Det är sex år sedan Aaron Sorkins ”Vita huset” lades ner, men i går publicerades den här lilla filmen på YouTube där seriens största namn (förutom Rob Lowe, Dulé Hill och avlidne John Spencer då) återförenas i sina roller.

Syftet är att göra reklam för en oberoende kandidat till Michigans högsta domstol, Bridget Mary McCormack. Hennes syster, Mary McCormack, hade också en återkommande roll i ”Vita huset”.

Reklamen fungerar nästan som en parodi på Sorkins sätt att skriva dialog. Ett kärt återseende.

Har vi någonsin tänkt på att Nöjesbladets Hollywood-korre har en dubbelgångare? Jag tror inte det. Men det har han.

Vanligtvis jobbar jag natt, men när vår anagramproducerande dagsamordnare Sylvia går på semester får jag vända rätt på dygnet igen i några veckor. Det har sina för- och nackdelar.

En av de främsta fördelarna med att bli lunchätare är ju att upptäcka alla de härliga, små kulinariska höjdarna som gömmer sig utanför Aftonbladets dörrar. Idag blev det ett riktigt kalasmål.

Här på nöjet tar vi bröllopsyran på allvar. Ingen är mer hängiven än vår reporter Niklas Strömberg, även om det ibland tycks ske omedvetet.

Går på mjölk. Foto: AP

Det vore lögn att påstå att tv-serien ”A-Team” var en barndomsfavorit. Jag såg den inte förrän TV3 i slutet av 80-talet öppnade mina ögon för pärlor som ”Remington Steele”, ”Par i hjärter” och diverse andra drömfabriksskapelser som statstelevisionen hade förnekat mig. Men ”A-Team” riktade sig sannerligen till en barnpublik. Det spelade ingen roll hur många kulsprutesalvor och fläskiga explosioner som avverkades i varje avsnitt – det var aldrig någon karaktär som dog. Skurkarna fick lite smörj och hamnade i finkan. Det var allt. Seriens hårdaste hårding, B.A. Baracus (Mr. T), gav alla onda ögat men var en snäll nallebjörn som lekte med barn, drack mjölk och var rädd för att flyga.

När nu filmversionen kommer rasar Mr. T. På hans tid var det aldrig någon som dog och det var inget sex, något han tycker att den nya filmen är full av. Jag måste ha missat de scenerna när jag såg filmen häromdagen. För mig var det en kul (om än väldigt datoranimerad) klackspark. Dessutom med elvaårsgräns, vilket lär locka en ny generation ungar att bekanta sig med det här rövargänget. 

Filmen har svensk premiär på fredag. Håll utkik efter Jens Petersons recension i Nöjesbladet.