Nu är Bäckström inte farlig – bara lite fånig
fånig tycker han faktiskt att vi dämpat tonen när det gäller hans person. Det skrev han – som förstås vill hänga med sin tid – på twitter.
Även om vi på ledarsidan kallade Svenskt Näringslivs chef Urban Bäckström förAnledningen är en text från våren 2010 där Aftonbladets ledarsida utnämnde Bäckström till ”Sveriges farligaste man”. Det svider tydligen fortfarande.
Det är möjligt att det gör Urban Bäckström besviken, men jag tror han har fel. Ledarsidan har nog inte dämpat tonen.
När vi i mars 2010 använde rubriken ”Han är Sveriges farligaste man” berodde det på att Bäckström faktiskt hotade avtalsförhandlingarna.
Mitt i ett mycket känsligt läge stormade han ut och förmanade de fackliga organisationerna att ”sansa sig”. Dessutom förfasade han sig över löntagarrepresentanternas ”tonläge”.
Någon hade till och med nämnt ordet ”konflikt”.
Det fanns faktiskt en risk att någon uppfattat Bäckström som representant för de riktiga arbetsgivarna, och i så fall hade hans arroganta inställning kunnat provocera fram både ilska och konfrontation.
På arbetsmarknaden stavas det konflikt, och kostar till och med på kort sikt både miljoner och miljarder.
Bäckström var kort sagt farlig, för Sverige och för svenska företag.
Som tur var uppfattade ingen den gången Urban Bäckström som en riktig arbetsgivarrepresentant. Han är moderat politiker av den gamla stammen, och med sådana får man ha överseende.
Nu är Bäckström ute och vevar igen. Att skattepengar skulle användas för vård, omsorg och utbildning i stället för till vinster i snabbt expanderande aktiebolag är så provocerande att Bäckström gång på gång tanken ”det värsta hotet mot näringslivet sedan löntagarfonderna”.
I direktörskretsar är det verkligen att ta i ifrån tårna.
Det är förstås trams, och dessutom fullständigt ur takt med tiden. En massiv majoritet av svenska folket är hjärtligt trötta på företag som vill tjäna pengar på billigare vård och sämre omsorg.
Men Bäckström ger sig inte. Han har nu dragit i gång en kampanj där han ska försöka mobilisera landet riktiga företagare bakom Caremas, Capios och de andras rätt till skattefinansierade vinster.
Det är bara fånigt, och det var därför vi skrev just det.
Ingvar Persson