En stor framgång i kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.
Så beskriver socialdemokraten Leif Jakobsson skatteutskottets beslut i dag om personalliggare också i byggbranschen.

Jakobsson har nog rätt. Systemet med en liggare där personalen ska finnas förtecknad används sedan 2007 i frisörs- och restaurangbranschen. De flesta är överens om att det blivit svårare att fuska.

Regeringen ville utvidga systemet till tvätterierna, men riksdagsmajoriteten vill dessutom se personalliggare på byggena. Det är för övrigt samma krav som både seriösa byggföretag och de fackliga organisationerna sedan länge ställt.

Ändå lämnar faktiskt beslutet i skatteutskottet också efter sig en lite fadd smak, och det handlar förstås om Sverigedemokraterna.

Ingen tror nog att de rödgröna partierna diskuterat saken med Toralf Hansson, utskottets Sverigedemokrat. Ingen borde heller ifrågasätta Vänsterpartiets, Miljöpartiets eller Socialdemokraternas motiv för att kräva hårdare kontroll av byggbranschen.

Men det finns all anledning att betvivla Hanssons och hans partikamraters motiv. Speciellt när vi talar om en bransch där utländsk och utstationerad arbetskraft de senaste åren har förändrat villkoren för både företag och anställda.

Så, hur ser lösningen ut? Hur ska Sverigedemokraterna och deras motiv hållas utanför en viktig fråga som ordning och reda på landets byggarbetsplatser?

Att oppositionen skulle avstå från att ställa förslag eller krav är naturligtvis orimligt, alldeles speciellt som både branschen och den utredare som tittat på saken faktiskt vill ha personalliggare för byggen.

Återstår då regeringen. Till och med de moderata statsråden på finans- och arbetsmarknadsdepartementen borde ju till sist kunna ta in att regeringen faktiskt inte bestämmer själv. Och förmå sig att agera efter det.

Om regeringen bara ville acceptera att rollen som minoritetsministär innebär att man i bland måste anpassa politiken till oppositionen skulle Sverigedemokraterna förlora inflytandet.

I det här fallet skulle det ha varit enkelt. Regeringen kunde ha accepterat personalliggarna redan i riksdagen.

Ingvar Persson