I dag träffar jag Göran Zachrisson i hans radhus ute i Danderyd. Jag har hört att han har så mycket böcker att han måste slänga en varenda gång han köper en ny, och att han har en specialbyggd cykel (av bröderna Fåglum) hängandes i källartaket.

Jag skulle vilja vara lite som Göran Zachrisson. Förutom att han har en helt unik berättarteknik i svensk sportjournalistik så är han väldigt handsome.

Jag vill också kunna slänga på mig ett par mörkgröna manchester, en röd polo och en tweedkavaj lite hipp som happ – och ändå se ut som Robert Redford i Spygame.

Återkommer med rapport därifrån senare.

Mitt egentliga ärende här i bloggen gällde någonting helt annat.

Jag vet inte hur många högerkrokar eller uppercuts Joe Frazier reste sig från under sin karriär, men den där förbannade helvetes cancern orkade han inte besegra.

Smokin’ Joe, som blev den förste att besegra Muhammad Ali, dog i natt.

Och om ni inte har sett HBO-dokumentären som berättar om ”The Thrilla In Manila” så bör ni göra det, pronto, för det är en på många sätt intressant historia.

/ Leif Keisky

Det finns många sätt att fira ett mål på.

Man kan göra volt, bjuda på en piruett, kana på knäna, spela fiol med klubban, kyssa ringfingret, hoppa bock, putsa sina skor, suga tumme, peka finger, hyscha bortafansen, sniffa krita, dra av sig tröjan, bilda en hög, sparka av hörnflaggan, låna en tv-kamera, sätta en knytnäve i gräset (pluspoäng om ni sätter den), falla pladask på mage, slita av sig ett finger eller helt enkelt köra upp ett par, tre fingrar rätt upp i lagkamratens brasa.

Det är den bulgariska varianten.

Eller så kan man göra som Henrik Eriksson i Mora och krama om första bästa spelare det går att få tag på. I Erikssons fall råkade det bli leksingen Alen Bibic.

Alen Bibic (inget vidare hockeynamn, låter mer som en velodromcyklist) tyckte inte det var lika mysigt och gav Eriksson en lusing. Men Mora-spelaren seglade bara vidare till näste man och fortsatte att kramas där.

Så fint och oförargligt att jag skulle vilja ge honom… en kram.

*****

För första gången sedan Dackefejden har nu Tingsryd kravlat sig över kvalstrecket i allsvenskan, det efter 3-2 hemma mot ”Gardinerna” från Borås.

Men i Tingsryd kramas vi inte.

Där firar vi målen så här.

*****

I morgon fortsätter intervjuserien med våra tv-sportprofiler. Efter Jonas Karlsson och Patrick Ekwall står Viasats ”rinkside”-reporter Frida Nordstrand på tur.

Någonting jag ska framföra? Fråga om? Vem vill ni ”träffa” nästa gång?

Frida tränar mycket och ska, enligt uppgift, ha gjort 7000 träningstimmar mer än mig under de senaste tre åren.

Annars har vi mycket gemensamt.

Vi reser båda väldigt mycket, Frida är på plats ute i Europa varenda vecka det vankas Champions League, och i övriga världen då F1-cirkusen bestämmer sig för att göra ett nedslag där.

Jag var i Ropsten så sent som i går.

Ekwall-intervjun hittar ni här, den kostar 29 spänn eller vad ett Plus-medlemskap nu kostar, men det kan det vara värt. Förutom Ekwall så får ni även ett bildspel på min mustasch i olika vinklar.

Lägg till en tia och ni får röra vid den.

/Leifby

Värnamo en dagen, Värtahamnen nästa, och sedan vidare till Ängelholm.

När jag tog (läs: fick) det här jobbet vågade jag inte drömma om att jag skulle få besöka de platser jag har fått åka till de senaste dagarna. Och eftersom jag färdats över kontinenter och mellan tidszoner den senaste tiden har bloggen tagit stryk.

Det är inte första gången, och ni ska förstås kompenseras.

Låt mig först bara snabbt berätta att vi inledde en ny serie i Sportbladet i lördags. Vi gjorde det mest för att jag skulle få posera i Bosse Hanssons röda Sportspegeln-kavaj, men även för att vi vill låta er lära känna alla tv-sportprofiler som vi umgås med vecka ut och vecka in.

