Idag blev det en ganska simpel men ändå god middag – cognacsmarinerad kalvfärsbiff, rödvinssås, ugnsrostade färskpotatisslantar med rosmarin och olivolja, färska lättkokta haricots verts och morötter. Till det drack vi en Châteauneuf-du-Pape från 2003 som var ganska så himmelsk.

Ska bli skönt att åka till annat land ett tag och slippa läsa puckade texter på svenska. Efter att ha läst diverse tjejtidningar, bloggar och olika nätartiklar den här sommaren så vill jag bara göra folk uppmärksamma på att det heter FISKELÄGE och FÄRJELÄGE – inte fiskeläger och färjeläger som jag har läst på var och varannan blogg de senaste månaderna. It’s not a camp, liksom. Sedan vill jag också påpeka att det heter SEVÄRDHET – inte sevärdighet! Herregud, vad tror folk? Att sevärdhet är en slangform av sevärdighet. Dör. (Och detta har jag på allvar läst i reportage i tryckta tjejtidningar!)

Jag sitter här och planerar höstresor. Min kille tog ut väldigt lite semester i juni och har således ett ganska starkt behov av någon veckan på annan plats i typ oktober. Först snackade vi om att sticka till Palma, Mallorca och hyra en bil. Sedan skulle vi köra runt i bergsbyar, hitta mysiga små stränder och äta god mat i en vecka. Problemet med Mallorca är att det är just Mallorca – hotell på tjugo våningar med all inclusive planterade på någon opersonlig strandremsa invaderad av tjocka tyskar. Det är liksom de hotellen som har rimliga priser. Om man vill bo vid paseo marítimo i Palma på ett anrikt hotell så får man dessvärre punga ut en mindre förmögenhet. Jag kollade lite på Menorca och Formentera också men det är ganska dyrt och krångligt att ta sig dit.
Sedan började vi prata om underbara Paris. Vi funderade på en vecka i oktober. Då kom vi på att det var ganska dyrt att bo på hotell en hel vecka i huvudstaden med dyrast hotell och sämst standard. Kanske en avstickare till min killes bästis Isa i Montpellier då? Montpellier är även min gamla hemstad och det vore extremt kul att återvända. Jag har inte varit där på åratal. Jag kollade några tågbiljetter på sncf (efter att ha fått psykbryt på Air Frances löjliga monopolinrikespriser) och fann extremt billiga biljetter. Paris – Montpellier -Paris i oktober då? Inte mig emot.

Min gamla hemstad Montpellier. Bredvid kyrkan låg ett épecerie de nuit där man köpte literflaskor Kronenbourg till efterfesterna.

Idag lagade jag köttfärscannelloni. De blev jättegoda. Jag använde det här receptet som utgångspunkt men struntade i skinka och slängde i champinjoner istället. Sedan gjorde jag tomatsåsen lite godare och toppade med både parmesan och mozzarella. Men annars följde jag det ganska bra. Till detta serverades en tomat -och avokadosallad och ett underbart vin: Cusumano Sàgana från 2004 som min kille köpte i en liten siciliansk butik i Rom. Ganska enkelt och mycket smakligt.

Damn, vad jag är puckad som helt har glömt bort att jag och min syrra Anna tänkte dj:a på indieklubben i vår spanska by. Jag sticker tidigt fredag morgon och Anna bör landa när som helst i Barcelona så det finns liksom ingen tid att slå våra påsar ihop. Jag har just bläddrat ihop min skivsamling för att bygga upp ett snyggt cd-case men det var en nedslående historia. Herregud, jag köper ju inget nytt längre. Jag streamar allt från Spotify och behöver då aldrig tänka på vare sig nedladdning, iTunes eller gammeldags cd-köp. Detta innebär ju att jag saknar musik från de senaste tre åren eller så. Jag och min syrra hade tänkt köra en asschysst indie-kavalkad med en massa bra svenskt. Våra indiespanjorer är av någon anledning förtjusta i svensk musik och har haft alla Kentskivor sedan typ 1996. Nu tänkte vi ge dem något att bita i. Nu börjar jag bli desperat och funderar på att försöka ladda ner ett gäng låtar och bara bränna på någon cd, så man har något alltså.

Om jag bara hade varit strået vassare på det där med datorer så hade jag suttit i samma båt som den här karln. Då hade jag kommit ut ur finkan när jag var 90. Skittrist.

Jag var och plockade lite i sommarrean och gick in i ett provrum för att testa några trasor. Utanför ett av provrummet stod en mamma och hennes kanske sextonåriga dotter provade ett flertal klänningar. När jag stod inne i mitt provrum och svettades hörde jag dottern fråga om den här klänningen funkade. Mamman bara: ”nej, du ser alldeles för bred ut bakifrån i den där”. Dottern besviket: ”jaha, fast jag gillade den”. Mamman bara: ”Nej”. Dottern var av extrem normalstorlek – kanske 168 cm och vägde runt 56 kilo. Jag lovar att ingen av de klänningar som hon provade skulle någonsin kunna få henne att se bred ut. Om jag inte hade haft en svår klimakteriesvettsattack där inne hade jag ryckt draperiet åt sidan och bara skrikit: ”Håll käft din klimakteriekossa och UPPMUNTRA din dotter istället för att komma med sjuka pikar!” (eller något annat konstruktivt och välformulerat). Nu ångrar jag att jag inte hade haft lite civilkurage.

Sådär – då har man lagt en halvtimme på att ta reda på vilken känd svensk artist det var som åkte dit för ringa narkotikabrott i södra Sverige igår kväll. Mina två förstahandsalternativ var det inte alls. Då fortsatte jag min forskning i Trelleborg och insåg att mina fördomar inte alltid är berättigade och blev sedan nöjd när jag insåg vem det faktiskt måste vara. (Med tanke på att det här är den enda recensionen som man inte kan kommentera så känns det ganska uppenbart, eller?)

Edit: Fast nu har de ändrat det och det verkar vara fritt fram att kommentera. Har jag fel? Utmana gärna!

Okej – ett ställe jag måste åka till: Tetiaroa – en ö i Franska Polynesien. Ser ni sagoön liksom! Den omges av ett rev med småöar och inuti själva ön ligger en lagun. Det måste vara den coolaste ön på jorden. Marlon Brando ägde den här ön i många år. Nu är det min tur att bli regent.

Nu har jag just kommit hem efter en hel dag vid Vinterviken. Jag, Anna, Mia och Katti packade matsäck, drog på oss bikinis och begav oss till Örnsberg varifrån vi sedan promenerade en liten bit tills vi nådde Vinterviken. Senast jag var där låg isen vid ytan och rörde sig som slush puppies i vågorna. Nu var det 30 grader varmt, vindstilla och gassande sol. Vi låg där i flera timmar och var i och badade ett par gånger. Jag som annars är en sann badkruka övertygade mig själv och hoppade i och var så nöjd när jag upptäckte hur skönt det var. My god, vad underbart. Erhöll nog en svag brännskada på axlarna men det var det värt.