Gårdagens direktsändning (nåja …) på bio av ”The big fours” konsert i Bulgarien var ju mest av allt bisarr. Lydigt och lågmält satt jag, några jämnåriga hårdrockskollegor, nån pappa med skeptisk tioåring och ett gäng lokala högstadiekids – totalt kanske 50 pers – och kollade legendariskt thrashmöte i Tumba. 

Men det här är ju ändå magiskt. I ett av extranumren bjuder Metallica upp alla tre banden, Anthrax, Slayer och Megadeth, för en allstar-version av ”Am I evil”.

I det ögonblicket står Dave Mustaine på samma scen som sitt forna band Metallica för första gången sedan 1983. Notera också den flyktiga kramen mellan Mustaine och Kirk Hammet, som ju ersatte Mustaine när denne fick sparken från Metallica. 

Metalmagi, som sagt. 

/Jocke

Ja, dag två av Sweden Rock i Norje avklarad. Scenerna har tystnat och Markus Larsson har uppskattningvis en kvart på sig att sätta resten av sin Aerosmith-recension. Han är lite mindre uppspelt och mer koncentrerad nu än förut när han hoppade bredvid min dator. Då när jag ville bli klar med min Slayer-recension.  

Roligast i dag: 

Att Tom Araya sjöng så förbannat bra. Han har ju haft en flock kråkor i halsen de senaste gångerna Slayer besökt Sverige. 

Aerosmith magnifika version av ”Toys in the attic” för en kvart sen.  

Alla galna historier om Glenn Danzigs rockstjärnefasoner här på Sweden Rock. Mer om det i morgon kanske?

Att Death Angel fortfarande hade så mycket energi att de fick mig att vilja spela thrash igen. 

Att höra några gamla Pretty Maids-pärlor.

Att Håkan Steen kom på besök. 

Roligast i morgon?

Jag vet inte. Förmodligen Behemoth, Gary Moore och Cinderella. Men nog känns fredagen lite loj?

/Jocke