Jonas Karlsson var först ut och till helgen är det dags för Patrick Ekwall. Undrar ni något? Har ni några frågor ni vill ha svar på? Lämna gärna era bidrag i kommentarsfältet nedan.

*****

TV4 tar nu upp kampen med SVT:s ”Vinterstudion”.

Under vintern kommer Peppe Eng, hans guldtand och Marika Eriksson att rama in och väva ihop kanalens alla livesport-rättigheter i programmet/magasinet ”Sportcentralen”. Och det är en del. TV4 har skidskytte, VM-handboll, SM-hockey, elitseriebandy och VM-finalen i den enda sporten som går ut på att utmana med röven – innebandy.

De stora vinnarna i det kommande vinterkriget är förstås vi tv-tittare.

De stora förlorarna?

Jag är inte säker på att vi kommer att se någon förlorare, TV4 har starka rättigheter och det är kaxigt att spänna ut bröstet mot ett så rotat, inkört och populärt koncept som Vinterstudion är.

SVT kommer förstås att ha många fler tittare, det har de alltid. SVT hade kunnat visa SM i snöplogning eller VM i halkabana och ändå lockat fler tittare, men TV4:s rättighetskoffert ska inte underskattas.

Det ska bli intressant att se hur tittarna väljer att vandra mellan kanalerna, och hur många tittare TV4 tappar varenda gång de bryter för reklam.

Och ”Sportcentralen”… visst, jag förstår att programmet ska fungera som någon slags sambandscentral men visst fan hade TV4 klarat av att jobba fram ett vassare namn?

– Ja, Sportcentralen det är Peppe. Nej tyvärr du, vi sålde det sista Vulcan-skyddet i går. Ja, tyvärr. Vill du boka en badmintontid i stället?

*****

Daniel Nannskog har många strängar på sin lyra är mycket underhållande i det norska humorprogrammet ”Torsdagskväll från Nydalen” som sänds i norska TV2.

Det finns säkert många som tycker att det här är osmakligt men nej, jag tycker att ni ska släppa det. Det här är ju bara en träffande parodi på omklädningsrumstugget och/eller mångas syn på hur det ser ut och låter där inne.

Överdrivet förstås. Men överdrivet är kul.

*****

Sture Alléns namnförslag till TV4 Sportens nya helgsatning?

”TV4 Sporten”.

*****

Jag har mejlat Bosse Hansson och bett honom kommentera den nya bylinebilden. Återkommer med hans analys och betygsättning så fort jag har fått svar.

*****

/ Leifby

I går kväll spreds den här bilden på Twitter. Jag vet inte om ni använder er av mikrobloggen och jag känner förstås ett ansvar att sprida den vidare även här, inför miljonpublik.

TAIF slog Rögle i går.

Som extra krydda kom segern i sudden death.

Det här var TAIF:s andra raka seger hemma i Nelson Mandela Arena.

När nästa kommer?

Jag har inte en naaning.

/Leifby

I kväll är det nypremiär för Viasats fotbollsmagasin i SVT.

Fotbollskväll, som mer har liknat ett 30 minuter långt reklamblock för Viasats olika abonnemangpaket, har fått sig en åthutning tidigare här i bloggen. Återstår att se om de har lyssnat på kritiken, tagit större hänsyn till licensbetalarna, sitt uttalade public service-uppdrag på lite större allvar eller om det fortsatt kommer att vara ett exkluderande magasin, precis som senast.

Däremot gläder det mig att SVT-chefen Per Yng nu har börjat ta tag i det hemliga projekt som jag hemlighållit sedan i somras och att vi kanske kan få börja att ta del av det efter OS i London nästa sommar.

Jag anser att det är det bästa SVT kommit på sedan ”Vinterstudion”, det kan till och med bli så bra att vi måste gå tillbaka så långt att vi väger den emot anställningen av Kjell Kjellman.

*****

I kväll är också kvällen då Hammarby möter Jönköping Södra hemma på Söderstadion i någonting som, rent ångestmässigt, endast går att jämföra med Ingmar Bergmans ”Det sjunde inseglet”.

Bajen måste vinna med minst två mål för att, på egen hand, kunna säkra superettan-kontraktet i den sista omgången på lördag när man möter Ängelholm borta. Ett Ängelholm som dessutom slåss om en direktplats till allsvenskan.

