När min kille sprang omkring på Onoff och vände på iPods, klickade på minilaptops och synade stora tv-skärmar så hittade jag en stol med denna shiatsu-massagedynan. Jag satte mig och tryckte igång demoknappen och fick således en hårdhänt shiatsumassage där i butiken. My god, vad underbart. När programmet hade körts klart tryckte jag på start igen. Sedan gjorde jag det ytterligare tre gånger. Då hade det bildats en diskret kö vilket gjorde att jag till min stora besvikelse fick lämna den där drömstolen. Sedan var min rygg ganska okej i typ en halvtimme. Senast den var det måste ha varit runt 1990. Synd bara att den kostade tvåtusen spänn.

Jag har just återvänt till skogen efter en dag i Norrköping. Det var en oerhört konstig stad. Första intrycket var visserligen vackra hus från förra sekelskiftet men när vi hade parkerat och satte igång att plöja igenom affärer så insåg jag att hela centrum verkar vara byggt av små köpcentrum. Så fort man hade gått igenom ett köpcentrum så gick man fem meter utomhus så tog nästa köpcentrum vid. Efter tre, fyra stycken började det hela kännas som en mardröm i konsumtionshetsens namn – ni vet att man går och går men aldrig tar dessa köpcentrum slut.
Förutom det var det bra. Vi åt wok. Kanske på Norrköpings finest ställe. Eller inte. Det verkade hänga ihop med ett kebabhak så det var väl inte guide michelin-nivå.

Här på landet läser man det man kommer över. Jag plöjde nyss igenom en Se & Hör från 2002. Det var spännande på något sätt. Jag kände mig som en sierska – ni vet en sådan där som kan får jobb på Året runt och hitta gamla vigselringar och glasögon som gamlingar har förlagt enbart genom tanken. Jag läste en artikel om prinsessan Madeleine och hennes dåvarande kille som semestrade med kungafamiljen och bara: ”ge honom ett par månader så tallar han prinsessan på bröstet på paparazzifoto och hamnar i rättegång för misshandel”, siade jag för mig själv. Sedan höll jag upp ett finger i luften, kisade och nickade allvarligt – ”jag har en stark känsla av att prinsessan kommer att träffa en kille som heter Johan, nej förresten Jonas – en mörklockig jurist utan skandaler i bagaget”, mässade jag för mig själv. Sedan fnissade jag åt mina siarkunskaper och vände bladet och fann Agneta Sjödin på bild med Deepak Chopra. Då insåg jag att jag hade förlorat min förmåga. Jag kunde inte se vad som skulle förändras i hennes liv om sex år. Och där var jag väl egentligen inte helt fel ute.