Idag är det något av en fixa-dag hemma hos oss. Imorgon drar vi till Gotland och sedan har jag två dygn kvar i Stockholm innan jag flyger till Spanien för den årliga bysemestern. Jag passade därför på att klippa mina toppar. Jag är inte den som är knusslig med frisörer. Åtminstone inte när det bara gäller några centimeter rakt av. Jag traskade därför ner till mitt lilla köpcentrum och slog mig ner i en hårig stol. Där gick en liten donna lös på mig med saxen och klippte snabbare än vinden. Erhöll en liten lugg trots att jag inte hade bett om det, men det är risker man får ta när man väljer att betala 190 riksdaler för en ny frisyr. Betalningen skedde hos en kvinna som i bästa fall såg ut som om hon just tagit sig ett bloss crystal meth ur en glödlampa. Men vänlig var hon.