Efter mötet med Värnamo i torsdags frågade jag Roger Sandberg vad han skulle hitta på offensivt nu när det krävs en tvåmålsseger, eller ”helst ännu mer”, som han själv uttryckte det.

Sandberg menade på att det mest var upp till spelarna men jag påpekade för honom att det är han som tar ut laget, att det är han som ger direktiven och att det är han som, eventuellt, kan ge hela laget fria tyglar att gå på en vansinnesoffensiv som Söderstadion sällan skådat. 

Frågan är bara, hur gör man det, rent taktiskt?

Går det att vansinnesanfalla i fotboll utan att bjuda motståndarnas kontringsspelare på enorma ytor? Kan man pressa tillbaka ett redan defensivt lag (Jönköping kommer att parkera bussen i eget straffområde) så att det tillslut faller samman? Orkar man? Om ledningsmålet kommer, hur håller man i en sådan offensiv?

Jag vet inte.

Jag vet fan inte.

Men jag tycker det är värt ett test.

Under två säsonger i superettan har lag som Öster, Ängelholm, Ljungskile och Degerfors kommit till Söderstadion och vunnit – mycket på grund av att ingen har förväntat sig att de ska göra det, det har alltid varit Hammarby som haft ALLT och lite till att förlora.

I kväll har Bajen, för en gång skull, ingenting att förlora.

Det måste man försöka utnyttja.

/Lei… f’låt… Ankan

Jag och min kollega Robert Laul får då och då mejl från en viss Ferenc Strassburger. Vi har inte en aning om vem han är, vi är inte alls säkra på vad han egentligen vill, men det står helt klart är att han är en konspiratör ut i fingerspetsarna.

För ett tag sedan uppmanade han oss att avslöja alla Stasi-agenter vi känner.

Vi skulle förstås aldrig gå bakom ryggen på Erik Niva på det viset, samtidigt är det är svårt att inte fascineras av alla dessa konspirationsteorier. Jag skulle inte alls bli förvånad om månlandningen spelades in i en studio och jag är, tillsammans med Lars Borgnäs, Sven Anér och bröderna Poutiainen, numera helt övertygad om att det ligger en konspiration bakom mordet på Olof Palme.

Däremot tror jag inte att det var Ted Gärdestad som sköt.

Jag är mer inne på polisspåret.

Efter att ha följt ett skadeskjutet och haltande Hammarby under säsongen finns det nu en skock som tror att jag gör det för att jävlas. Jag är alltså huvudfigur i en konspiration och det finnas de som tror att jag finner njutning i lagets ökenvandring.

Att påstå det är förstås rent trams.

Jag vill inte att det ska gå åt helvete för Bajen. Sanningen vilar snarare någonstans i andra änden. Jag har haltat med laget under säsongen, käkat kvällsmat i Grillby på väg hem från Västerås, fryst röven av mig på Finnvedsvallen i Värnamo och lagt 19 spänn i tifo-spannen på Söderstadion. Jag har börjat känna för laget, spelarna, ledarna, fansen och jag ser helst att Hammarby hänger kvar – helst utan att behöva kvala.

Det skulle innebära två lediga helger för mig.

Superettan behöver Hammarby – och Hammarby behöver superettanexistens.

Häromdagen livebloggade jag partiledardebatten i Riksdagen. Det fanns de som tyckte att jag var alldeles för färgad. Hälften tyckte att jag var en vän till vänster, de andra ansåg att jag var en hög till höger. När det kommer till fotboll så tror alla Gnagare att jag är Gårdare, alla Gårdare att jag är Bajare och alla Bajare att jag hatar dem.

Jag kan inte tänkta mig en bättre måttstock för att bedöma min objektivitet.

Sen att jag är från Småland eller Skarpnäck – det ska väl inte spela någon roll?

För er som fortfarande vill hålla konspirationen vid liv föreslår jag att ni riktar era misstankar åt ett annat håll, varför inte börja med Björn Runström?

Hammarby-J Södra på måndag, satan i helvete vilken jävla match det blir.

Trevlig helg!

/ Leifby

VÄRNAMO.

Eller Vänamo, som vi smålänningar säger.

Vi tappar ju r:en ibland.

