Moderaterna vill återställa rut-avdraget. Det meddelar partiledaren Anna Kinberg Batra i dag. I dag är det så att staten betalar till hälften av räkningen om familjens rut-tjänster kostar upp till 100 000 kronor om året, men det är för snålt. Man ska kunna köpa städning för 200 000 och få tillbaka hälften, tycker M.

– Vi såg direkt när taket halverades att antalet företag minskade, säger hon i dag.

Tidigare har Moderaterna mest pratat om höjda rut-tak som mycket viktiga för de människor som köper jättemycket städning. Men när regeringen ändrade reglerna så sa städföretag rakt ut att att vanliga skattebetalare inte behövde oroa sig: Av de drygt 600 000 svenskar som gör rut-avdrag är det ­bara 1,8 procent som slår i taket.

Så vad säger Anna Kinberg Batra då? Jo, att ett antal svenska företag, enligt uppgifter som M har, inte klarar sig om inte staten betalar hälften av deras arbete. För det är så fakturamodellen för rut-avdrag fungerar.

I fjol kostade rut-avdraget staten 3,4 miljarder kronor och en stor del av den summan går alltså till att människor överhuvudtaget ska kunna driva sina städföretag, om man ska tro Anna Kinberg Batra. Är det riktigt rimligt med skattesubventioner till det privata näringslivet?

Ja, Anna Kinberg Batra måste tycka det. Plötsligt blir den debattartikel där M-ledaren öppnade för en ny syn på näringslivet och mer gemensamt ägande begriplig.

Varför inte klippa till och socialisera hela städbranschen i stället? Det är ju samma pengar.

10 000 kronor efter skatt. Det är vad Isak tjänar varje månad när han arbetar vitt för en rut-firma.
Pengarna räcker inte till hyra, mat och jobbresor och därför måste han också arbeta svart på kvällar och helger. Ibland städar han i folks hem och ibland på byggnadsarbetsplatser.

– Mina kompisar som jobbar svart får inte alltid betalt, men det har aldrig hänt mig.
Om detta – hur svartjobben finns kvar i städbranschen trots rut-avdraget – berättar Kommunalarbetaren, KA, om i sitt nya nummer.

Ett huvudargument för att subventionera städning och annat hushållsarbete var ju att de svarta jobben skulle bli vita . De miljarder staten betalar ut till branschen skulle snabbt komma tillbaka genom ökade skatteinkomster, sades det.

Och visst, firmorna som erbjuder städtjänster har blivit fler. Människorna som jobbar i firmorna har blivit fler. Men den svarta sektorn finns kvar.

I den nu två år gamla undersökningen ”Vilka arbetar med vita hushållsnära tjänster?” gav man sig ut och frågade städföretagare i södra Sverige vilka det är som arbetar med att städa hem.
Undersökningen – som är representativ för hela landet – visade att det är en mycket liten andel hushållsarbetare som lämnat svarta anställningar för att arbeta vitt.

Nästan 17 procent av hushållsarbetarna har någon gång tidigare arbetat svart med städning. Knappt 9 procent tog arbetet för att de ville sluta arbeta inom den svarta sektorn.

Även de företagare som intervjuas säger att svarta marknaden finns parallellt med den vita. En del säger också att de sett att svartjobben blir fler samtidigt som den vita hushållssektorn vuxit.

Vad beror det på?

En förklaring kan vi hitta hos den ”Isak” som intervjuas i Kommunalarbetaren.

När skattepengar används för att skapa arbeten riskerar de att bli lågbetalda yrken med otrygga villkor. Att stimulera fram lågproduktiva jobb med låga löner har ju till och med varit grunden för mycket i den avgående regeringens arbetsmarknadspolitik.

Forskaren Elin Kvist – som intervjuat rut-företagare – säger i KA att många arbetsgivare som betalar vitt bara erbjuder låga löner, deltider och obekväm arbetstid och att det i sig öppnar för en svart marknad:

En av dem berättar att hon vet att hennes anställda arbetar svart hos hennes kunder. Hon väljer att se genom fingrarna, eftersom hon inte kan erbjuda så mycket arbete att de anställda kan försörja sig.

Vad vi ser är alltså en vit marknad och en svart marknad som samexisterar, och där den svarta marknadens existens i många fall förutsätts för att de som är anställda vitt ska klara sig.

Kollektivavtal, bättre arbetsvillkor och löner som går att leva på är förmodligen en bättre strategi än subventioner om man vill få bort svartjobben bland personer som jobbar med hushållsnära tjänster.

Sex promille eller mer exakt 107 låginkomsttagare har utnyttjat RUT-avdraget. Bland medelinkomsttagarna är det bara en procent som köper de hushållsnära tjänsterna.

Det är Svt-programmet Agenda som låtit Statistiska centralbyrån titta närmare på vilka det är som faktiskt utnyttjar Rut-avdraget.

Siffrorna talar för sig själv. Det är bara de allra rikaste som utnyttjar avdraget. Maud Olofsson kan säga att hon slåss för att lägre betalda kvinnorna, men det är inte de som drar nytta av avdraget. Snarare är det de fattigare kvinnorna som via skatten subventionerar rikare familjers städhjälp.

Det var tjänsteföretaget Almega som först spred uppgifterna om att lika många låginkomsttagare som höginkomsttagare utnyttjade RUT-avdraget. En pr-kupp som skulle få även de rödgröna att acceptera pigavdraget. Almega ville ju försäkra sig om goda förtjänster även efter valet.

Men så lätt lurar man faktiskt inte Mona Sahlin. 

Eva Franchell