Skulle kunna skriva en hel krönika om låten. 

Men den sparar jag nog till på söndag. 

Och jag tänker inte trötta ut dig, käre läsare, med en massa stora ord och överdrifter som, till exempel, ”det här är den bästa låten jag hört sen vinter-OS i Sarajevo 1984”.

Men soulikonen Mavis Staples samarbete med Wilcos Jeff Tweedy, ”You are not alone” är helt makalöst. 

Balladen har inget med Michael Jacksons låt med samma namn att göra. 

Det är titelspåret från Mavis Staples kommande album som släpps i höst, och inget annat. 

Just nu, när jag sitter här på redaktionen och gapar tomt över tangentbordet, finns det inte mycket som kan mäta sig med ”You are not alone”. 

Kanske Princes cover på Joni Mitchells ”A case of you”. 

Kanske Solomon Burkes ”Fast train”. 

Kanske Sades ”By your side”. 

Kanske Alicia Keys pianoversion av Jay-Z:s ”Empire state of mind”. 

Det händer inte ofta, men så Mavis börjar sjunga – i första förbannade sekunden – så vet man att de kommande minuterna blir fantastiska. 

Man tar balladen i handen och följer den ända till slutet med stigande och lycklig förvåning. 

Vartenda ord känns livsviktiga.

”You are not alone” är ytterligare ett exempel på hur formuleringar som ser banala ut på papperet kan erbjuda den allra största tröst när de kopplas ihop med en sagolik melodi:

 

”You are not alone

Every night I stand in your place

Every tear on every face taste the same

A broken dream, a broken heart, isolated and afraid

Open up this is a raid, I’m gonna get it through to you

You are not alone”

 

Du har, precis som jag, varit där. 

Alldeles för många gånger. 

 

 ”You are not alone” finns på Spotify. 

Den som vill höra både Jeff Tweedys akustiska liveversion och Mavis Staples studioinspelning surfar enklast in  här