Som Bajens ”beat reporter” är det hit man måste ta sig för att på plats bevaka tolvpoängsmatchen mot IFK Värnamos fjunisar i kväll. Och att ta sig till just Värnamo är lättare sagt än gjort. Man måste ta X2000 till Nässjö, Krösatåg till Vaggeryd och en handdriven dressin sista biten.

Tre omgångar återstår av superettan, Hammarby måste vinna här i kväll för att ha en rimlig chans att undfly kval, och det finns lättare matcher att ta sig an. Värnamo har, mycket tack vare Jonas Thern, positionerat sig som en av Fotbolls-Sveriges största talangfabriker.

Oscar Hiljemark, Niklas Hult, Viktor Claesson (alla tre i Elfsborg), Simon Thern och Joseph Baffo (båda i Helsingborg) är några av de som fostrats och formats av Thern (som driver fotbollsakademin ”Calcio”) och så småningom skeppats i väg.

Claesson, som toppar poängligan i Superetten, lämnar Värnamo efter säsongen. Och som det inte räckte med talanger så kan ni addera Mohamed Bangura också, anfallaren gjorde 12 mål på 13 matcher innan han lämnade Värnamo för AIK.

Trots export har lilla Värnamo ett lag som mycket väl kan hänga kvar i Superettan.

För ett tag sedan försökte jag få tag på Thern, jag ringde hans kollega Christer Tonning och bad om numret. Jag hade aldrig pratat med Christer tidigare och efter en timme och 35 minuter sa vi ”vi hös” och lade på.

Med ett sådant engagemang är det lätt att förstå varför de har lyckats. Deras ambition har varit att bygga teknik- och passningsskickliga lag och Tonning berättade att de var lite av ”ett svenskt Barça”.

Återstår hur de klarar sig mot ”Söders Brage”.

Inför årets säsong blev Thern förbannad på Värnamo kommun, han hoppade av tränarjobbet i IFK och har nu bestämt sig för att flytta sin fotbollsverksamhet till annan ort.

Vad händer med IFK Värnamo nu?

*****

I dagarna släpper Hammarbys klubbkock Yvonne Werner en kokbok.

”Yvonnes mål – en kokbok för Bajare” innehåller inte bara klassiska Bajen-recept som soppa, röra och surdeg utan även en svindyr Rami-gryta med Albatryffel och Wagyukött.

För den som egentligen inte har råd men som ändå vill försöka lyxa till det.

*****

Jag tror Hammarby kommer få stora bekymmer med ett ungt, hungrigt, kvickt, rörligt och passningsskickligt Värnamo i kväll. Tips: 2-1.

Eller ”torsk”, som Yvonne skulle ha sagt.

/Leifby

Montenegrinerna laddar inför årets match och man gör det genom att bjuda på dagens bästa läsning. I programbladet inför matchen presenteras Englands trupp på följande sätt:

Lejton Bejns, Geri Kejhil, Esli Kol, Fil Dzons, Kajl Voker, Dzon Teri, Teo Volkot, Endi Kerol, Vejn Runi, Geret Beri, Esli Jang, Fil Dzagielka, Skot Karson, Stjuart Dauning, Deni Velbeck & Frank Lampard.

Vi tackar The Times-krönikören Henry Winter som twittrade ut informationen efter lunch.

Vejn Runi.

Fantastiskt.

De berättar också att detta England spelar sina hemmamatcher på Vembli.

I Helsingfors, där vi befinner oss, har vår fotograf Jimmy Wixtröm blivit Kimmy Wixtröm, roligare än så blir det inte.

Under dagen har vi hunnit med att besöka den finländska pressträffen där Tomas ”Rosenrasande” Ros look-a-like Mixu Paatelainen (finländsk förbundskapten) förklarade att de ska göra allt för att förstöra för Sverige i morgon.

Lycka till.

Daniel Sjölund pressades senare så hårt av svensk media att han tappade den lilla färg han hade i ansiktet, började svettas ymnigt och bröt intervjun med TV4 för att inte gå i golvet. Det är inget vidare virke i vår kusin från öst.

Bättre klös i vindbyarna då. Sverige genomförde ett träningspass på Olympiastadion samtidigt som Det Stora Vemodet rullade in. Satan vilket sketväder. Bistert. Snålt. Blött. Finskt.

