Så fort jag hör talas om en film vars innehåll går ut på ”jordens undergång” så blir jag alldeles besatt. Man kan ju tycka att jag möjligtvis lider av morbida tankar och lite svart och trist syn på världen när man hör det där. Jag vet egentligen inte vad det är som gör att just jordens undergång tilltalar mig på så många plan. Kanske något med den sårbarhet som vilar under ytan av högteknologiska vapen, stort militärmaskineri och lätt förgången makt. Kanske är det samma anledningar som gör att jag inte kan få nog av att gräva ner mig i terrorattacker (tänk 11 september och Madridattacken) eller krig. Hur trygg jorden än emellanåt känns så är den inte långt ifrån en potentiell katastrof. (Sedan kan man ju ha åsikter om hur jag på allvar kan bli påverkad även av kalkonfilmer om detta fenomen).

Just nu är jag (trots de ganska kassa recensionerna) väldigt sugen på att se ABC:s miniserie Impact. Den handlar om hur jorden går så smått åt helvete sedan månen träffats av en gigantisk meteroitskur och någon brun dvärg (obs! betyder död stjärna – inte kortväxt cirkusman i brun filtkostym).