Kritik. Förmodligen det svåraste ämnet på planeten (jämsides med kvantfysik och termodynamik). När ska du ge kritik, hur ska du göra det, till vem, hur tar du emot kritik? Diskussioner om kritik kan gå åt alla håll och inrymma all världens ställningstaganden och frågeställningar.

Min härliga kollega Ami föreläser ofta om kritik. På föreläsningarna brukar hon säga: ”Alla som vill veta om de gjort fel räcker upp en hand”. Det slår aldrig fel – varenda kotte räcker upp handen. JÄMT!

För visst vill du veta. Du vill hellre att personen som tycker att du gjort fel säger det till dig – än till alla andra på jobbet. Men ändå är det så få som vågar ge kritiken till den det berör. Så du snackar skit om kollegan istället. Och där står din stackars kollega och får aldrig veta att den gjort fel. Och när hon inte vet att hon gjort fel kan inget förändras (och så gör hon förmodligen samma misstag igen). Och vips! så har kollegan ett rykte om sig att alltid göra samma fel.

”Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort” – Bröderna Lejonhjärta

När det kommer till kritik finns det därför en universal regel: Ge kritiken direkt och till den det berör.

Lycka till!
Tina Löfström

Ps. Nu kan du följa mig på facebook: https://www.facebook.com/tinalofstromlyckatill/