas till annat – mer yrkesutbildning, riktade satsningar för långtidsarbetslösa ungdomar eller mer resurser till högskolan. Alla dessa satsningar skulle antagligen gett betydligt fler jobb.
Moderaterna anser tydligen att det här är deras bästa case. Det får en att fundera kring vilka idéer de ratade innan de bestämde sig .