De fysiska såren efter Berlinmuren har haft svårt att läka. Murens ingenmansland fortsatte länge att påminna om den delade staden trots omfattande nybyggen. På vissa platser var muren omgiven av stora tomma ytor, framförallt på östsidan.

Östberlins flagnande husfasader var ytterligare ett tydligt bevis på delningen. Renoveringen har gjort underverk.

Nu upplever jag för första gången sedan 1989 att Berlin är e n stad, även om alla breda ”diken” inte är borta. 

När jag kliver av av S-bahn vid Potsdamer Platz är det svårt att tro att jag är i Berlin. De höga husen med sina glasytor och spacade arkitektoniska utseende gör att det känns mer som New York.

Berlins nya järnvägsstation Hauptbanhof är placerad precis på gränsen mellan öst och väst. Utseendemässigt påminner den mycket om övriga Berlinstationer med den rundade, hangarliknande överbyggnaden i glas. Allt är otroligt modernt och effektivt.

Stationen är enorm. Fyra plan med massor av shopping på flera av våningarna.

Egentligen ligger den lite off men placeringen bidrar ändå till att binda ihop stadshalvorna.