Jag vet inte vart jag ska börja… Men jag kan börja med dom härliga nätterna då jag ankrade vid Cala Blava och gick på upptäcksfärd i buskagen vid lyxiga Hotel Cap Rocat medan solen sänkte sig över Palmabukten. Hur vi sedan simmade ut till båten som låg förtöjd i bojen ett par hundra meter ut från land.

Eller ska jag börja med när vi kastade ankaret i det sjukt klara vattnet vid stranden Es Trenc innan vi frasade över den svala vita sanden till Colònia de Sant Jordi. Där vi blev hämtade med bil och körde genom Mallorcas saltland för att äta den bästa Spagetti Vongole ever, hos några vänner i Sa Rápita.

Vad sägs om när vi fick reva alla segel för det blåste hårt då vi rundade Cap Blanc med dess fyr som står ståtligt på den höga kusten. Den salta sjön sköljde över oss och med frusna miner ankrade vi i en vik för att torka våra våta hudar. Innan vi fortsatte till vackra Portals Vells. De tre annars välbesökta vikarna låg öde i vågornas svall. Vi rodde i land och liftade till Cala Falcó, en strand i närheten där min kompis ordnat födelsedagsfest.

Jag skulle ha börjat med det som jag minns mest. När stjärnorna föll över oss i Cala Tuent, las lágrimas de San Lorenzo (San Lorenzos tårar). Så kallar man meteorregnet Perseiderna här. Det som inträffar  varje år i augusti. Vi låg på fördäcket på min lilla båt och räknade stjärnfallen.

Kanske borde jag börjat med Cala Figuera vid Cap Formentor. Jag kom dit med goda vänner innan solen gick ner. Vi snorklade bland massa fiskar i det vackra eftermiddagsljuset under de branta klipporna. Det blev en av mina finaste snorklingsupplevelser i sommar, som avslutades med att vi simmade med en rocka i 20 minuter! Strax innan solen gick ner rodde vi i land och besteg den västra toppen i viken. Det tog drygt en timma att komma upp. Därifrån såg vi hur solen sänkte sig rödlila i havet nedanför.

Eller är det bättre om jag berättar hur vi drack öl i medvind och låtsades prata med delfiner och fick se en gigantisk svärdfisk hoppa framför fören. Och hur vi stannade båten mitt ute på det stora blå för att simma utan att veta om det fanns en botten.

Ett annat minne är hur vi blev tvingade att ankra i underbara Port de Sóller p.g.a stora vågor. Hur jag blev förälskad i de små gränderna när vi gick på upptäcktsfärd i den äldsta delen. Vi avslutade kvällen med att dela på en ljuvlig tonfisktatar på Restaurante Nautilus. Med utsikt över hav och solnedgång är det helt klart Port de Sóllers mest romantiska restaurang!

Det finns så mycket att berätta! Jag måste ju nämna att vi drack Hierbas dulces i super härliga Sant Elm som blev min sommar upptäckt på Mallorca. Det var första gången som jag var där och jag har redan varit tillbaka. Jag måste också nämna hur båten fylldes av kompisar vid Cala Blanca nära Port de Andratx. Där snörade vi på oss klätterskorna och klättrade på de branta klipporna tills vi föll ner i det smaragd-gröna vattnet.

Eller ska jag börja i slutet? Om hur jag i förrgår kväll drog upp ankaret medan de sista solstrålarna som satte ton på himlen vid Cala Nova. Hur vi vi hissade seglen för denna gång. Det fanns bara två färger i vår värld, orange och konturernas svärta. Mot Palma. En sista segling innan sommarlovets slut.  Hjärtat fullt av vackra stunder som jag delat med fantastiska personer på platsen som gillar bäst, Mallorca.