Mellberg klämde dit Chippen som nästan var tvungen att gå av träningen men Mellberg bad inte om ursäkt för det, det behöver man inte göra om man har 107 landskamper och Sveriges bästa fotbollsskägg. Av träningen att döma såg det ut som att en formtoppad Elm får börja på bänken. Källström och Svensson drillades tillsammans och Elmander ser ut att ta positionen bakom Zlatan.

Den som lever får se.

Och eftersom vi befinner oss där vi befinner oss så vet man ju aldrig.

Vinner Sverige här i morgon (och det gör vi, skulle vi få stryk lovar jag att fira nyåret på det karelska näset) är vi klara för play-off och väl där kan vi faktiskt få möta Montenegro i ett dubbelmöte.

Vi och vi…

Det skulle i alla fall passa Kjellstrem, Tojjvojjnenn och Ullsson ganska bra.

/ Lejjsbi

Oscar Wilde ska någon gång ha sagt att ”mannen älskar med ögonen, kvinnan med öronen” och det ska nog Mattias Jonson vara glad för en sådan här ikväll.

Med några minuter kvar av derbyt fick han (på väg NER från en luftduell) dämpa Kenny Paveys enda riktigt bra träff på hela matchen. Kollisionen måste ha varit våldsam. 

Att Jonson överhuvudtaget kom på fötter efter den här dyngvolleyn är imponerande, att genitalierna inte förvandlades till reliker får betraktas som ett smärre under.

Att han dessutom, bara några minuter senare och direkt efter slutsignalen, gick fram till en småtjurig Pavey och… kramade om honom så kamratligt att han mjuknade, det är beundransvärt. 

Fredspriset till Mattias Jonson alltså, när Fotbollsgalan går av stapeln i november.

*****

En annan kandidat till Fredspriset är Radiosportens Mats Strandberg.

Han både startade och satte stopp för tränarbråket efter presskonferensen. Det hela tog fart när han inte fick igång sin bandare/seismograf/Geigermätare/defibrillator/ventilblock.

– Jag fick inte igång min bandare när jag skulle göra intervjuerna så de båda blev kvar. De stod där och frustade och sedan rann sinnet på. Det var lite mitt fel, förklarade Strandberg som jobbat på Radiosporten sedan 1968.

Han satte själv stopp för tjafset när han, precis då Pehrsson började blir riktigt aggressiv, stack fram sin mikrofon och sa:

– Magnus Pehrsson, lite kort, vad säger du om matchen?

Det här var ändå ingenting i ett historiskt Strandberg-perspektiv. Den värsta avhyvlingen han själv fått levererade en ilsken Anders Gärderud efter att han slagits ut i semifinalen på 3000 meter hinder under München-OS 1972.

– Han tog fullständigt heder och ära av mig. Det glömmer jag aldrig…

Man är inte speciellt gammal i gamet om man tänker efter, och när jag tänker efter igen så trodde jag nog aldrig att just Mats Strandberg skulle få spela huvudrollen i två raka blogginlägg.

*****

Magnus Pehrsson och Andreas Alm rök alltså ihop efter presskonferensen. Pehrsson hade hittat ett ”punggrepp” någonstans på planen, ett tilltag som Alm, eller någon annan heller för den delen, inte hade noterat. Pehrsson tappade greppet och om vi ska kora en vinnare/förlorare i den här duellen så tycker jag att Alm kan gå mest rakryggad ur situationen.

Pehrssons, som trots allt stod som segrare, spelade över och det var lite pinsamt.

Matchen då? Nja, jag tycker AIK var blekt. Catovic/Lundberg var iskalla men det var väl egentligen ingen som trodde att de skulle ha kraft att hänga med i ett guldrace, med två Bangura-försäljningar bakom sig?

Efter poängtappet har Helsingborg allt i egna händer. Nu är det väl egentligen bara SVT-experten Thomas Wernersson som fortfarande tror att Elfsborg vinner allsvenskan.

Lagen möts på onsdag, i Borås, och vinner inte Elfsborg den matchen kan vi stänga toppstriden i allsvenskan tidigt i år.

Då återstår det väl egentligen bara ett frågetecken att räta ut den här säsongen.

Kommer Lill-Thern fira med tubsockorna på?

/Leifby